STATIONSKATTERNA

Bussugen

2012-02-01T08:25:00.003+01:00

Rasmus är visst lite trött på att matte sitter och knappar på datorn.

Rasmus: Hallåjam, är det inte busdags snart?

Morrisen matte

2012-01-29T12:51:00.001+01:00

Matte morrar och suckar om vartannat åt något som följde med datorn. Nää, det är inget sådant där attjo-virus, utan ett program som heter Photoshop. Morrisen matte inser att hon inte kan ett skvatt om det och att det tar tid att lära sig. :(

När både hon och våra öron var trött på morrandet, gjorde matte något betydligt enklare. Använde Picnik för att göra några bildcollage. Det fick henne på bättre humör. Oss också, för hon använde bara gamla bilder och vi slapp se stjärnor av blixtmojängen.

Kapten Rödskägg kan inte tro, att han varit så liten som på sista bilden. Matte kan bara konstatera, att hon nog inte har ett enda foto av Findus som kattunge som inte är suddigt. Kan det månne ha att göra med att han for runt som en oljad blixt?

Isak var om möjligt ännu svårare att fota. En massa bilder med bara skymten av svart päls hos en förbiilande panter. Lite lättare går det, när han vilar lite.

Rasmus i en serie utomhusbilder. De här är tagna den där olycksaliga dagen i augusti, precis innan stackars Rasmus blev så uppskärrad att han bet matte i handen och krånglade sig ur selen. Efter det blev det förstås inga fler bilder, utan matte hade fullt upp med att lugna lillgrabben och locka in honom i transportväskan. Hujedajam, vilken tur att allt slutade lyckligt den gången. *pustar ut*

Mitt tak är en annans golv

2012-01-28T09:49:00.000+01:00

Man dansar där uppe - klarvaket
är huset fast klockan är tolv.
Då slår det mig plötsligt att taket,
mitt tak, är en annans golv.

Ur Barfotabarn (Nils Ferlin)

Vår nya vattenfontän har ett lock som går att låsa fast. Det är matte väldigt tacksam för, eftersom Rasmus tidigare med förtjusning öppnat locket till dricksfontänen och rusat iväg på en bevattningsrunda genom lägenheten med ett drypande kolfilter. Fast nog undrade matte, vad lillmissen skulle hitta på för bus med nya fontänen. Frågan var på något sätt inte om det skulle bli några hyss, utan vilka.

Nu behöver hon inte undra längre. Kvittermissen tycker uppenbarligen att den nya manicken har stor potential. Bara använda den till att dricka? Pfft!

Rasmus: Hmm, undrar vad mer man kan göra med den här prylen?

Om man kör in pannan i vattenstrålen, blir man enkelt tvättad mellan öronen. Inte dumt.

Dessutom kan man göra blixtattacker med tassen genom strålen. Bara för att känna efter. Om man är tillräckligt snabb kanske inte tassen blir blöt? Fast det blev den visst ändå...men om jag slickar av den lite i smyg, är det nog ingen som märker det. Att golvet blev lite blött gör väl inget? Då slipper matte skura.

Under tiden har svarte pantern suttit och filurat på något. Mysak klämmer i med något i Nils Ferlins anda: Min vattenfontän är en annans vattenspridare. Varpå matte muttrar Mitt plastgolv, en annans slaskgolv.

Vem tassar i köket?

2012-01-27T09:41:00.000+01:00

Lite sura har vi allt fått vara på matte den här veckan. Ena kvällen har hon möte på jobbet och kommer hem jättesent, för att nästa kväll gå ut och äta med en kompis. Varför vill man sitta ute och äta när det är kallt och vitt? *funderar* Hon smaskade minsann i sig, så att hon kände sig som en gravid elefant, berättade hon, men här hemma var det hungriga kattmagar som väntade. *sniff*

Därför tyckte vi det var bäst att behålla matte hemma igår. Inga fler sena-kvällar-rymningar! Visserligen försvann hon en stund på eftermiddagen, för att jaga rätt på en ny huvudkudde åt oss. Den fungerar dessutom som en bärbar dator för matte, men huvudsaken är att komforten och stödet för en mjuk kattkind är bra. Den gamla, stationära datorn har nämligen drabbats av svåra astmatiska besvär och stöter ur sig hemska rosslingar om man startar den.

Steg ett är att ta fram spiralband från Clas Ohlsons.

Sådärjam, nu är sladdettin skyddad.

Nu är vi förstås ivriga att undersöka nya kudden, fast då börja matte yla som ett brandlarm. Något om att man inte kan tassa omkring på tangentbordet som om det vore E4:an som hade en ny dragning genom vårt kök. I alla fall inte när matte spelar in covers. Eller hette det recovery-skivor?

Isak: Men vilka är de där som tassar omkring i vårt kök? Vilka trafikligister!

Rasmus: Lugn, matte. Jag ligger här och håller vakt så att inga inkräktare kommer. Jag kan patrullera på datorn också, om du vill. Inte?

Hurusom svansar bäst ska tvättas

2012-01-22T19:14:00.002+01:00

Idag har varit en riktig slappardag. Matte har mest sovit eller legat och läst en spännande bok, och vi har kurrande hållit henne sällskap. Fast lite avbrott har det förstås varit. Lite fönsterspan för att konstatera, att det kommit en aning vitt och för att spana på traktorbrummisen som skottade snö. Några nafs i förbifarten på Bambu Bitt, som matte hade med sig hem igår. Och så tvättstuga, förstås. Man vill ju vara snygg i svanspälsen!

Rasmus: Notera bästa sättet att fånga svansen i ett stadigt grepp mellan baktass och framtass. Börja tvätta närmast svansroten... *slicka, tvätta*

... och fortsätt sedan ut mot svansspetsen. Upprepas vid behov tills svansen är raktigenom välputsad.

Goda sticks

2012-01-21T09:01:00.001+01:00

Ibland kan farbror/tant postisen allt vara riktigt snäll. Tänk, att bara släppa ned en förpackning goda sticks i brevinkastet! Det enda dumma var väl, att det var en massa fånig plast runt om. Fast vi, och särskilt den förtalade Kapten Rödskägg, vill särskilt förtydliga att det inte är vi som slitit upp plasten kring tidningen Kattliv och godiset.

Findus: Nu vill jag påjama, att det faktiskt är matte som håller på att ta bort plasten på bilden.

Bilanx sticks med nötkött- och leversmak var jättemumsiga. Nu ska vi bara försöka få matte att hitta en affär som säljer dessa. Får nog skicka ut henne på en shoppingrunda idag efter jobbet.

Samband eller vidskepelse?

2012-01-17T17:02:00.002+01:00

Ibland får man faktiskt acceptera, att det inte finns något samband mellan vissa händelser. Som att ha ett visst nummer på lagtröjan och att matchen vanns. Det behöver alls inte vara orsak och verkan. Snarare vidskepelse.

Så jag förstår inte alls, varför du tror att det finns ett samband den här gången, matte. Mellan att jag kommer ut från köket och slickar mig om nosen. Och att laxpajen som står på avsvalning på köksbänken saknar lite fyllning. Det är nog bara ett märkligt sammanträffande?

Missförstådd kisse.

Prioriteringar

2012-01-16T06:53:00.001+01:00

Potatis är gott, tycker strumpmissarna. Potatisskal är smaskiga att knycka. Broccoli är mumsigt. Samtliga godbitar kan få missar att göra skutt upp på köksbänken medan matte lagar mat. Men det finns läckerheter som slår allt det där.

Findus: Du vet väl att det där främst är kattmat, matte? Säkert!

Ostpanerad torskfilé. När katten själv får välja.

Matiné

2012-01-15T12:54:00.000+01:00

Vi har nog inte visat upp våra prasselmöss som vi fick för ett tag sedan. Det är en Girmus och en Tigmus med prasselfyllning och trasselsvans. Det lustiga är, att fast de luktar kattmynta så har vi inte velat leka med dem nästan någonting. Tills nu. Nu vet vi vad prasselmöss ska användas till!

Våra prasselmöss! *stolt*

De ska förstås tas med upp i sängen och prasslas med på morgonen. När man vill ha frukost, men matte vill sova. Kanonbra tips! Har funkat två dagar i rad.

Efter frukost körde vi lite kattfnattsrace. Några extra rundor förlade vi till sängen, tvärs över matte. Snälla som vi är, så vill vi inte att hon ska känna sig utanför när vi leker.

Sedan var det dags för den tidiga föreställningen på kattbion. Matinén. Lillmissen upptäckte först att föreställningen börjat, men snart satt alla tre missar på köksbordet och spanade ivrigt. Toppen med underhållning alldeles utanför rutan. Vi älskar vårt köksfönster!

Vår kattbio. Kanalutbudet är mycket bättre i nya lägenheten. Kanal Plan-ett visar skojigare filmer än Plan-nio.

Aha!

2012-01-14T12:18:00.001+01:00

Arbetsschemat har varit fulltecknat denna lördagsmorgon. Vi började jobba redan klockan fem. Borde man inte få extra dentisar i lön för hårt arbete vid denna tidpunkt? Så här har vår dag (hittills) sett ut:

5.00 - inga tecken på förestående uppstigning från mattes sida. Findus börjar sjunga upp sig inför den stora "stig upp-arian" som snart ska utföras.

5.09 - ivriga kvittrande hörs från golvnivå. Såvida ingen fjäderkotlett har förirrat sig in under natten, är det kvittermissen Rasmus som jamar allvar med matte om att det är frukostdags.

5.17 - Isaks morgongymnastik med stretch och promenad utföres på mattes ben och mage.

5.28 - kapten Rödskägg gör en ingående okulärbesiktning för att se om matte bara låtsas sova och fuskblundar med ögonen. Under tiden kittlar kaptenens stiliga morrisar matte i ansiktet med märkliga ljudeffekter som följd. Findus hörs utbrista "aha!"

5.29 - kapten Rödskägg förklarar sin teori. Vi fattar direkt. Man kan säga att en glödlampa tänds över våra huvuden. Eller lågenergilampa, då. Teorin är följande: Morrisar heter morrisar därför att tidig väckning medelst morrhårskill får människor att utbrista i vilda morrningar. Logiskt, när man tänker efter.

5.29-5.33 Teorin prövas med upprepade experiment. Samma resultat hela tiden.

5.35 - frukost med goda torrisar! Tjoho!

Märkligt nog tror matte, att det är sängdags igen omedelbums efter frukost. Vi tar henne genast ur villfarelsen genom upprepning av före-frukost-schemat. Dessutom lägger vi till momentet lek-med-prasselmus-bland-sängkläderna. Fast med en förvånande ihärdighet envisas matte med att sova ändå. I alla fall försöka.

9.35 - matte ger upp. Uppstigning och frukost nummer två för vår del. Naturligtvis ingår provsmakning av den rökta skinkan som hon har på smörgåsarna som avslutning.

Dessutom har vi hunnit med intensiv fjäderkotlettsspaning i köksfönstret. Det är många pippisar som flyger omkring i buskarna här utanför. En och annan skällis har rastat sin människa också, men de är inte riktigt lika skoj att titta på. Sedan har vi bett matte att gå tillbaka till blomsteraffären med dracenan och byta till starr istället. Dracenan var inget god att mumsa på! Fast matte tror inte, att affären tar tillbaka grönsakerna. Det finns visst inget som heter smakgaranti. Konstigt.

Isak: Nix. Tänker inte smaka på grönsakerna! Förresten, vad har jag sagt om att använda blixten? Du ser väl att jag blir alldeles brun i pälsen. *mutter*

Mysak: Sådärjam, så ska det se ut! Svart och fin päls.

Rasmus: Ja, jag tänker i alla fall inte käka på den här. Var är starren?

Findus: Hörru, både jag och morrisarna har jobbat hårt hela morgonen. Är det för mycket begärt att få sova ifred? *gäsp*

Gräsligt gott

2012-01-08T19:26:00.003+01:00

Våra krukiga växter börjar se lite tråkiga ut. Avgnagda. Så idag kom matte hem med några nya grönsaker till oss. Två lite robustare, dracena-växter, och en gräsligt god carex (starr).

Den spensliga starren var försvinnande god, skulle man kunna jama. Det finns knappast något kvar av den. Hoppas att den växer fort!

Så har vi haft lite vrålande bestar framme idag också. Borrmaskinen. Gardinfästen har skruvats upp ovanför vardagsrumsfönstret. Efter det hade matte sågspån i håret. Det skulle vi kunnat jama en massa skämtsamheter om. Ifall vi velat. Men nu är vi snälla kissar och gör inte det.

Sämre gick det, när det vrålande besten skulle borra i sovrummet. Fastän matte hade slagborren hände knappast någonting med hålen. Nu ser betongytan ovanför fönstret ut så där som på bilder i serier. När en skattkarta visar ett X och det är en massa uppgrävda hål i någons trädgård. Vi väntar spänt på att få reda på vad matte ska göra med skattkartehålen i väggen.

Du och jag, farbror Findus

2012-01-07T19:11:00.000+01:00

Puh! Bäst att njuta av lugnet och lägga pälsen rätt igen.

Rasmus: Du och jag, farbror Findus. Du och jag...

Man kan behöva lite tvättstuga efter allt stökande som matte haft för sig. Dricksfontänen sönderpillad och rengjord, stordisken diskad, golven snabeldrakade. Och för all del handleden smått vrickad, fast detta var nog mer en biverkning av att pilla på en gummidörrstopp på dörrhandtaget. Vi jamade minsann åt matte, att hålet i gummiproppen såg alldeles för litet ut för handtaget, men tror ni hon lyssnade? Nix. Envis som en rödprickig gris stod hon och petade, drog och medelst långa haranger näranog övertalade proppen att glida på handtaget. Det gick sådär. Proppen sitter på handtaget. Längst ut. Och matte har drabbats av svaghet i handleden av allt trixande. Nåjam, hon ska väl orka med att öppna locket till torrfoderburken åtminstone.

Rena rama zoo

2012-01-05T14:24:00.001+01:00

Förstår inte alls vad matte menar nu. Att det ska vara rena rama zoo här? Bara för att...

... Findus myser så väldigt när matte gummikardar honom. Han spinner som det värsta spinnkvalstret. Eller kurrar som en kutterduva. Kardan får sig en kattiljon kindstrykningar. Minst. Särskilt skönt är det visst att bli kard-kliad kring nacke, hals och haklapp. Där är det liksom lite svårt att komma åt själv, hur tung-vig man än är!

Findus: Man måste ju vara snygg i pälsen när man ska spana ut.

Vakthund? Nix, man är väl en vaktkatt!

... Isak överger sin tysta, coola stil för ett tag. Finns ingen anledning att kalla honom för sångfågel bara för det.

Isak: Är väl ingen fjäderkotlett, heller.

Jag tränar faktiskt mitt "jag vill ha tonfisk NU-vrål"! Liknar mer MGM-lejonet, om ni frågar mig.

... Rasmus har kört ett träningspass med matte. Det heter kom-och-ta-din-hårsnodd-om-du-kan. Har hög underhållningsfaktor. I grenen krypa under bord och sängar borde nog matte få lite handicap. Senare på kvällen försökte lillmissen ta tillbaka snodden från matte när vi alla låg i sängen och kollade på Criminal minds. Han kunde känna lukten av snodden (luktade hårkletprodukter) och snörvlade som det värsta tryffelsvin, enligt matte. Nosen vädrade hit och dit ända tills kvittermissen förstod, att snodden låg i mattes mjukisbyxficka. Fusk.

Rasmus: Tryffelsvin? Jag?!

Inte då. Fast rätt bra på att nosa rätt på dentisar och myntalinser är jag allt!

Man är väl begåvad...

2011-12-29T07:16:00.003+01:00

Paparazzifasoner vid köksbordet uppskattas inte! En stilig röd kisse låg helt oskyldigt och tog en efter-frukost-lur på köksbordet när matte börjar blixtra med ajfånen. Tydligen var det jättespännande att röda kissen hade några svarta pälsstrån. *fnys*

Gääsp.. vad är det nu då? *mutter*

Hallåjam, låt bli min svans. Låt bli, sa jag! *tjong*

Tjonget, mina missor och missar, uppstod när ajfånen fick en rak högertass. Den stiliga röda kissen siktade noga och tryckte på skärmen. Helt plötsligt var läget omvänt. Nu tog måbilen kort åt andra hållet. Papparazzin var inte alls lika road längre, när det var hennes ansikte som dök upp på skärmen. Man är väl begåvad...

Laxpaj

2011-12-26T22:42:00.000+01:00

Här kommer receptet på laxpajen, Inkan. Det blir två varianter, det övre är originalreceptet och det nedre är min något omgjorda variant.

LAXPAJ

Ugn: 200 grader. Pajskalet gräddas 10 minuter, den fyllda pajen 25-30 minuter.

Pajdeg :
3 dl vetemjöl
150 g smör
1 msk vatten

Hackas med fördel ihop i matberedare. Låt stå kallt ca en halvtimme. Pajskalet trycks/kavlas ut i smord form och gräddas i 10 minuter.

Fyllning:
1 hackad gul lök, steks i lite smör tills bitarna blir genomskinliga
200 g gravad lax, i bitar. (Jag steker dem också, men det är inte nödvändigt)
1 dl riven grevéost

Fyllningen läggs i det förgräddade pajskalet. Sedan hälls den hopvispade äggstanningen på:
3 ägg
3 dl vispgrädde
½ dl färsk dill
salt och vitpeppar efter smak (laxen ger mycket sälta!)

Den fyllda pajen gräddas i 25-30 minuter.

Alternativ pajdeg:
3 dl vetemjöl
50 g smör
1 msk vatten
100 g Kesella (knappt halva burken) Både 1% och 10 % fungerar
1 tsk bakpulver

Fyllning:
1 hackad gul lök
200 g gravad lax
1 dl västerbottenost
torkad dill strös över (har ingen direkt mängd, men betydligt mindre går åt än ½ dl färsk)

Äggstanning:
3 ägg
1 ½ dl matlagningsgrädde
150 g Kesella (drygt halva burken)
salt och vitpeppar

Gott också med lite broccolibuketter i fyllningen! Detta recept gäller för en normalstor pajform. När jag gör i en djup ugnsplåt dubblar jag receptet.

Oväntat godis

2011-12-26T18:02:00.002+01:00

Inte ska matte tro, att hon alltid kan gissa vad vi ska tycka om! Vi har stött på ett nytt godis, som visst förvånade henne väldeliga. Igår gjorde hon laxpaj, som hon brukar göra till jul. Nytt för i år var att hon tänkte smyga ned lite extra grönt i den, så hon hällde upp frysta broccolibuketter på en tallrik för att tina. Nästa gång hon kom in i köket, stod vi strumpmissar och smaskade broccoli från fatet. På golvet låg några tinade broccoli delvis uppätna, men nu ville vi ha de lite knaprigare halvfrusna.

Matte såg hemskt förvånad ut, men vadå? Det fanns ju mer i frysen, så hon kunde ju tina en egen tallrik eftersom hon tydligen inte ville dela vår. Fast den här gången satte hon förargligt nog in fatet i ugnen medan broccolin tinade.

Men matte, inte ska du väl paja broccolin på det viset? *sniff*

Barfotamissen Isak försökte sig inte på grönsakerna, men han har sina egna ritualer när det gäller mat nu när matte är ledig. Först matvägrar han vid skålen med torrisar (som är av den goda magvänliga sorten, i/d, som han faktiskt älskar) och låtsas krafsa över maten med tassen och gå därifrån. Naturligtvis blir matte bekymrad, för av erfarenhet vet hon att maten inte får stå orörd tills Isak blir sugen lite senare. Därför har matte flera gånger om dagen kastat torrisar som Mysak får jaga och döda. Då går maten ned, minsann.

Mysmorgon

2011-12-25T10:18:00.002+01:00

Gårdagen inledde matte med, att sabotera Rasmus trägna arbete häromdagen. Hon satte på sig en gul gummidiskhandske och började helt oförklarligt att med cirklande rörelser klappa sängen. Vi förstod inte riktigt vad detta skulle gå ut på, men tyckte det var en rätt skojig lek att göra flygande attacker på gummisängmusen som kilade omkring. Så småningom märkte vi, att matte höll på att avpälsifiera sängen. Lite onödigt, faktiskt.

Oroa dig inte, matte, vi ska snart få sängen fin igen. *rulla, gnida*

Under dagen smaskade vi på tonfisk och lite julskinka. Skinka är så gott! Fast matte tycker portionerna ska vara mycket mindre än vad som är riktigt rimligt. Hon tycker den är för salt för oss, men det har då inte vi märkt av. *skakar på morrisarna*

Vi fick lite presenter, de nya goda biffiga Temptations som Sippo berättade om häromdagen. Det var så smaskigt så Findus nära nog klättrade upp i köksskåpet för att skaffa lite påfyllning. Mums!

Annars har vi ju fått nya saker före jul, så därför behövde vi inte något särskilt just nu. Vi har åter en vattenfontän, som vi älskar att dricka från (och leka med vattenstrålen, men skvallra inte för matte!). Dessutom fick vi hajlöständer. Egentligen är det en helt underbar massagekarda i gummi, men den ser allt lite läskig ut. Fast vi tycker den är så skön att bli borstad med, att vi stämmer upp glädjesånger när matte tar fram den. Isak tycker det är så jamarmysigt att han ideligen gör framåtvolter mot mattes ben och fötter, så matte får kila omkring krökt som en räka när hon ska kamma honom.

Eftersom vi fått saker som passade oss bättre, hade vi en del till övers. Vår gamla vattenfontän, som Rasmus bara gjorde inbrott i. Och en furminator, som inte riktigt var vår stil, kanske för att matte inte hade rätt teknik vid kamningen. Dem kunde vi ge till några av våra bloggvänner, Klosterkatterna. Det känns bra, att sakerna kommer till användning!

Idag fick matte sova lite längre, till halvåtta. Igår tyckte vi att det var frukostdags fem. Det tyckte inte hon. Konstigt. Nu när matte är ledig några dagar, vill hon gärna mysa länge vid frukosten. Det passar oss bra. Vi ligger bredvid henne på bordet, gärna inom räckhåll för godsakerna som hon har på sina smörgåsar. Man måste ju vara beredd, ifall hon skulle titta bort, eller resa sig från bordet. Matte brukar tända ett doftljus, fast hon sätter det i fängelse först. Vi är allt lite nyfikna på ljuslågan, men den går inte att undersöka närmare. Av någon anledning kallar matte oss för kamikaze. Hon har så många underliga namn på oss.

Doftljus, som vi inte närmare får undersöka.

Enda problemet med mattes långa mysfrukostar, är att hon ogärna drar upp persiennerna i köket. Fånigt! Fast idag gjorde vi en kompromiss. Hon drog upp dem halvvägs, så att vi kunde sitta och kika ut på pippisar och morgontidiga människor som går förbi.

Ser ni mig bakom gardinen?

Hårt arbetande katt

2011-12-22T21:55:00.001+01:00

Tänk så skenet kan bedra! Helt felaktigt tror matte att lillmissen ligger och slappar på bilden nedan. I själva verket är det ju så, att kvittermissen är en hårt arbetande katt. Matte har lagt på ett nytt överkast på sängen. Nya överkast luktar ingenting. Så kan man ju inte ha det. Det ska lukta hemma och katt! Följaktligen har Rasmus i flera timmar jobbat intensivt med att pälsifiera överkastet med aromterapi.

Rasmus: Stör inte, matte, jag koncentrerar mig på jobbet!

Så vill vi visa vårt fina bloggpris som vi fått av Maurice och Kajsa, Fjutten, Linnsen, Sippo och Zizze och Måne.

Vi tycker att Fjutten formulerade det så klokt, så vi knycker ett citat:

Hjärtan står för KÄRLEK, och det passar bra speciellt nu i juletider. Sprid kärlek, värme och omtanke till alla, och speciellt de som inte har det lika bra som vi har det!

Det tyckte vi så mycket om att läsa! Var och en gör på det viset som passar bäst, men vi ska be matte sätta in en extra slant till Snuffefonden. Det finns både kända och okända kissemissar som behöver vår hjälp.

Vi är så glada för det fina bloggpriset och tackar våra snälla kompisar så mycket. Meningen är, att priset ska skickas vidare, men som tidigare så vill vi ge det till alla våra bloggvänner. Alla är värda det!

Fint besök

2011-12-20T18:48:00.002+01:00

Rätt som det var idag så ringde det på dörren. Matte öppnade och lät så väldigt glad när hon pratade med besökaren. Det var Gitte, en av Klosterkatternas mattar. Naturligtvis var Rasmus omedelbart framme och hälsade gästen välkommen. Både lillmissen och matte sneglade ned på Gittes skor, men till mattes lättnad och kvittermissens besvikelse hade hon inga snörskor på sig.

Snart satt de vid köksbordet och pratade över en kopp te. Rasmus var förstås med, och fick mumsa på en Dentabit. Vi andra var lite försiktiga... eh, trötta, och låg och kurade under det nytvättade överkastet i sängen.

Gitte bjuder Rasmus på en Dentis. (Matte brukar inte visa porträttbilder, men Klosterkatternas matte sa att det gick bra).

När det vankades tonfisk kunde inte Findus hålla sig borta längre. Lite blyg var han, så han fick sin tallrik ute i hallen. Som avslutning sniffade Kapten Rödskägg på Gittes skor. Det luktade nog spännande av andra katter.

Isak kikade in på gästen som hastigast, fast matte hann inte med att ta kort. Den här bilden är tagen när Gitte åkt igen.

Rasmus undersöker noga stolen där gästen suttit. Det luktar spännande!

Det var ett väldigt trevligt besök. Hoppas att det blir av fler gånger! Kanske är Mysak och Findus lite modigare då.

Liten utflykt

2011-12-18T18:02:00.002+01:00

Liten utflykt är när matte tar en kvick tur till Coop-butiken för att köpa tonfisk till oss. Eller när hon stegar in i Arken Zoo-affären för att köpa kattsand och torkade ank-strimlor. Liten utflykt innebär inte att åka iväg 90 mil (tur och retur). Det är kanske här det framskymtar att matte kommer från allra nordligaste Sverige?

Vi hann bli riktigt hungriga innan matte var tillbaka igen. Så kan man inte ha det. Fast rymningen innebar en massa spännande platta paket att kattefiera. På vägen tillbaka från utflyktsmålet på den "lilla utflykten" *fnys* införskaffades ett halvt dussin spännande kattonger från det stora möbelvaruhuset. Vi ser fram emot underhållningen när kattongerna ska tas om hand!

I övrigt har vi tagit det lugnt. Ätit, vilat och haft tvättstuga, ensamma och tillsammans.

Reciprok tvättning.

Det är mycket nu...

2011-12-15T21:09:00.000+01:00

Tyvärr har matte inte riktigt tid eller ork för att hjälpa oss med bloggen eller att kommentera så mycket hos våra vänner. Fast vi läser era bloggar varje dag, ska ni veta. Det är mycket nu, som man brukar säga.

Kort kan sägas, att hösten har varit intensiv med en flytt som inföll samtidigt som ett nytt datasystem infördes på jobbet, med mycket övertid som följd. Vår fina inhägnad kring uteplatsen var matte tvungen att montera ned (lugn - vi kommer att få en ny inhägnad har matte lovat). På jobbet är det intensiv julrusch, samtidigt som beskedet kom att tre i personalen kommer att sägas upp, vilket förstås känns oerhört tråkigt och tungt, även om det inte kommer att beröra de i personalen med mattes utbildning och arbetsuppgifter. Så mycket mer beklaganden om detta vill inte matte tassa ner, men det är en förklaring till att vi inte är så aktiva bloggare för tillfället.

Lite roligheter finns det att se fram emot, trots allt. Som Klosterkatterna nämnt, så kommer vi att få träffa deras snälla gammelmatte Gitte snart. Få se om vi kommer att våga vara framme allihop? Rasmus är ju den av oss som är modigast när det gäller att skaffa sig nya bekantskaper.

Rasmus: Det är jättekuligt med besök, ju!

Sedan har matte berättat, att hon tänkt skicka upp sådana där hajlöständer till sina föräldrars katter. Jam, en likadan gummikarda som vi har, alltså. De missarna har lite längre päls än vi har och det kan nog vara skönt med en karda som absolut inte luggar. Skulle varit kul att se, om de kissarna tycker lika mycket om löständerna som vi gör.

Så måste vi säga, att den där cafégardinen i köket är rätt trevlig. Ibland sitter vi på varsin sida gardinen, en misse på fönsterbrädan och en på köksbordet, och viftar med tassarna åt varandra. Matte undrar nog en aning över, varför det blivit extra lufthål i tyget. :)

Som avslutning vill vi ha lite skojig filmtajm tillsammans med Simon´s cat. Ha en trevlig torsdagskväll!

Spinneri

2011-12-12T22:37:00.000+01:00

Här vankar matte omkring i djupa funderingar om hon möjligen ska öppna ett spinneri. Inte ett ställe där man kan lyssna på välljudande kattläten, även om vi tror att efterfrågan på det vore enorm. Nä, utan ett katthårsspinneri. Hon påstår att hon skulle kunna förse halva Sveriges hugade stickeritanter och -farbröder med garn.

Isak: Näru, matte, nu överdriver du väl lite?

Nåja, det kanske var att ta i en aning, medger matte. Men eftersom favoritgummikardan envisas med att gömma sig i flyttkartongerna, och Isak prydligt deponerat hårbollar lite varstans, så köpte matte faktiskt en ny massagekarda idag. Och hujedajam, vilka hårtussar det blev av allt löshår som lossnade från oss!

Nya gummikardan. Jamarskön att ha i pälsen! (Även om den liknar en vithajs löständer.)

Isaks samling (hopkramat) löst hår var nog värst. Det är högen längst till vänster.

Inte undra på, att Mysaks mage har protesterat, även om det nog även varit andra orsaker än enbart päls som irriterat den.

I vägen?

2011-12-11T19:11:00.001+01:00

Oj, vad vi har hjälpt matte idag med massor av uppgifter! Fast matte kallade det visst för något helt annat. Det mumlades om det där om att "vara i vägen" Konstigt.

Först hjälpte vi matte med att leta i flyttkartongerna. Den kartong hon skulle titta i, hoppade vi upp och satte oss på. Bara så att hon säkert inte skulle ta miste, förstås. När hon så fått fram alla saker hon letat efter (måttband, nåldynan och "gaspedalen" till symaskinen), så erbjöd vi fortsatt assistans.

Findus: Åh, en tygbit! Fast den luktar ju inte katt... och inga fina pälshår har den heller.

Rasmus erbjöd sig att göra en noggrann kontroll av sladden till symaskinen. Matte tackade bestämt nej. Isak tyckte att matte kunde behöva lite handräckning. Nosräckning? Han tog ett försiktigt pincettgrepp med nosen om knappnålshuvudena och lyfte upp dem från nåldynan. De flesta lämnade han åt matte, men han tyckte att han gjort sig förtjänt av åtminstone en nål. Det tyckte inte matte. Snåljåp.

Tro't eller ej, men det slutade med att matte stängde in oss i vardagsrummet och sovrummet. Fast hur hon tror att det ska bli något bevänt med det där gardinprojektet om hon envisas med att klara sig själv övergår vårt förstånd. *skakar på morrisarna*

Älskade spanarfönster

2011-12-09T12:31:00.001+01:00

Häromdagen hade matte funderingar på, vilket insynsskydd som passade bäst till köksfönstret. Hon hade förälskat sig lite i plastfilmen med kattmotiv. Fast igår fick hon klart för sig, att cafégardin nog var det rätta alternativet ändå.

På morgonen brukar matte ha persiennerna nere i köket medan vi alla äter frukost, och så drar hon upp dem när det är dags för henne att åka till jobbet. När det där speciella dra-upp-persienn-ljudet hördes, gjorde Rasmus en rivstart från hallen och kom galopperande in i köket, tog ett språng upp på köksbordet för att slutligen parkera sig på fönsterbrädan. Tjoho, storbildsskärmen hade öppnat för dagen!

Då insåg matte, att någon plastfilm blir det nog inte. (Med ett så brett köksfönster skulle nog en spanarhylla bågna, eftersom avståndet mellan konsolerna skulle bli så stort.)

Rasmus: Jag gillar fönstret jamarmycket, matte!

Fast lite bredare fönsterbrädor hade ju inte skadat.

Kolla grabbar, fjäderkotletterna vimsar omkring i buskarna! (Här syns för övrigt tydligt den mycket närbelägna gångstigen.)

Hörru, voffö blixtrar du frenetiskt för?

Findus: Var det där postisen på cykel?

Isak: Var? Vardå?

Sedan vill vi tacka för alla snälla kommentarer i förra inlägget om när Mysak var lite krasslig i magen. Det är inte helt bra ännu, men matte var till vettisen idag (ensam!) och frågade om foder. Hon fick tips om Hill´s i/d, så hon köpte dels ett par påsar med bitar i sås, dels en burk med patéliknande innehåll plus torrisar. Den rara djursjukvårdaren påpekade, att det var smakgaranti, men matte hoppas förstås att det ska gå ned.

Isak fick lite av sin mat uppe på diskbänken, blandat med lite torrisar av vårt gamla RC-foder medan vi fick våra vanliga torrisar nere på golvet. Det gick sådär till att börja med. Isak hoppade ned för att undersöka våra skålar, och vi hoppade upp för att kolla in hans. Fast matte var ganska envis, och till slut satt vi och åt på de ställen som det var meningen. Hoppas Isaks mage tycker om fodret nu! *håller tassarna*

Kartongkaos

2011-12-06T18:44:00.001+01:00

Här hemma börjar det bli smått kaotiskt. Isak har varit lite irriterad i magen några dagar och kräkts. Det har resulterat i mer torsk och tonfisk än vi sett på länge! Nu har det hänt kräkolyckor på mattes sängkläder två dagar i rad, så badrummet dignar av avsköljda påslakan och täcke tills en tvättid blir ledig.

Det viktigaste är förstås att Isak mår relativt bra, men det kommer upp små hårbollar och de hjälper nog till att irritera magen. Så nu står matte på öronen i flyttkartongerna för att leta fram vår favoritgummikarda, så hon kan få bort löshåret från Mysak. Under tiden roar sig Isak med att hitta på lite bus.

Isak: Man blir väl intelligent av fisk? Klart det ska synas också! Har väl sett hur man ska posera på bilder för att se riktigt djupsinnig ut... tugga på glasögonskalmarna, ni vet.

Insynsskydd till fönster

2011-12-04T14:10:00.001+01:00

Här vill matte ha lite råd. Det är nämligen så, att vårt köksfönster vetter mot en gångstig som bara ligger någon meter bort. Vi missar tycker det är rätt skoj att titta ut på människorna som går förbi. De, speciellt minisarna i vagn, tycker det är lika kul att titta in på oss. Fast matte verkar inte vara lika lycklig över detta förträffliga arrangemang.

Hon funderar på att sätta upp insynsskydd, en slags plastfolie, på fönstret. Fast å andra sidan tycker hon då lite synd om oss, som går miste om människor, andra kissekatter, pippisar och annat spännande som passerar utanför fönstret. Kanske kan man sätta upp en spanarhylla ovanför plastfilmen? Eller helt enkelt sätta upp en s.k. cafégardin, som täcker nedre delen av fönstret, men som vi kissar kan smita in bakom. Någon som är i en liknande situation och har något tips?

Den här designen på plastfilm tyckte matte var lite skoj. Den skiljer sig från andra, som brukar ha bubblor eller blommor som mönster. Vad tycker ni?

Avslutningsvis sätter matte in en bild som är helt o-kattrelaterad. Fast ganska så kul... Hon har många gånger ätit på Hermans och gillar deras humoristiska reklamskylt!

Vilka musebusar!

2011-12-04T06:45:00.001+01:00

Vilka busiga små muslingar! Tur att man inte var där... för vi firar nog hellre andra advent på annat sätt än att få en nål i rumpan. Å andra sidan kanske det är tur för musebusarna att vi inte är där? *funderar*

Porlande är godast

2011-12-03T16:20:00.001+01:00

I veckan var matte på en föreläsning som en veterinär höll. Den handlade om urinvägsproblem hos katter. Det var en engagerad, humoristisk föreläsare, och ämnet var intressant och angeläget. Vi vet ju att urinvägsproblem kan vara ganska vanliga, och några av våra bloggvänner har råkat ut för det.

De två timmarna innehöll många guldkorn, men några kändes extra angelägna för matte att ta itu med. Det gällde detta att få oss kissar att dricka mera, eftersom vi är så väldigt duktiga på att koncentrera urinen, och detta (tillsammans med andra faktorer) kan göra att det bildas kristaller i urinen.

Några av tipsen som nämndes var:

vattenfontän - eftersom det är skojigare att dricka från porlande vatten
vattenskålen bör vara så bred att våra morrisar inte nuddar kanterna
visst är det väl skoj att provsmaka från mattes eller husses glas? Den listiga vettisen brukade ställa fram vattenglas på bordet och andra ställen, som naturligtvis hennes egna missar raskt lapade i sig vatten från
mera blötmat! Här vet vi, att vi hos bloggvänner läst om nyttan av att tillsätta lite extra vätska i mjukmaten.

Vår tidigare vattenfontän hade Rasmus och matte utdragna duster om. Först var det sladden som knipsades av, men det fick matte hjälp av sin pappa att laga. Sedan lärde kvittermissen sig att peta av locket till vattenbehållaren och plocka ut kolfiltret. Denna drypande platta traskade lillmissen glatt runt med i lägenheten. När matte hittade igen filtret var det för det mesta väldigt dammigt och smutsigt. Av någon anledning var matte inte riktigt nöjd med denna ambulerande bevattning, så vattenskålen kom fram igen.

Fast idag kom matte hem med en ny vattenfontän. Till Rasmus besvikelse låses locket fast på denna modell. Nåjam, tiden får utvisa om man kan göra något annat bus med fontänen.

Findus: Kollar skålen först. *sniff*

Strålen verkar också okej.

Mmm, jättegott! *slick*

Är vi Station-Skatterna?

2011-11-29T20:45:00.001+01:00

Ibland blir man lite förbryllad. Eller kanske full i skrattfnatt? Matte använde Googles översättare när vi hälsade på Smulan och Amanda. Fast hon trodde, att översättaren tagit sin examen på Universitetet Ruffel&Båg. =^.^=

Mysak: Hmm, är vi egentligen skällisar?

Det stod något om att vi är taxar?! *kliar huvudet* Fast matte påstår, att det betyder skatter. Och bedyrar, att om vi nu är skatter, så borde det vara treasures, för det är i den betydelsen som vi är skatter för mattes del. :)

Lillmissen... eh, lillskällisen Rasmus?

Alla känner väl till Uncle Skrutt och Crust?

Eller Hjulia helter-skelter?

Ibland är matte ganska lättroad, det medges. Nåjam, man har ju inte roligare än man gör sig. Och det var skönt att vi kunde reda ut det där med skällisarna, för vi blev lite förvirrade ett tag.

Sköna söndag

2011-11-27T19:15:00.001+01:00

Det är kattens dag den här helgen, som många av våra bloggvänner uppmärksammat. Vi är inte riktigt säkra, men vi tror att den kan firas både lördag och söndag. I alla fall har vi gjort det. I går fick vi jamarläckra myntabollar av matte. Dem kunde man leka med intensivt en stund. Sedan var det tid för en kattlur, och efter det kunde man leka lite till.

Idag har vi firat med en burk tonfisk. Mums! Magen blev alldeles, alldeles mätt. Fast lillmissen lyckades klämma i sig lite efterrätt också. Han bröt sig in i kartongen där matte förvarar alla sina reservskosnören. De, som hon ansett sig tvingad att köpa, eftersom snosnörena bara helt mystiskt knipsas av om skorna står framme. Nu är kanske inte efterrätt det rätta ordet, eftersom kvittermissen inte åt upp dem, men han gjorde en träffsäker imitation av en skördetröska i alla fall. Det låg bitar av snören överallt.

Rasmus: Synnerligen delikata snören. Köp fler av de där vita, matte. Bra tuggmotstånd, och de rensade bort tandstenen så bra.

Tack snälla...

2011-11-27T18:55:00.001+01:00

... Smulan, Amanda och Hjulia för att ni gav oss det här bloggpriset:

Fem frågor skulle man svara på också:

1. Varför började ni blogga?

Vi läste om Wikkis blogg i tidningen Kattliv för ungefär två år sedan och var tvungna att tassa in till henne och hälsa på. Efter det började vi kika in hos en massa trevliga bloggkissar som Wikki länkade till. Lite sugna var vi nog att ha en egen blogg, men matte visste inte hur man gjorde... Fast så en vecka när hon hade en dunderförkylning och var hemma från jobbet så tog hon sig i kragen och tog rätt på lite saker i taget, och så var Stationskatterna igång.

2. Vilka bloggar följer ni?

En himla massa kattbloggar, som finns i vår blogglista.

3. Favoritfärger?

Hmm... talgoxegult och mususlingsgrått, kanske?

4. Favoritfilm?

Filmer som matte ligger stilla och ser på, så att vi kan ligga ovanpå och bredvid. Inga skräckisar kommer innanför dörren hos oss. Då skulle matte klättra högst upp på bokhyllan och spela kastanjetter med tänderna.

5. Vilka länder drömmer ni om att besöka?

Vi trivs nog bäst hemma. Tycker inte ens om att åka brummis.

Så skulle vi då ge priset vidare till fem andra bloggar. Här tycker vi att det blir alldeles omöjligt, för vi gillar ju alla bloggar som vi tassar runt hos. Därför vill vi, att alla våra bloggkompisar får ta del av priset. Ni är bäst!

Som en boll

2011-11-26T20:09:00.001+01:00

Utlovade bilder av myntabollarna som inhandlades idag. Eh, i alla fall en boll. Som fick vara ifred en tiondels sekund, lagom för att matte skulle hinna ta en bild som blev skarp.

Matte försökte smyga upp en myntaboll på fönsterbrädan för att ta ett kort. Det gick sådär, kan man jama.

Findus: Åh, vad har du där? Är det lukta-gott-gotti-gott-gott-bollen?

Sedan går matte och nynnar någon konstig sång och skrattar åt oss. Som en boll kommer jag tillbak till dig...

Ål-och-kråm-lördag

2011-11-26T16:02:00.001+01:00

Vilken spännande kasse matte kom hem med idag! Inte nog med att det var en söt katt på påsen, eftersom hon varit på Katt! Katt!-butiken. Det doftade alldeles underbart av den också. Matte hann bara ställa ned påsen på golvet så var Rasmus där och nosgosade med den. Det var knappt matte fick packa upp innehållet.

Myntabollar...

...att nosa på, som Kapten Rödskägg...

... och efteråt måste man ju slicka på den goda doften i pälsen, tycker Kvittermissen.

Men hallåjam, nu har du snusat länge nog. Det är väl min tur nu?

Tilläggas ska, att matte köpt varsin åt oss, men det var liksom skojigare att leka med samma. Då kan man ligga och åla och kråma sig alldeles bredvid varandra.

Sötnosar

2011-11-20T19:22:00.001+01:00

Tänk vad våra nosar kan se olika ut? Olika, men alla fina på sitt sätt. Fast när matte ser våra nosavtryck på fönstret kan hon inte skilja dem åt... =^.^=

Skär sötnos.

Svart sötnos.

Brunrosa sötnos.

Hur ser era nosar ut?

Utestängd

2011-11-18T09:06:00.001+01:00

Isak var med om något läskigt igår. Han var plötsligt utestängd!

Isak: Du får väl inte stänga dörren när jag är på upptäcktsfärd, heller!

När matte kommer hem och skramlar med nycklarna i låset till ytterdörren brukar vi alltid komma springande och lurpassa i dörrspringan. Man måste väl få en chans att se sig om lite? Fast matte är inte så glad åt att vi smiter ut, för numera är det inte ett stängt, avgränsat utrymme utanför lägenhetsdörren. Tvärtom leder en trappa ned till källaren plus att porten ut bara är några meter bort, och den kan öppnas om någon annan boende kommer just då.

Därför försökte matte snabbt få in oss i lägenheten igen. En omöjlig uppgift. Det var ju spännande i världen utanför! Till slut fick hon in Rasmus och Findus, och stängde lägenhetsdörren för att de inte skulle smita ut igen. Just då kände Isak för att slinka ned för trappen till källaren. Matte följde efter. Hur det nu var, tyckte svarte Mysak inte att det var så skoj att vara ute på egen tass längre. Källaren var obekant, och ljudet när matte gick i trappan ekade så otäckt. Varför kan inte människor tassa tyst och smidigt som vi kissar?

Som ett svart streck susade panterkillen uppför trappan igen, men när han skulle smita in i tryggheten i lägenheten var dörren stängd. Får man göra så? Isak pep lite olyckligt och fick flaskborstsvans. Han sträckte sig upp efter dörren och krafsade för att komma in, men inget hjälpte. I alla fall inte förrän matte klampat uppför de två halvtrapporna från källaren och öppnade dörren. Dumt att vi inte kan öppna dörrar. Undrar om man kan lära sig det? *funderar*

Prassligt paket

2011-11-14T17:44:00.001+01:00

Idag kom matte hem med ett spännande, prassligt paket. På utsidan var det en söt katt. Matte var allt lite nervös innan hon öppnat paketet, för tänk om det var något som Isak hade tassat in en beställning på i inkognitoläge? Men det visade sig vara omtänksamma Wikki som skickat paketet, som tröstpris i första tasseriet.

Till oss!

Matte är ganska säker på att Rasmus inte levererades med paketet. Men när innehållet fotades satt det vips en gråstrimmig kisse där.

Goda sticks, söt snörhållare med kisse på, fina vykort och bokmärke, smarrigt kattgräs, gulliga reflexer med tassavtryck och något matte tror kan användas som både bilskrapa och glasunderlägg.

Och vad var det lillmissens tass petade ner från bordet? Jo, en mjuk, mysig boll som var perfekt att köra in klosingarna i för att få ett bra grepp.

Ni har väl sett att Wikki har ett nytt tasseri på gång? Vi måste ta ett jam med matte om att vi vill vara med.

Lurigt i teburken

2011-11-13T19:18:00.001+01:00

När Rasmus petade upp kökskåpet idag, uppfattade hans känsliga nos en lockande doft. Kattmynta! Matte hade försökt gömma den i en plåtburk för te, men det lurade minsann inte lillmissen. Med tänderna försökte han öppna burken, men det slutade med att matte hjälpte till. Hon strödde ut lite torkad mynta över våra två klösisar. Även dörrmattan fick sig litegrann, så att vi hade varsin plats att ligga och rulla i den härliga parfymen.

Findus: Min bräda!

Isak: Men hallå, vem vill ha ett objektiv i nosen?

Rasmus: Puh, måste nog ta igen mig lite efter allt myntasniffande.

Sedan blev matte glad, för hon hittade igen sin lilla kompaktkamera i en låda och systemkameran i en annan. Efter en stunds letande kom även laddarna till rätta. Suckjam, nu är det väl slut på semestern från allt blixtrande...

Flitig student

2011-11-09T22:00:00.002+01:00

Lillmissen har noga studerat Isaks förehavanden häromdagen. Först hopp upp från köksbänken för att mellanlanda på spisfläkten (gula pilen nedan). Därefter lite dyrkverksamhet med klosingarna i dörrspringan så att köksskåpet öppnas. Därefter positionerar sig kvittermissen på översta hyllan (röda pilen).

Rasmus: Mysigt krypin häruppe.

Men de goda sticksen finns där nere. Rackarns!

Är det detta som kallas gräddhyllan?

Kan man komma ännu högre, tro?

Det verkar inte så.

Vadå komma ner, matte?

Om jag nonchalerar henne, ger hon nog upp snart...

Isaks bravader

2011-11-08T19:42:00.003+01:00

Matte är allt lite ängslig för Isaks påhitt de senaste dagarna. *fniss* Den första bravaden bestod i att kattrobaten Isak hoppade upp på köksfläkten. Därifrån lyckades han peta upp skåpdörren till närliggande köksskåp, som bland andra saker innehåller dentisar och smaskiga sticks från ÖB. Nu är matte orolig för nya inbrott så att allt godis är borta rätt som det är. Vi hoppas förstås på en reprisföreställning från Mysaks sida!

Den andra saken matte blev fundersam över, var vad som hände med datorn när Isak kom och sträckte ut sig för att mysa medan matte satt och knappade. Lille pantern lade sig nämligen delvis över tangentbordet och tryckte ned en massa knappar. Rätt som det var kom en ny ruta upp, som talade om att datorn nu var i inkognitoläge. Detta illustrerades av en bild på en "hemlig" typ.

Inkognitoläge, som Isak fixade till.

Detta innebär bl a att alla sidor som Isak passade på att surfa på inte syns i datorns historik. Matte hoppas av hela sitt hjärta att han inte varit inne på någon halvskum sida och beställt extrastark kattmynta med posten eller något annat bus.

Hehe, matte får allt vänta och se. Isak skvallrar inte...

Wordfeuds mysterier

2011-11-06T18:22:00.001+01:00

Rasmus fundelerar över varför det är så konstiga poäng i Wordfeud. Skumma bokstäver som x, y eller z har jamarhöga poäng. Men dem kan man väl inte göra något vettigt med?

Kvittermissen: Dentisar borde förstås ge högsta poängen!

Om ni vill ta ett svanskast med bokstäverna och spela med oss (jaja, matte är också med på ett hörn) så kallar vi oss för Stationskatterna. Enkelt va? Vi hoppas vi får möta riktigt många av våra bloggkompisar i en match!

Vrålande bestar

2011-11-06T16:23:00.000+01:00

Hujedajam, idag har vi fått söka oss undan och stoppa huvudet under täcket för att hålla ute ljudet från den vrålande besten som matte hanterade.

Findus: Matte kan man ju inte ha bland oskyldiga kissekatter. Vrålande bestar!*mutter*

Isak: Tänker inte komma ut från sovrummet innan du har mullrat färdigt, matte.

Rasmus: Om jag rullar ihop mig som en kringla kanske ljudet inte kommer in i öronen?

Matte började tycka att det var dags att fästa bokhyllorna i väggen, efter att ha skjutit runt dem en halv evighet i olika placeringar. Särskilt angeläget blev det, sedan hon sett kattrobaten Isak skutta runt ovanpå de lätt svajande hyllorna.

Alltså kom borrmaskinen och skruvdragaren fram. Sedan började oljudet. Då var det bara att ta skydd tills allt var över. Men nu verkar det bestämt ha tystnat?

Snickerboa

2011-11-05T18:53:00.005+01:00

Findus är aningen förnärmad ikväll. Orsaken är förstås, att matte har haft fräckheten att antyda att Kapten Rödskägg skulle ha varit... ja, ehum... lite besvärlig idag. Men alltså, det stämmer inte alls. Det är bara alla andra som varit så nedra trögfattade!

För det första gällde det matte. Vi ville ha frukost tidigt, men matte bara muttrade något om sova ut och vände sig om på andra sidan. Då får man ta saken i egna tassar. Findus ordnade raskt frukost genom några sprinterruscher tvärs över sängen, avslutade med ett hopp precis ovanför näsan på matte så att vinddraget fladdrade i näsvingarna på henne.

Ett par timmar efter det tyckte vi att matte sovit färdigt. Då skuttade röda lillbamsingen raskt upp på den smala, rangliga Benno (DVD-hyllan) i sovrummet. Eftersom matte inte ännu fäst hyllan i väggen skuttade hon upp från sängen med ett tjut för att sjasa ned Findus. Därefter hade matte fräckheten att sova några timmar till, innan det var dags för hennes frukost.

Då påpekade vi, att vi också ville ha frukost. Frukost-mitt-i-natten räknas inte, för det är nattmål. Matte höll inte alls med. Jahajam, vad ska en svältande stackars katt göra? Naturligtvis knycka mattes skinkskivor från smörgåsen. Inte uppskattat alls, men varför lyssnar inte matte när vi jamar att vi är hungriga?

Det som fick mattes tålamod att tryta var när hon började höra olyckliga knorranden från Isak.
-Men han satt ju på min plats på byrån, hojtar Findus. Sedan ville han inte leka, fast jag hade jätteroligt och lekte tafatt med honom. Till sist satt han på min plats igen, på köksbordet. Då måste man ju få bort honom därifrån. Enkelt, eller hur?

Fast matte godtog inte riktigt Findus förklaringar. Hon stängde in honom i snickarboa. Med andra jam, Kapten Rödskägg förvisades till sovrummet ett tag. Gör man så med sin kisse?

Findus: Hallåjam, det är faktiskt min plats. Isak: Knorr, mutter. *olyckligt*

Findus: MIN plats, jamade jag. *peta, peta* Men matte, varför bär du in mig i sovrummet? *förvånad*

Flygfäspaning

2011-11-04T18:48:00.001+01:00

Här har vi tagit det ganska lugnt idag. Igår flängde matte omkring och saboterade en hel del av våra trevliga skrymslen i vardagsrummet. Att "packa upp" kallade hon vandaliseringen. Fast som tur är, hade hon inte ork nog att fullfölja skövlingen idag.

Vi har faktiskt mest vilat, även om kvittermissen hade jouren på fönsterbrädan ett tag mitt på dagen. När svansen hetsigt började gå från sida till sida, åtföljt av tandklapper, förstod matte att Rasmus fått syn på en fjäderkotlett. Lillmissen gjorde ett tappert försök att ställa sig på baktassarna med framtassarna mot rutan, men det hjälpte tyvärr inte. Pippisen var och förblev onåbar på utsidan av fönstret. *suckar*

Rasmus: Stör mig inte, matte, jag har jour!

Stickeria

2011-11-03T10:36:00.001+01:00

Igår hade vi stickeria hemma hos oss. Efter tips från Inkan hade matte, oss ovetande, bokat tid hos en veterinär som gör hembesök. Matte tyckte nämligen att vi alla, men speciellt Findus, redan hade stressats nog av flytten. Det brukar inte vara någon höjdare att stängas in i bur och sedan åka sådan där otäck brummis-taxi till veterinären. Förra året påstod matte att det lät som om de tre tenorerna satt bak i bilen och sjöng sina arior.

Det ville matte slippa. Illistigt skramlade matte med torrisburken ute i köket, och då kommer man förstås springande. Extra lunch? Jamtack! Fast Findus anade minsann oråd när matte började stänga dörrar till alla rum utom hallen och köket. Då började han sjunga upp sig så smått, ifall det skulle vara läge med en seriös klagovisa.

Strax därefter öppnade matte dörren åt en besökare. Det var dags för det årliga stick-i-nacken-vaccinet. Mattes röda lillbamsing fick börja, eftersom han redan var smått stressad. Han blev framfiskad under byrån i hallen och placerades på köksbordet. Visst gick det fort, och vettisen var förstås jätteduktig, men hallåjam, ett gömställe borde väl vara fredat från intrång?

Kapten Rödskägg: Nu får det faktiskt vara nog!

Direkt när Findus var nedsläppt på golvet, öppnade matte dörren för honom till sovrummet så att han fick gömma sig under överkastet. Sedan fick Rasmus och Isak vara med om samma procedur. Isak försvann också efter sticket, men sin vana trogen tyckte lillmissen att man måste visa sig trevlig och social när det kommer besökare.

Under sträng övervakning från mattes sida kollade han in vettisens skor. När det inte fanns några delikata skosnören, fortsatte han med lite buffa-huvudet-i-handen-gos med vettisen, för att avsluta med att raskt kliva ned i hennes axelväska. Matte frågade omedelbart om det var okej, och om hon hade några mobilsladdar där, men det fanns det inte.

Mattes kommentar: Det var verkligen en trevlig veterinär, och om jag tidigare vetat om att det fanns möjlighet till hembesök så hade jag anlitat henne redan från början. Det kan verkligen rekommenderas! Inte så att jag varit missnöjd med den veterinärklinik inne i stan som jag har åkt till förut, tvärtom. Men det har varit lite jobbigt med skrämmande bilresor plus väntrummet med andra djur, och nu slipper vi ju det. Tack så hemskt mycket för tipset, Inkan!

Personal shopper

2011-11-02T09:42:00.001+01:00

Matte gjorde ett felköp, som på ett alldeles underbart sätt blev ett rättköp. Hon hade nämligen varit på den lilla Coop-butiken som finns alldeles i närheten och bland andra saker köpt en burk tonfisk. Det visade sig vara en sort som heter Coop X-tra salladstonfisk, och den kostade bara 6 kr. Fast när matte öppnade den, var tonfisken så finfördelad så att matte tyckte den såg tråkig ut. Hon ville inte äta den.

Men det ville vi! Vi stod och jamade långa haranger och sträckte oss efter benen på henne, och det slutade med att vi fick dela på hela burken! Japp, hela burken på en gång, inget stoppades undan i kylen till senare. Gissa om det var smaskigt? *slickar morrisarna*

Därför har matte nu fått sin egen personal shopper, som ska påminna henne om att köpa massor av tonfiskburkar.

Rasmus: Okej, då sticker vi. Ta med dig resväskan på hjul så kan du handla riktigt många tonfiskburkar!

Spännande paket

2011-11-01T19:58:00.000+01:00

Det är riktigt trivsamt här på nya stället. I vardagsrummet finns härliga gömställen, för där står kartonger och möbler i en enda röra. Fast just det som vi tycker är mysigt, tycker matte inte alls om. Hon har inte tid att trivas förrän sakerna är uppackade, säger hon.

Uteplatsen blir mer och mer spännande för varje dag. Vi får inte vara där ensamma, utan bara när matte är med. Nu har även Findus börjat kila ut korta stunder.

Sedan har vi kommit på, att vi inte visat vårt fina paket. Vi fick nämligen ett auktionspaket från Södertälje katthem. Där fanns det en massa bra grejer. Spännande att undersöka var det också.

Findus: Förste kontrollant anmäler sig.

Burk, ljuslykta, t-shirt... Och ser ni det fina kortet på Madeleine som klättrar på nätdörren?

Ett jättefint förkläde med matchande grytlappar och ännu lite till fanns det också.

Men hallåjam!

2011-10-31T14:34:00.003+01:00

Så här fascinerad blev mattes röda lillbamsing när han såg en grannkisse i slänten utanför köksfönstret. Det har verkligen inte förekommit andra missar utanför rutan nio trappor upp!

Men... men... där är ju en röd katt till!

Hallåjam, får h*n vara där, matte?

Kissen fick vara där, påstod matte. En del missar tassar omkring alldeles på egen hand här. Tilläggas skall, att missen har halsband och matte har sett den sitta på fönsterblecket utanför och väntat på att bli insläppt av sina människor. Skönt att veta, att den röda grannkatten har ett hem.

Boll-Kalle

2011-10-24T17:51:00.001+02:00

Matte kallar oss för triss i Boll-Kalle. Eller åtminstone par. Findus vågar sig inte riktigt ända ut på uteplatsen utan håller sig i dörröppningen. Boll-Kalle har tydligen något med att göra, att vi sitter och spanar vid nätet?

I helgen har matte och hennes pappa gnott som skållade råttor för att få till stommen och nätet. Påstår matte, alltså. Vi har minsann sett, att det var pappa som gnodde med stommen och matte sträckte fram lämplig grunka på beställning. Penna. Tumstock. Borrmaskin. Så där höll de på. Rasmus fick inte vara med, fast han annars gärna ivrigt medverkar vid allehanda sysslor. I alla fall var det väldigt snällt av dem, att ordna till ett spanarställe till oss.

Naturligtvis var det tuffa lillmissen som var först ut och kollade läget på uteplatsen. Isak och Findus tittade och sniffade på betryggande avstånd i dörröppningen. Fast det får inte komma oväntade ljud eller röra sig människor alltför nära på gångstigen. Då smiter vi snabbt in i tryggheten.

Isak och Findus intar reträttfärdig position.

Isak på spanarpallen.

Mysak patrullerar längs nätkanten.

Rasmus kollar läget...

...och upptäcker att det är bättre utsikt från pallen.

Matte lyckades få till några bilder med mobilen. Kameran ligger i tryggt förvar i en flyttkartong. Någonstans. Matte hittar den säkert till jul eller så.

Stressigt värre

2011-10-18T06:11:00.002+02:00

Matte har äntligen tagit sig tid att göra ett kort inlägg. Bara så att ni vet att vi finns och inte kört vilse på de hela två kilometrarna vi flyttat. *fniss* Fast alldeles lätt var det inte. Man blir dum(mare) av stress, påstår matte. Det har varit väldigt mycket, både på jobbet och hemma, så när hon skulle logga in på datorn så var koden som bortsopad från huvudet. Som tur var hittade hon igen den senare, nedskriven.

Om flytten tycker vi sådär, än så länge. Lillmissen är ganska cool, men Mysak och Kapten Rödskägg är lite uppjagade. Findus vägrade länge komma ut från sin transportbur, men under natten kom det fram en jamande och kurrande kisse som matte kände igen ljudet på. Fast äta är det bara kvittermissen som gjort ännu. Nåjam, vi har inte varit här mer än ca tio timmar.

En sak är väldans spännande. Vet ni om att man kan se pippisar, människor och skällisar alldeles utanför fönstret??? Det visste ni kanske redan, men inte vi. Matte påstår också att hon skulle blivit tämligen nervös om hon sett någon spatsera omkring utanför fönstret i förra lägenheten. Fönstren gillar vi alltså. Skarpt.

Sedan har vi fått ett spännande paket också, från Södertälje katthem. Det ska vi jama mer om i ett annat inlägg.

Smulor på golvet

2011-10-09T17:37:00.003+02:00

Igår efter jobbet kände matte sig lite lat och orkade inte laga mat, utan kom hem med hämtpizza. Visst fick vi smaka några små bitar, men inte på långa vägar så mycket som vi tyckte vi borde få. Findus och Rasmus gjorde några försök att ge matte dåligt samvete, och hoppade upp på köksbordet och parkerade nosen alldeles bredvid det där goda som doftade så underbart. Tyvärr resulterade detta bara i att blomsprutan kom fram. *förnärmat*

Nu är det så med matte, att hon inte är så förtjust i kanterna på pizzan. Dem brukar hon skära bort och slänga. För att intet skall gå till spillo gjorde vi en inventering av sopskåpet under natten och sopsorterade. Pizzakanterna åt vi upp, för att liksom markera bristen på mat i allmänhet och pizza i synnerhet vad gäller oss katter.

För att riktigt betona allvaret hade vi diktat ihop en liten klagovisa till matte. Så här går den:

Och när hon går förbi står pojkarna på rad
De bugar och ber, de jamar om mer:
"En liten skinkbit till, en leverpastej?"
Hur ska de nånsin kunna veta att hon bara säger NEJ

Tror dock inte att det funkade, för matte hade fräckheten att skratta åt detta och åt smulorna på golvet efter vårt pizzakantkalas. Hur hårdhjärtad kan man bli?

Bild på stackars katt som får nöja sig med pizzasmulor.

Förmodligen till följd av detta har han tappat sin röda färg.

Sedan kan vi rapportera att Karlavagnen och Kjelle Bus hade rätt. Slingerväxten är en slags vinranka. När matte låg och kravlade på trägolvet för att mäta uteplatsen, såg hon att det satt kvar en liten papperslapp med namnet på plantan.

Klättervildvin.

Nu återstår att ta reda på, om det är en kattvänlig växt. Om den är det, måste vi se ifall den alls kan stå kvar utan att vara i vägen för nät och stolpar.

Supportkatt

2011-10-07T17:57:00.002+02:00

Det är praktiskt att ha sina CD inlagda på iTunes, påstår matte, så därför har hon gjort ett ryck idag och kopierat över åtminstone hälften av alla skivor. Som ni alla förstår, är det ingen uppgift man kan släppa henne lös med på alldeles egen tass.

Isak: Bäst att lägga sig på skrivbordshyllan ovanför datorskärmen,

så man kan hålla koll.

Mysak: Måste vara det här som kallas helpdesk?

Man såg nog bättre från det här hållet ändå.

Nej, nej, NEJ! Inte den knappen!

Findus: Nästa gång skivan åker ut ska jag knipa den...

Rasmus: Vänta nu, vad var det för appar du laddade ned nu'rå?

Inte för att matte är någon hejare på spel, men det här verkar hon klara av. Åtminstone efter någon kattiljon försök. *fniss*

Cat Physics!

Bekvämt?

2011-10-06T12:56:00.002+02:00

Matte hittade lillmissen sovande i soffan i en i hennes tycke halsbrytande ställning. Vänster baktass uppsträckt i luften, höger utsträckt så långt det går längsmed fårskinnet och nacken i en omöjlig position invikt åt vänster mot ryggstödet.

Rasmus: Vadå obekvämt? Det här är jätteskönt!

Matte efterlyser Hulken...

2011-10-05T19:58:00.000+02:00

Jodå, vi hörde det tydligt! Matte efterlyser Hulken. För det är väl det man menar, när man säger "någon med gröna fingrar"? *förvirrade*

Så här är det: på vår uteplats (förlåt att vi tjatar om den hela tiden) så avgränsas sidorna av spaljéer med klängväxter. Matte undrar, ifall någon som är lite mer kunnig om växter kan säga vad det är för sort? Hon funderar på om det kan vara murgröna, vilket hon läst i en kattbok räknas som måttligt giftig för katter. Det låter ju måttligt roligt, om man så jamar. Det får ju inte bli som med den stackars kissen som tuggade på kottepalmen. Men bladen ser väl inte riktigt ut som murgröna, eller?

Här är vår slingrige bekantskap. Bladen började bli lite höströda, inte lila som ajfånen fick det till.

Vad säger ni, mattar och hussar? Är det en tam, snäll och oskyldig bekantskap eller en otäck slingrande typ? Eller för att göra om frågan som the Clash hade: Should I(t) stay or should I(t) go?

Uppretad matte

2011-10-05T08:35:00.000+02:00

Jamarns, så ilsken matte var när hon kom hem i måndags kväll. Som en svärm bålgetingar. Eller, förresten, det vet vi inte riktigt vad det betyder. Men som en flock upprörda, kraxande skator, kanske? Som de som skrämde lillmissen förra sommaren så att han inte ville vara ute. Det var nästan så att vi trodde, att matte skulle ställa sig och vässa sina klor mot klösbrädan för att riktigt vara redo att ta sig an den som retat upp henne.

Det var nämligen så, att när hon hämtat ut nycklarna till nya lägenheten och med stor förväntan låste upp dörren, så märkte hon omgående att förra hyresgästen inte hade städat. Dessutom hade han lämnat kvar saker i förrådet och på uteplatsen som måste forslas bort. Vi tror, att det ungefär är motsvarigheten till att inte krafsa över i lådan? Ett klart etikettsbrott, i alla fall. Matte fick ringa sin kompis och ställa in den kvällens körning av kattonger.

Fast lite, lite underhållande var det att lyssna på matte ändå. Vilda eder ljungade genom luften. "Måtte din duschvattentank fyllas av klipulver" eller "hoppas att tonfiskburkarna alltid är slut i din affär". Äschjam, de där var de snälla. Resten törs vi inte tassa ned i tryck.

I alla fall har allt löst sig. Igår klagade matte hos hyresvärden och de gjorde en besiktning. Direkt beställdes en komplett flyttstädning hos en städfirma, och räkningen går förstås till förra hyresgästen. Det kan han gott ha. Nu är matte på språng dit innan jobbet, med tumstock och måttband. Hon mumlar något om innätad uteplats. Låter lovande, tycker vi.

Vara i vägen

2011-10-03T06:44:00.000+02:00

Det där fåniga uttrycket vara i vägen har kommit till användning igen. *fnys* Det är tacken för att man inspekterar flyttkartongerna och sätter kattfotsstämpel på dem.

Isak: Kartongen härmed inspekterad och förklarad redo för användning!

Findus: Nej, nej, matte! Inte vingla omkring med mattallrikarna sådär. Därborta till höger finns det plats för dem. *pekar med tassen* Vadå flytta på mig?!

I eftermiddag ska matte hämta nycklarna till nya lägenheten och ikväll ska hon och en kompis köra dit ett antal flyttlådor. Vi tycker vi borde få följa med, men är inte säkra på att det blir så. Fast vem ska annars undersöka alla skåp och krypa under badkaret för att se ifall det är städat ordentligt? Skulle inte tro att matte klarar av det! *fniss*

För tillfället sitter det Feliway i vägguttaget här, för att det kommer att vara lite stökigt närmaste månaden. Saker som packas ned, flyttas och försvinner. *mutter* Vår nuvarande lägenhet har vi nämligen kvar ända till 31 oktober, så det kommer att flyttas prylar under lång tid.

Eau de Findus

2011-10-02T16:13:00.001+02:00

Ibland förstår vi oss inte på matte. Här har hon tjatat om, att hon är så trött, så trött för att hon varit på jobbet till sent på kvällarna, faktiskt till halvelva en kväll. Och vad gör hon när det blir en ledig lördag? Hon kliver upp klockan sju för att tvätta. *skakar på morrisarna*

Visserligen var hon ju ändå tvungen för att stiga upp klockan fem för att ge oss frukost, men i alla fall. Nytvättade kläder luktar konstigt. Då är det tur att vi missar snabbt är framme och ser till att all tvätt återfår de rätta dofterna.

Eau de Findus.

Mysteriet med den försvunna vattenstrålen

2011-10-01T08:41:00.000+02:00

Findus sitter och fundelerar på diskbänken. Han har stött på ett märkligt fenomen. Ett riktigt mysterium. När matte sätter på vattenkranen så finns det en stråle där, som verkar jättesmaskig att dricka ifrån. Mycket bättre än tråkiga vattnet i skålen. Men så när Kapten Rödskägg kör in hela huvudet under kranen så bara försvinner strålen. Hur kan den göra det?

Findus: Det här är helskumt...

När röda lillbamsingen drar undan huvudet så är strålen där igen. Den retas visst bara? Nedra stråle att se så god ut och sedan bara försvinna.

Findus: Matteeee! Såg du vart strålen tog vägen?

Findus: -Näää, du får nog ordna en slagruta och leta reda på vattenstrålen, matte. Så här kan vi ju inte ha det. Och varför är jag förresten så blöt i nacken? *ruskar på huvudet*

Delade meningar

2011-09-26T17:58:00.003+02:00

Lillmissen och matte har haft delade meningar om saker. Igen. När matte hade lite bråttom till jobbet häromdagen, så glömde hon bort att kattsäkra garderoben. Med andra ord, kedjan sattes inte fast. Gissa vilka som hade rena rama julafton här hemma? Matte hittade massor med röda och vita pälshår på en massa tröjor. Och nattlinne-t-shirten hade helt plötsligt en vädringslucka. En vackert urtuggad cirkel, precis framför naveln.

Nu var det så, att matte hade en klar preferens för att sova i icke vädringsbar t-shirt. Hur ofräscht är inte det? Men det hjälpte inte, hur mycket Rasmus än jamade sig varm för den såväl snygga som praktiska designen. Matte var orubblig. Hon ville ha sin t-shirt hel. Konstigt. Den blev ju jamarsnygg på det nya viset. Och så kan man enkelt kolla, ifall man fått något navelludd också. Mattar!

Är kattongerna fina idag?

2011-09-25T18:23:00.002+02:00

När matte var liten och det var lov från skolan, brukade TV visa barnprogram på morgonen. Sommarmorgon. Om det inte var jullov förstås. Då hette det Julmorgon. Ibland var det Trazan och Banarne som var med i programmet. Då satt matte som ett tänt ljus framför TV:n.

Trazan och Banarne hade en sketch som hette "Är bananerna fina idag?" Här är det visst Rasmus som fundilerar. Fast om kattonger.

Rasmus går och kurrar och kvittrar för sig själv, men hörs knappast för att kameran surrar så högt. Kvittermissen är i alla fall i högform!

Flugspaning

2011-09-24T21:00:00.000+02:00

Att spana på flugor eller andra kryp är alltid spännande. Enda nackdelen är väl egentligen att de fegisarna håller sig undan där man inte kan tassa till dem och äta upp dem. Som i taket.

Rasmus och Findus: Kom ner då, lilla fluga!

Sovmorgon

2011-09-21T10:28:00.004+02:00

Det är mysigt när matte har sovmorgon. Oftast innebär det lite extra tid att hitta på något. Mys i knät under frukosten, till exempel. Eller lek med pälsvippa.

Rasmus: men vad har du där?

Findus: Tjena vippan, det var ett tag sedan.

Allt vore gott och väl, om inte matte fått för sig att hon skulle blixtra med kameran under tiden vi busar. Pfft, fattar hon väl att det inte går!

Rasmus: Ha, här är en som är snabbare än blixten!

Munsbitar

2011-09-18T18:08:00.002+02:00

Här har varit betydligt lugnare idag. Vi har myst med matte på fårskinnen i soffan, och smakat små munsbitar av fläskfilé när matte lagade mat. Fast egentligen kunde det väl heta mumsbitar, för det är ju det. Mumsigt, alltså.

Findus: Gott! *smask, tugg*

Sedan måste vi visa en bild på vår låda. Den står inuti ett Hol-bord från IKEA, så att det inte ska sprätta omkring så mycket kattsand. Igår höll en liten tvåbening på visningen på att krypa in här. Hon tyckte nog att det såg ut som en liten koja. Fast hennes pappa fick syn på henne och satte stopp för den planen. Puh, tänk om det varit upptaget när man behövde gå dit?

Vår låda. Inte att förväxlas med en koja för små minisar.

Innebrummis

2011-09-17T16:42:00.001+02:00

Pustjam, vi måste nog sätta oss ned och putsa pälsen och ta det lugnt en stund. Här har det varit full fart idag. Misstankarna väcktes redan när klockan ringde klockan sex en ledig lördag. Matte var fort uppe och for som en skållad råtta runt i lägenheten. Plockade in saker i lådor, plockade ned saker från bokhyllan, rättade till här och dammade av där. Några färdigpackade flyttkartonger bar hon ned till förrådet i källaren. Sedan, när klockan inte längre var mitt-i-natten, så kom snabeldraken fram. Klart man undrar vad som stod på?

Jo, förklarade matte, det skulle komma en massa främmande tvåbeningar som ville titta på vår lägenhet. Och så gjorde hon något som i Rasmus ögon nästan var förräderi. Hon satte upp en skylt på dörren med den här texten:

Rasmus: Men hur i hela mjausingen tänkte du nu, då?

De som kom hade väldans roligt åt att vi har en avknipsarkisse här hemma. Och inga skosnören blev knipsade för lillmissens del idag.

Fast om sanningen ska fram, var inte ens Rasmus lika social som annars idag. Ett par kom lite för tidigt, före alla andra. Mannen satt i en stol som han brummade omkring i härinne, och då blev kvittermissen betänksam, för något sådant var han inte van vid. Han höll sig undan så gott han kunde. Isak och Findus hade då redan sökt upp sina hemliga platser.

Sedan, när alla andra droppade in allt eftersom, fick Rasmus nog. Han gick och lade sig bakom några travade kartonger i arbetsrummet och iakttog allt på lite avstånd. Tur att matte bjöd på en stor portion mjukmat i gelé när alla lägenhetstittare hade försvunnit.

Tassverkare och besiktning

2011-09-15T08:14:00.001+02:00

Vi har haft lite olika besökare senaste tiden. Förra veckan hade vi tassverkare här. Matte hade nämligen fått något fel på sin egen låda, den av porslin. Faktiskt var det lite besvärligt, för till slut gick hon och kikade liksom avundsjukt på vår låda, och det kan ju göra vilka katter som helst oroliga.

Men så kom det tassverkare och ordnade allting. Matte var tvungen att gå till jobbet, så hon lämnade nyckeln i nyckeltuben i dörren och stängde in oss i vardagsrumsdelen av lägenheten. Lite tråkigt, tyckte vi, åtminstone Rasmus. Han brukar snabbt bli kompis med tassverkare som kommer och vill gärna hjälpa till med deras arbete. Killarna tyckte nog ändå att det var lite spännande med oss kissemissar, för matte kunde se på skoavtrycken (det var regnväder) att de stått och kikat på oss genom glasrutan i vardagsrumsdörren. Hon undrade om vi gjort några särskilda konster för besökarna, eller om vi stått med nosarna mot rutan och bara kikat tillbaka. Fast vi skvallrar inte.

Så den här veckan så kom det en farbror, som nog gått i samma skola som säkerhetskatten Sippo. Farbrorn skulle besiktiga lägenheten, sa matte. Det verkade betyda, att undersöka allt väldigt noga. Kolla spisen, så att den inte tippar. Kika på fönster, tapeter, vägguttag och en massa annat. Fast han gjorde inga nosologiska undersökningar. Lite synd, för det hade varit roligt att se.

Rasmus var förstås fort framme och hälsade på besökaren. Matte kikade snabbt på vad han hade för skor. Det var loafers, utan skosnören alltså. Därför behövdes ingen avknipsarvarning direkt när han steg innanför dörren. Så ställde han sin väska på golvet, och matte bestämde sig för att se var väskan och lillmissen befann sig i förhållande till varandra under besöket. Findus tackade för sig och försvann in under överkastet i sängen. Isak var snabb, så matte hann inte ens se vart han tog vägen.

Rasmus: Åh, en besökare! Har han några smaskiga skosnören med sig?

Som väntat så fick matte anmärkning på tapeterna i flera rum, så hon får en räkning på några full i tusan-lappar. Konstigt nog fanns det klösmärken och bortpillade tapetbitar. Det visste matte redan om, så den kostnaden hade hon redan räknat med. Inget att bråka om. Fast visst är han lite dyr i drift på onödigheter emellanåt, lilla kvittermissen.

Storkus enbentus

2011-09-12T18:51:00.002+02:00

Det gäller att välja tillfällena för gos med omsorg. Rasmus är specialist på att tyst komma smygande i stealth mode och plötsligt bara stå där intill mattes ben, med rumpan närmast och gladsvansen i vädret. Tyvärr har matte lite långsam reaktion, så hon håller allt som oftast på att snubbla på den gosesugna lillmissen. *skakar beklagande på morrhåren*

Som exempelvis när matte kommer hem från jobbet, eller bara utifrån. Om nu Rasmus då av någon anledning misslyckats med att smita ut i trapphuset, försöker han alltid istället få sig en hälsnings- och gosestund. Speciellt frekvent sker detta när matte står som en storkus enbentus och kämpar för att hålla balansen på ett ben, medan hon fumlar med att få av sig skon från andra foten.

Det hela brukar sluta med en ljudlig duns i väggen, där matte får ta stöd innan hon blir helt och hållet fälld av lillgrabben. Tänk att de är så osmidiga, våra tvåbeningar?

Huvudlöst

2011-09-11T18:52:00.002+02:00

Läget är smått stressigt här på Stationsområdet. Matte kan inte riktigt bestämma sig för vad hon ska jaga upp sig mest för. Önskan att börja packa ner en massa saker i flyttkartonger. Eller det absolut nödvändiga i att förbereda sig inför ett kommande byte av datasystem på jobbet. Men stressar gör hon! Tur att hon har oss som kan få henne på andra tankar emellanåt. Det måste ju vara väldans avkopplande?

Findus: Åh, ska du göra en e-utbildning? Jag ska hjälpa dig, matte.

Kapten Rödskägg: Jag lägger mig här på tangentbordet så ser jag ordentligt. Vadå du ser inte?

Isak drar sitt strå till stacken. Eller i alla fall en ståltrådspåsklämma från köket. De är jätteskojiga att leka med. Allt för att få matte att tänka på annat. Matte reagerar på tråkigast tänkbara sätt. Hon konfiskerar påsklämman! Snåljåp som vill ha alla kuliga klämmor för sig själv.

Mysak: Det var faktiskt jag som hade klämman... *mutter*

Matte gör ett tappert försök att återvända till sitt övningsprogram. Då börjar det höras mystiska ljud från hallen. Är det inte ett tuggande, smaskande läte? Mycket riktigt. Lillmissen har fiskat upp ett nyckelband från djupet av den skatt som är mattes axelväska. Det är avkapat på ett par ställen och ganska slemmigt, med påföljd att det omedelbart åker i soppåsen.

Matte återgår till sin datorskärm. Då hörs krafsande och hasande ljud från hallen. En kontroll leder till upptäckten av en till synes huvudlös Rasmus. En skärrad matte kan dock konstatera, att kvittermissen dyrkat upp blixtlåset till väskfacket där hon har sin ajfån. Alldeles säkert var han på jakt efter färsk sladdetti.

Uppdyrkad blixtlåsficka. Dock för tillfället ajfån-tom.

Även om matte tog lillmissen på bar gärning, hann hon inte hämta kameran medan han stod med huvudet inkört ända till botten av väskfacket. Det såg onekligen aningen roligt ut.

Rasmus: Nu förstår jag inte riktigt. Bryta sig in i din väska? Har du några som helst bevis?

Matte är rätt så nöjd med, att det nyinköpta headsetet ligger kvar i sin kartong på köksbordet. Nu återstår att fundera ut, hur hon ska bevara det i ett stycke.

Blixtlås eller blixtöppen?

2011-09-07T21:19:00.003+02:00

Idag skulle mattes humörkarta bäst illustreras av stora, mörka åskmoln med hotande blixturladdningar. Dessutom går hon och muttrar om att försäkringar för veterinärvård nog är bra, men att det skulle behövas ett föräkringsbolag som erbjuder d-r-u-l-l-e-försäkring för kissemissar. Vad kan hon mena med det? Och allt bara för att lillmissen lärt sig dyrka upp blixtlåset till axelremsväskan. Så nu har matte en väldans massa mini-headset liggande på hallgolvet. Undrar om Rasmus skulle börja klösa rispor på stolsbenen för varje sladdetti som han knipsar av?

Måndagsgodis

2011-09-05T18:54:00.002+02:00

Idag var matte in på "vår" Arken Zoo-affär, den vi jamade om förra gången, och köpte mera av torkat kött-godiset.

Mmm...måndagsgodis.

Det här var ett randigt godis som såg spännande ut. Vi tyckte att det var riktigt gott, fast matte rynkade på nosen åt lukten. Det som doftade så gott?!

Det randiga kommer från att det är kyckling och torsk i olika lager. Det var nog fisklukten som vi hade delade åsikter om, matte och vi.

Fortfarande Stationskatter

2011-09-03T17:29:00.002+02:00

Stationskatterna. Det är vi, det. Vi bor högt uppe, på nionde våningen, med en fenomenal utsikt. Bland annat över en tågstation, som vi noga övervakar. Hur det skulle bli med Stationskatteriet när vi flyttar har vi inte riktigt hunnit fundera på.

Så idag skickade vi ut matte på spaningsuppdrag. Vi vill ju se vart vi ska flytta! Matte traskade lydigt iväg med kameran. Enda problemet var, att det var punka på batteriet. Eller om det är batteri-torsk? Slut på krämen? Äschjam, kameran funkade inte. Så det blev till att ta bilder med ajfånen.

Vår plats för fjäderkotlettspaning.

Uteplatsen har matte lovat att näta in lika snabbt som en burk tonfisk försvinner. Något ditåt, i alla fall. Sedan berättade matte, att vi utan falsk marknadsföring kan fortsätta vara Stationskatter även efter flytten. En bit bort ligger nämligen en PolisStation.

Närområdet verkar inte dumt alls, faktiskt. På gården finns träd, och alldeles utanför uteplatsen är buskar planterade. Vi hoppas att pippisarna trivs bra där, så vi får mycket att titta på.

Findus: Det där låter ju jamarbra. Men hur är det med grannarna? Finns det någon snäll leverkorvsgranne?

Fast matte trodde, att det bara är Gustav som har en snäll leverkorvsgranne. Åtminstone såg hon inte till någon, vare sig med eller utan hatt. Fast det fanns något annat bra i närheten. Ett Grann-Arken Zoo. Inte dumt alls att slippa släpa Everclean så långt, tycker matte. Det förstås, men ännu bättre är om de har ett stort utbud av kattgodis, tycker vi.

Förhoppningsvis välsorterad på kattgodis. *slickar nosarna*

Vi undrade om vi ska packa vårt godis och kattlådan redan nu. Det tyckte inte matte. Den första oktober flyttar vi, och riktigt så länge vill vi nog inte vara utan vår låda.

Gladsvans

2011-09-01T21:49:00.001+02:00

Här hemma går matte omkring och nynnar. "På vår balkong, på vår balkong hoppar bofinkarna hage hela dagen lång..." Själva hissar vi gladsvansen.

Typexempel på gladsvans.

Matte fick veta idag, att det blev vi som får flytta in i lägenheten som hon tittade på förra helgen. Den med uteplats! En uteplats som förhoppningsvis erbjuder bra underhållning. Vi tyckte ju redan från början, att de andra faktiskt fick jaga sina muslingar och fjäderkotletter någon annanstans. De här hade vi redan paxat.

Nyfikna

2011-08-31T21:17:00.000+02:00

Ojojoj! Här är vi tre nyfikna Stationskatter och en ännu nyfiknare matte som sitter och klurar.

Nyfiken ett:
I Bloggers statistik upptäckte vi under gårdagen helt plötsligt en massa besök från webbplatsen jobsforsmartpeople.com.

Hur hittade de till oss? Behöver de en spegelbasist och har upptäckt kvittermissen? Eller är det en kattrobat som svarte Mysak de är ute efter? Eller en kurrande, nosgosande rödpälsad charmör med erfarenhet av antistressterapi? Att det är matte som är eftersökt uteslöt vi ganska snabbt. Hon har inte alls lika spännande talanger.

Nyfiken två:
Matte såg efter jobbet att hon hade ett missat samtal från bostadsföretaget som är hyresvärd. Hallåjam?! Är det lägenhet med uteplats på gång? Som kan innätas? Med bra span på fjäderkotletter och insekter? Kan det inte bli imorgon så att vi får besked!

Findus: Blir det parkettplats till fjäderkotlettbion, eller?

Tjuvnyp undanbedes

2011-08-30T18:41:00.001+02:00

Nytt godis är alltid spännande att pröva. Matte har kommit hem med två sorter senaste veckorna.

Rosa yoghurtkulor.

Strimlor av torkat ankkött.

Yoghurtkulorna är riktigt goda, fast kanske lite stora? Isak, som är lite kräsen, brukar bara smaka ibland, men strumpmissarna gillar dem.

Den stora favoriten är torkade strimlor av fjäderkotletter. Matte tycker det är bra att de inte innehåller tillsatser eller konserveringsmedel. Vi tycker det är bra, att man slipper oroa sig för tjuvnyp från stora anknäbbar!

Mus-i-kanten

2011-08-28T11:28:00.000+02:00

Här ser ni en totalt avspänd, oskyldig kille! Det ser väl vem som helst, att Rasmus inte gjort annat än bara legat och kopplat av? Ändå påstår matte, att det är lillmissens fel att hon inte kunnat sova ordentligt.

Rasmus: Vadå inte kunnat sova? Hur menar du nu?

När skräpkammaren till slut öppnades för allmänheten, eller i alla fall hemmets kissar, så måste förstås allt undersökas ytterst noggrant. Det var ju så länge sedan, som vi fått vara där inne. En spännande sak var den stora spegeln som stod lutad mot väggen. Särskilt Rasmus var fascinerad av den och återkom ständigt till den reflekterande bekantskapen.

När dagens märkmani passerat, och matte satte sig ned för att titta på en film började det höras märkliga ljud. Plong! Pling! Men när matte gick för att undersöka saken, syntes inget särskilt till. Bara vi missar, som fortfarande kontrollerade alla saker inne i arbetsrummet. Ljudet återkom regelbundet genom filmen, men matte kunde inte förstå vad det vad.

Sedan matte gått och lagt sig, fortsatte det märkliga dova plonget. Till slut kunde inte matte hålla sig längre, utan var tvungen att tassa upp för att lösa mysteriet. Hon hittade kvittermissen i full färd med att spela bastoner på stålsträngen, som är fäst på spegelns baksida som upphängningsanordning.

Rasmus var faktiskt en riktig naturbegåvning på spegelbas, men det hade matte ytterst lite förståelse för. Spegeln placerades på ett sådant sätt att strängen inte gick att nås och matte muttrade något om att mus-i-kanten fick öva mer en annan gång. Det där lät spännande, tyckte vi. Fast hur vi än kikade i kanten på spegeln, kunde vi inte hitta någon mus. Ibland är människorna obegripliga. *skakar på morrisarna*

Märkapparaten

2011-08-27T18:17:00.000+02:00

Härmed utfärdas en DYMO-varning klass 3 i skräpkammaren! Matte har nämligen införskaffat en märkapparat på gubbdagis. När hon nu är i färd med att röja ur skräpkammaren och lägga saker ordentligt i lådor, så märker hon upp allt, och då menar vi allt, med Dymo-apparaten. Fast undrar om det inte går till överdrift? Det börjar synas en fanatisk katalogiseringsglimt i mattes ögon. Kanske vi kissar får en märklapp om halsen snart?

Uppmärkt Isak.

För övrigt har matte varit på rymmen en stund idag. Hon var och tittade på en lägenhet. Den var inte perfekt enligt vår tidigare sammanställda önskelista, för det var dåligt med mushål i väggarna. Å andra sidan kompenserades det av en liten uteplats, så man kanske kunde knipa sig en mus där istället? Vi hoppas jättemycket på att vi får flytta dit, men det är inte säkert. Det är tio intresserade som får komma på visning. Vi tycker att de andra nio kan fånga sina möss någon annanstans!

Skräpkammare

2011-08-26T15:56:00.000+02:00

Vi har ju glömt berätta, att vi har fått post från Alice tidigare i veckan. Alice bodde tidigare på Södertälje katthem, som nu arbetar för att hitta nya lokaler. Därifrån kommer också hennes småbröder Bosse och Mårrgan. Den fjärde medlemmen i kattfamiljen heter Wilma. Gulliga Alice och hennes matte ordnade så att vi fick berättelsen om Aloysius, och en del andra kattberättelser, som talbok. Tack snälla Alice!

Det passar riktigt bra med talbok nu, när matte ska röja i skräpkammaren. Ja, egentligen kallas rummet för arbetsrum. Fast under lång tid har rummet använts som ett "kasta in saker som ska gömmas för lillmissen"-rum. Skor med goda snören. Väskor med läckra handtag. Nytvättade kläder, som matte snålt nog inte vill ha omdesignade till Rasmus-kollektionen. Borrmaskiner med smaskiga sladdar. Allt har stuvats in i skräpkammaren och sedan har dörren hastigt stängts framför våra nyfikna nosar.

Findus: När ska vi få lyssna till Aloysius bus, egentligen?

Fast nu tänkte matte röja rejält i rummet. Förvarongslådor i kraftig papp och i plywood har hemforslats från IKEA. Vi tror nästan att matte har tömt deras lager? Trälådorna är det tänkt att vi inte ska kunna göra inbrott i. Vi får väl se... I alla fall är det roligare att rensa i bråten, om man lyssnar på något skojigt. Då kommer talboken väl till pass.

Egentligen skulle matte behöva övervakning så att hon inte slänger fel saker medan hon röjer. Fast vi vet sedan tidigare att det brukar bli prat om att "vara ivägen". Vi får väl smaska lite på grönsakerna som matte köpte i veckan.

En hel låda full med Bambu Bitt.

Rasmus: Här ska mumsas!

Det är tur att man har bloggkompisar. Av lillie fick vi tips om var vi kunde köpa boken om Aloysius. Så nu har matte en bok att läsa, när hon känner för det, och en talbok att lyssna på, när det är lämpligare.

Musattrapp

2011-08-25T17:15:00.000+02:00

Först och främst har vi frågat matte vilken sorts plastpåse som fick pyspunka igår. Det var nämligen några som undrade. Matte sa, att man kan göra med sängkläder som med mat. Hur var det nu igen? Frystorka? Rosta? Nix, vakuumförpacka var det visst. Då blir påsarna med täckena riktigt platta och inte så skrymmande. Fast då får det inte vara pyspunka på påsen, förstås.

Sedan påstår matte, att elefanthjorden var i farten i natt igen. Med det tror vi, att hon menar oss? Förstår inte alls varför hon säger så. Vi som låg så snällt och oskyldigt och snusade. *tassarna i kors*

Findus: Du ser väl hur oskyldigt vi ligger och sussar!

Enligt matte var det ett väldans liv. Galopp genom lägenheten, åtföljt av tassar som daskar till något som studsar fram. När matte i halvmörkret (och utan glasögon, ska tilläggas) ska undersöka saken blir hon väldans konfunderad. Det ser ju ut som om vi leker med en halvt uppäten mus? Den runda rumpan och svansen är det som verkar återstå av festmåltiden.

Men hur har en mus kommit in i lägenheten, nio trappor upp? Matte får en vision av en fasadklättrande Klas Klättermus som djärvt ska bestiga höghuset, bara för att råka i klorna på vaksamma Stationskatter. Fast när lampan tänds avslöjas mysteriet.

Taklök. Också känd som mattelurande musattrapp.

Nyfikna och vaksamma kattögon uppmärksammar förstås att taklöken bildar roliga små kattleksaker. Det blir liksom små bollar som sticker upp. Med nosen kan man lirka loss bollen, och då följer en bit av den svansliknande roten med. Sedan kan man spela tassboll med taklöken hela natten lång.

Idag har matte varit på synundersökning. Hon förnekar dock, att händelsen med musattrappen och optikerbesöket ska ha något som helst samband!

Pyspunka

2011-08-24T19:16:00.000+02:00

Det är inte ofta matte hojtar åt oss kissar. Fast idag hände det. Och allt för bara lite pyspunka?

Isak: Värst vad det pyste där då?!

Så här var det. Matte tyckte att det låg alldeles för många täcken och kuddar och skräpade i skåpen. I alla fall tog de plats. Garderobsdörrarna gick knappt att stänga för de bulliga, mjuka täckena. Oss gjorde det i och för sig inte så mycket, för vi tycker det är spännande att håra ned i garderoben. Lillmissen hittar mycket kläder att designa där också. Fast matte hade visst en del invändningar mot buktande garderobsdörrar.

Därför satte hon in täckena i plastpåsar. Stora plastpåsar. Sedan var snabeldraken framme och brummade i en ventil på påsen. Påsen blev nog rädd, för den tryckte sig alldeles platt mot golvet. Något sådant hade vi inte sett förut. Självklart måste man fram och nosa när matte vänder ryggen till för en minut. Det tyckte matte inte om. "Gå bort därifrån", hojtade hon med sträng röst. Lydig som Isak är, gjorde han en rivstart med dubbarna utfällda för att komma bort från påsen så fort som möjligt. Då blev det pyspunka på påsen.

Det satte fart på matte. Efter lite haranger och viftande med armar, så gick hon och rotade i städskrubben. Så lagade hon pyspunkan. Det mesta går bra med lite tålamod och silvertejp.

Lyckodag

2011-08-23T15:45:00.001+02:00

Vilken lyckodag! Mattes tur ned till centrum resulterade i en spännande, prasslig kasse som vi var tvungna att undersöka. Gissa om vi blev glada, när vi såg vad som fanns däri. Tre stycken Bambu Bitt!

Findus: Hallååå grabbar! Kom får ni se!

Vi var förstås tvungna att bedöma lukt och smak omgående, så att det var prima kvalitet. Findus blev till och med så ivrig, att han klättrade in i påsen och ställde sig i en av krukorna.

Matte berättade, att de i blomsteraffären hade koll på läget. Bland bambukrukorna satt en fint textad skylt, där det stod "Katter älskar mig!". Bra kundupplysning, tycker vi.

Och så klagar de på hår...

2011-08-22T14:51:00.000+02:00

Varning för kräsmagade: Läs inte detta medan ni äter frukost, lunch, middag, mitt-i-natten-mål eller annan viktig måltid!

På morgonen, alldeles efter att matte har tömt kattlådan, är det alltid någon av oss Stationskatter som glatt kommer tassande. "Tjoho, matte har spolat på lådan", jamar man och så tassar man in i Hol-bordet och börjar utföra en arkeologisk utgrävning för att bedöma om spolningen är till belåtenhet.

Därefter sätter man sig och gör det man ska, gärna det stora, och med fördel precis när matte ska hugga in på sin frukost. Detta brukar resultera i en ny omedelbar spolning. Naturligtvis ökar detta utsikterna att hugga en skinkskiva från mattes knäckemackor under lådrenoveringen.

Isak: Klart jag ser dig, matte. Jag bara nonchalerar dig. Är lite sur på dig, faktiskt.

Fast just idag fungerade inte strategin lika bra som annars. Genom en näsologisk provsniffning av luften förstod matte att det var dags att spola på lådan igen. Då började det höras märkliga hasande ljud ute i hallen. Dessutom tassade båda strumpmissarna dit och började ivrigt krafsa på golv och garderobsdörrar för att försöka hjälpa till att dölja lukten.

När matte tittar ut i hallen, sitter Isak och drar sig olyckligt fram på baken. Med lite papper i handen gör matte en okulärbesikting av akterpartiet på svarte Mysak. Där sitter det kvar en klump av det stora, som inte vill lossna. Raskt tar matte klumpen i pappret och Isak är fri igen.

Vad som var boven i dramat? Isak har ätit upp ett långt hårstrå, troligen medan matte har kastat torrisar åt honom, och i detta dinglade klumpen. Vi vet precis vems hårstrå det var! Och så har matte mage att klaga på de pälshår vi släpper... *mutter*

Godisburk

2011-08-21T19:03:00.000+02:00

Så fräckt! Här påstår matte att hon köpt en fin godisburk... Klart man försöker öppna den då.

Findus: Finns det några goda torrisar i burken? Eller sticks?

Och så var det inget annat än vaniljfudge. Fast burken är fin!

Om matte vore med...

2011-08-20T15:23:00.000+02:00

Nu när det har gått en vecka sedan matte fick sina skråmor, så kan vi rapportera att antibiotikatten har hjälpt bra. Den bitna handen är inte svullen eller gör ont. Den klösta handen läker bra, men det kliar en del kring sårskorporna. Inget dramatiskt alltså, utan sådant matte får stå ut med.

Fast ärret ser onekligen imponerande ut. Om matte vore med i filmen Lejonkungen, så vet vi precis vem hon skulle spela. Scar. Om inte ärret satt på fel ställe förstås.

Ett sånt rejält ärr borde väl räcka för att få en filmroll?

Lika som bär?

Sedan måste vi berätta, att vi hittat en bok till av Ylva Wallström, nämligen Tre katter och en hund. Den berättar om samma katt- och hundgäng, men innan Aloysius flyttade in. Det lilla vi hunnit läsa verkar lika underhållande skrivet som boken om buskissen Aloysius. Man lär sig mycket. Till exempel hur man knycker mattes lunch medan hon pratar i telefon. Kan ni förstå, att författaren lägger ut en sådan fenomenal instruktionsbok allldeles gratis på internet? Inte en enda Dentabit kostar det att läsa böcker på Läs en bok. Det tycker vi är fantasstiskt.

Vattentjuven

2011-08-20T09:29:00.002+02:00

Hjälp! Matte stjäl vårt vatten! *tassar runt skålen med oroliga blickar*

Isak och Findus: Blev det något kvar åt oss?

När matte stigit upp, hade varit på sitt lådbesök och skulle tvätta sina tassar kom det inget vatten ur kran. Kranen hostade och skrällde lite, men dessa ljud var allt som kom ur den. Vattnet var tydligen avstängt.

Äschjam, då tar jag väl våtservetter då, tänkte matte. Men icke. Dessa hade mer eller mindre omvandlats till torrservetter, eftersom förslutningen hade släppt. Då doppade matte ner ett litet mått i vår vattenskål och tjuvade av vårt vatten! Sedan blötte hon ned den ganska torra våtservetten i det stulna vattnet, och tvättade tassarna.

Men hallåjam! Man måste väl ransonera vattnet om det är slut? Inte slösa med det hur som helst! Förresten borde vi nog ta betalt. Åtminstone en dentis var. *funderar*

Mattes kommentar: Nu har kranen slutat hosta och vattnet har kommit igång igen. Strumpmissarna och svarte Mysak har fått nytt friskt vatten i skålen, så nu slipper de oroa sig för den matskedsstora mängd som jag lånade av dem.

Lästips med bustips

2011-08-18T21:26:00.002+02:00

Vi gillar när matte ligger och läser. Då kan man klotrampa lite på hennes mage, eller tvångsnosgosa just när hon kommit till något extra spännande avsnitt. Fast allra mest gillar vi förstås när hon läser någon bra bok om katter.

I flera års tid har matte lite då och då lånat en särskilt skojig kattbok från bibilioteket. Japp, den tål att läsas om igen! Helst skulle hon vilja köpa ett eget exemplar, men den verkar inte gå att få tag på. Boken heter "Aloysius Den röda katten" och är skriven av Ylva Wallström.

Vi tycker faktiskt väldans bra om den boken också. Massor med roliga bustips i den! (Som om det skulle behövas, muttrar matte...) Boken har vi faktiskt hittat som pdf-fil. Väl värd att läsa, men matte tjurar lite eftersom hon är gammaldags och vill hålla i sin bok.

Här finns länken till Aloysius Den röda katten, om det är någon som vill läsa den.

Liten Findus: Jag ska bli lika stor och lika busig som den där Aloysius, matte!

Krukhoppa

2011-08-17T16:05:00.002+02:00

Det syns vilken kruka som ni har puttat ned på golvet två gånger, påstår matte. Växten skulle visst se lite ledsnare ut i den krukan. Puttat, vi? Äsch, den hoppade alldeles säkert ned själv.

Vadårå? Hur skulle det märkas? *stora ögon*

Isak: Men hur tänkte du nu? Det syns väl tydligt att det ena är en hoppkruka.

Påsmys

2011-08-16T21:00:00.004+02:00

Det syns väl hur mysigt och skönt det är i papperskassen? Matte tror inte på det, men hon är säkert bara avundsjuk för att hon inte hann sätta sig i den först!

Rasmus: Det är jättebekvämt, juh! *sträcker på halsen*

Visdomsord

2011-08-15T19:28:00.002+02:00

När matte nu varit lite öm och svullen i handen i ett par dagar, har vi försökt peppa henne enligt principerna i Gustavs klokbok. Matte får helt enkelt fokusera på allt som hon har att glädjas åt och oväntade fördelar som dyker upp.

Findus: Men matte, tänk på att...

Storstädning och röjning kan uppskjutas utan dåligt samvete.
Inte ska matte behöva laga mat med en kattbiten hand. Eftersom det är nära till Thai Take Away så löser det sig galant. Och vi hjälper gärna till att provsmaka kycklingbitarna!
Ryggläge på sängen med kvällstidningarna plus bilagor anstränger inte handen. Passa på! Vi missar kan värma mage och ben medan hon läser.
Soffmys med osedda filmer uppmuntras. Alternativt filmer som tål att ses om igen.

Allt det här håller faktiskt matte med om. Och när hon emellanåt suckar över sina intressanta skavanker på händer, armar och ansikte så påminner vi bara om visdomsordet som sitter på kylskåpet:

Fast i ärlighetens namn börjar den bitna handen bli någorlunda rörlig, och svullnaden är mer normal och huden är inte stenhårt spänd som en maximalt uppumpad fotboll. Så nu har det försiktigt börjat röjas bland sakerna. Vi saknar soffmyset. *suck*

Inte meningen...

2011-08-13T19:53:00.004+02:00

Soligt och fint har det varit idag, och eftersom matte ändå hade väckts för frukostservering så tyckte Rasmus att det var på tiden att han rastade matte.

Rasmus: Mums! Gott med gräs!

Spännande dofter också.

Massor att titta på.

Men hallå, matte! Är det du som gömmer dig där?

Var det en fjäril? Snabb rackare.

Och där uppe sitter det en pippis. Undrar om den vill komma ned?

Fast nu börjar det visst komma andra promenixare här...

Här tar matte över berättandet. Lillmissen tycker nog det känns lite pinsamt. Han påjamar, att det som hände inte var meningen. Det förstår matte också.

Mattes historia:
En bit bort kom en hund promenerande med sina människor. Rasmus tittade lite, men mer var det inte. Dessutom står vi alltid en bit från gångstigen så att vi inte ska få folk eller fä alldeles inpå oss. Sedan vete katten vad som hände. Jag tyckte att vi kunde dra oss lite åt andra hållet, även om vovven inte alls betedde sig hotfullt. Det tyckte inte Rasmus. Han stretade åt sitt håll, och plötsligt var selen på glid.

Jaaa, vad gör man när en icke hundvan innekatt håller på att komma loss från selen och dessutom alldeles i närheten av en hund? Jag lyfte upp Rasmus, samtidigt som selen och kopplet alldeles trasslade in sig. Om det tyckte inte lillmissen. Och visst varnade han med fräsningar och lyft tass, men jag ville inte släppa ned honom medan hunden var i närheten.

Det är nog inte så svårt att gissa hur det gick? Jag fick mig förstås ett antal skråmor, och när selen plötsligt satt helt fast blev Rasmus panikslagen. Det hela slutade naturligtvis med att han tog sig loss och hoppade ned på marken. Nu låg där en rädd, arg och fräsande grårandig katt i gröngräset och jag stod med en tom, mycket tom, sele i handen.

Som tur var, hade hunden promenerat förbi vid det laget. Här gällde alltså först och främst att inte skrämma upp lillmissen mer så att han satte av och triggade igång några jaktinstinkter hos skällisen. Jag satte mig ned på en sten på lagom avstånd och pratade med Rasmus. Han låg nästan dold i det höga gräset och andades häftigt. Så satt vi en bra stund, medan jag plockade fram en pappersnäsduk och torkade bort det värsta blodet och samtidigt fortsatte att prata med den uppjagade kvittermissen.

När han lugnat sig, erbjöd jag lift med transportväsktaxin hem till oss. Rasmus tackade artigt nej, och började ströva omkring bland buskar och grästuvor som om inget hänt. Problemet var bara att han nu gick helt lös, utan koppel. Jag gick bredvid, på lagom koppelavstånd som om han gått i sele. Bara med den skillnaden, att det helt plötsligt inte gick att låsa kopplets längd när en nyfiken lillmisse ville undersöka alla för en människa ogenomträngliga snår. Den nyheten upptäckte förstås Rasmus ganska raskt.

Under ca två timmars tid förde jag ett mycket ensidigt samtal med ett antal busksnår och provade med jämna mellanrum visa fram väskan. Rasmus var inte nämnvärt intresserad. Detta var frihet!

Tyvärr bor vi ju så till, att det är helt otänkbart att ens tillfälligt lämna en kisse utomhus, även om ena handen hade börjat svullna och värka och nog skulle må bra av att tvättas ren. Till slut lade sig Rasmus utsträckt i en härva långt gräs och kopplade av. Försiktigt närmade jag mig och lyfte upp honom. Jodå, det gick bra med väsktaxin nu. Kanske var det dags för en andra frukost?

Här gällde det att torka bort blodet, så att man inte dyker fram från buskarna och skrämmer slag på folk.

Lite skråmor på kinden efter flexande klor. Det syns inte här, men jag har små punktmärken efter en utspärrad tass på kinden. Undantaget är "lillfingerklon", som har skapat en prickad linje strax framför örat på mig, troligen när jag drog undan huvudet.

Kattbett. Inte bra! Det ömmar, spänner, värker och är varmt. Tjoho, party för alla kattmunbakterier!

Och här är några av klösmärkena.

Väl hemma tvättade jag såren, och sedan var det dags att ringa för att få en tid på akuten. Väntetiden på två timmar ägnade jag åt att läsa på ordentligt om kattbett och antibiotika, och skrev ut några artiklar från Läkartidningen och FASS för att ta med till läkarbesöket. Jag har av flera olika personer hört om vikten att få rätt antibiotikabehandling, och hade mammas sjukhusvistelse till följd av kattbett i färskt minne. Därför var jag väl påläst, och beredd att bli en "besvärlig" patient om det skulle behövas. Fast det behövdes inte! Bemötandet av personalen var jättefint, och det gick utmärkt att lugnt diskutera varför jag ville ha ett annat penicillin än det först föreslagna. Raskt fick jag ett elektroniskt recept på Spektramox, och efter att doktorn frågat efter när jag fått min senaste stelkrampsspruta, så fick jag uppsöka min alldeles egen "sticktant" och få en vaccination i överarmen.

Vill ha ett kort på hur stor svullnaden är första dagen, för eventuell jämförelse.

Min antibiotikatt. Amoxicillin och klavulansyra i en och samma tablett. Läkemedelsnamnet är Spektramox, men andra tillverkare kan ha andra namn.

Slutligen lite nyttiga länkar:

Wikki har skrivit om kattbett
Läkartidningens artikel om rätt och fel val av antibiotika
FASS har bl a denna artikel under rubriken Läkarbok

Konserv

2011-08-12T23:39:00.003+02:00

Findus: Är det dags att komma hem nu, va?

Findus: Jahajam, passar det att komma nu? Vi är hungriga och har faktiskt väntat på den där konserven du pratade så mycket om. Var är den, förresten?
Matte: Inte konserv. Jag har varit på k-o-n-s-ä-ä-ä-r . *uttalar övertydligt*
Findus: Och vad gör man där då?
Matte: Jo, man lyssnar på bra musik förstås. Det var en duktig artist med hur många bra låtar som helst som alla kunde texterna till utantill och...
Findus: Men har du inte med dig någon mat alls?
Matte: *suckar* Nepp.

Han verkar inte ha det lätt, den där killen som sjunger. Det är regn upp över hans öron, och han blir jagad av ylande skällisar från Djursholm till Danvikstull och allt vad matte berättade. Tur att skällisarna lät bli matte i alla fall!

Örontofsräddare

2011-08-11T23:52:00.001+02:00

Dagen började med att matte rymde iväg med dörren till Billy inpackad i brunt papper. Hon skulle iväg till IKEA och höra sig för om det gick att reklamera eller möjligen återköpa dörren. Killen vid bytesdisken log lite när matte förklarade problemet. Det var uppenbart, att lika självklart som matte tyckte att det var att man skulle kunna montera två ungefär meterhöga dörrar (den ena ovanför den andra) i en tvåmeters Billy, lika givet tyckte killen att det var att det inte skulle fungera.

Kanske de allra flesta människor i det läget väljer att köpa en hellång tvåmetersdörr? Fast de har förstås inte en avknipsarkisse hemma. I nedre delen av Billy förvaras de särskilt läckra skorna, dvs de med tuggvänliga skosnören. I övre delen har matte halsdukar, handskar och lite annat. Därför ville hon kunna öppna en övre dörrhalva för att ta ut en halsduk, utan att för den skull öppna nedre delen och släppa in lillmissen till skosnörena.

Fast den långa harangen behövde matte inte dra. Det gick hur bra som helst att få antingen pengarna tillbaka eller ett tillgodokort att dras i kassan. Det ska IKEA verkligen ha en eloge för. Egentligen var det ju inte fel på dörren, utan snarare så att det inte var meningen att man skulle kombinera två dörrar på det sättet. I vilket fall är det väldigt bra kundbemötande som gör att man gärna kommer tillbaka, tycker matte.

När matte väl kommit hem igen, undersökte vi förstås vad hon hade handlat. Det var bl a den här plastprylen. Kan ni gissa vad det är?

En örontofsräddare.

Det är en örontofsräddare! Puh, skönt, för den kan verkligen behövas, särskilt som våra örontofsar redan är halvt bortsvedda av mattes eder. Det är nämligen så, att matte sedan länge har haft handtag till skåpdörrar liggande. Det har inte blivit av att montera dem. När handtaget ska fästas med två skruvar, en i varje ände, så vill ju de allra flesta att det ska sitta rakt. Annars är det risk för känsliga örontofsar som befinner sig i närheten! Den här grunkan placeras med den uppvinklade kanten längs dörrens sida, så att det blir rakt. Sedan markeras skruvarnas placering i lämpligt läge i de små hålen. Smart va?

Det fanns lite mer i prasselkassen. Naturligtvis hoppades vi på något ätbart. Alltså, något som var tilltalande för små utsvultna kattmagar. Men icke!

Findus: Men fanns det ingen tonfisk? Rökt räkost? Eller goda sticks?

Långben

2011-08-10T14:47:00.001+02:00

Kan härmed meddela, att våra öronhårtofsar numera är halvt bortsvedda. Ni vet, de där tussarna som ska skydda öronen så att det inte kommer in vilket skräp som helst. Synd att de inte är ljuddämpande också! Matte kom nämligen hem med ytterligare en halvhög dörr till Billybokhyllan. Hon hade nog tänkt sig, att det skulle gå att kombinera två dörrar till vår Billy. Ganska snabbt märkte hon (och vi) att så inte var fallet. Då stämde måtten (de färdiga hålen) för gångjärnen inte längre. Man kan väl säga, att det osade både det ena och det andra om mattes haranger när hon upptäckte detta? Därav våra örons sorgliga tillstånd. De har nästan skrumpnat ihop av rena förskräckelsen, plus att örontofsarna nästan sveddes av att lyssna på jeremiaderna.

För övrigt kan berättas att vi fått smaka en ny sorts mjukmat. Bozitas tetra med rensmak. Vi två strumpmissar tyckte om den, fast matte påstod att det luktade mer skunk än ren när hon öppnade förpackningen. Som vanligt så slickade Isak bara i sig den lilla gelé som fanns med.

I vilket fall var det välkommet med omväxling till torrisarna. Matte kände nog en viss press på sig att förse oss med något smarrigt. Hon förstod vinken, när vi började jaga mellanmålet som flög in genom fönsterspringan.

Rasmus: Jag fångade faktiskt en långben idag! *stolt*

Några blomkrukor och vattenskålen var i fara när vi satte efter inkräktaren. Som vanligt hann matte inte alls med att ta kort, men det var lillmissen som fångade bytet. Det var en sådan där långbent sak, som tydligen kallas för harkrank. En lagom aptitretare blev det i alla fall.

Åskar är i antågande, så vi får nog sluta nu. Ska se om vi kan hälsa på våra kompisar senare istället.

Märkt matte

2011-08-04T17:35:00.000+02:00

För ett tag sedan berättade Max och Måns om en riktigt smart idé. De hade beställt en huvtröja med ett jättefint foto av dem till sin husse. Huvtröjan var till för att ID-märka deras husse, så att alla säkert skulle veta vilka katter han tillhörde.

Vi har funderat mycket på det där med att märka vår matte också. Kanske borde vi också beställa en fin tröja? Å andra sidan så borde det inte vara så svårt att känna igen henne. Det har lillmissen sett till. Väldans många av hennes kläder ingår numera i Design Rasmus-kollektionen.

Fräsch huvtröja i material som andas. Det är nämligen försett med lufthål.

Blusfållarna försedda med originella slitsar.

Torgvantar ingår i höstkollektionen.

Då kommer även de luftiga halsdukarna att släppas.

Modeskaparen själv tar succén med ro.
- Äsch, jamar han blygsamt och viftar avvärjande med tassen. När inspirationen kommer, är det bara att bita ihop och sätta igång att jobba.

Rasmus: Snart kan jag börja ta emot beställningar.

Undrar när H&M kommer att höra av sig?

Olika regler

2011-08-03T14:39:00.000+02:00

Hmm. Ligger här och funderar på en Mycket Viktig Sak.

Isak: Kan det verkligen vara så...?

Det är nämligen så, att jag börjar fatta misstankar. Om matte. Och mattes regler. Det verkar nästan, som om det gäller andra regler för matte än för oss. Men så illa kan det väl inte vara?

Alltså, det gäller det här med att spara saker. Som ni kanske minns, så berättade vi om hur matte envisas med att ställa in godsaker som tonfisk i kylen, fast vi tycker att det är mycket bättre att äta upp allt på en gång.

Vad tror ni händer när hon kommer hem med ett litet urval praliner från Chokladfabriken? Inte åker de in i kylen i alla fall! Mums, smask, låter det bara medan matte sitter och glufsar i sig. Det är inte utan att vi blir lite upprörda. Speciellt som vi läser texten på påsen.

Isak: Hallåjam! Titta vad det står här!

Här är påsens andra sida:

Isak: Så sant som det är jamat.

En riktigt Klok Text, tycker vi. Fast man borde såklart byta ut ordet choklad mot Dentabits eller tonfisk?

Feltänk

2011-08-01T11:30:00.001+02:00

Undrar verkligen om matte fattat hur man ska göra? Vi tycker nämligen att hon beter sig helt bakvänt och avigt åt. I helgen tittade hon in i butiken Katt!Katt! och kunde förstås inte låta bli att handla lite småsaker.

En kattpinne att ha som blomsterdekoration.

Ett doftljus. Det luktar blörk, kan vi meddela. Fast matte verkar av någon anledning nöjd med att vi inte vill sticka ned nosarna för långt i citrondoften.

Till sist något riktigt smart. Halkskydd!

Fast just halkskyddet tycker vi att matte har missförstått. Hon vill sätta det i badrummet. Fast självklart borde hon väl klistra fast dem under sina trampdynor? Då följer de ju med överallt där de behövs.

Just de här prylarna var det en rejäl prissänkning på. 75 % rabatt. Men eftersom butiken stöder Kattfonden och ett katthem, så lade matte ned pengar i en insamlingsbössa i stället.

För övrigt kan vi jama, att vi känner för att fira, här på Stationsområdet. Söm-Ester har äntligen kommit på besök. Och idag för fyra år sedan så flyttade Findus in hos matte. Det är väl värt något extra smaskigt till middag?

Mutant-Bambu

2011-07-31T15:33:00.001+02:00

Lite fundersamma blev vi nog när vi hjälpte till att krafsa bort pappret som var virat runt vår nya bambu. Den var inte lika söt och näpen som våra tidigare Bambu Bitt. Nej, den här bambun såg ut som om den blivit vattnad med en hel flaska växtnäring. En riktig mutantbambu.

Om man ställer krukan bredvid något, till exempel en stilig röd katt, så ser man att bambun är riktigt högväxt. Det var en sådan som vi önskade oss förut, när matte berättade att hon hittat jättestor bambu. Fast den bambun var förstås lika hög som matte. Den här når bara upp till köksbänken. Fast god ser den ut att vara! *slickar nosarna* Det är bra med rea på krukiga växter ibland.

Findus: Du var mig en reslig grönsak.

Isak: Vilket smaskigt mellanmål.

Rasmus: Pax för det bladet i toppen!

Isak: Undrar om det finns något spännande här nere. *krafsa, böka*

Kvastvakt

2011-07-28T07:07:00.004+02:00

Snart, snart så kommer Söm-Ester på besök till oss. Fast först måste matte jobba två dagar till. Det tycker inte vi är så noga, men på det örat vill inte matte lyssna. Hon säger, att hon till exempel måste köpa en blomsterkvast till sin student, som gjort praktik på jobbet ett halvår och som slutar nu.

Det lät lite konstigt, tycker vi, för här hemma har vi bara vanliga sopborstar och inga blomsterkvastar att sopa med. Om nu matte inte menar en bukett? Men så nedrig kan hon väl inte vara? Då borde hon förstås ha köpt buketten redan igår, så hade vi kunnat vara kvastvakter under natten. Här protesterar matte väldans bestämt och säger, att hon inte skulle vilja komma med en kvast som vi vaktat och gratulera någon. Men hallåjam? Vi skulle förstås ha provsmakat på alla blommor och blad, så att studenten redan från början hade sett vilken sort som var godast. Den med mest bitmärken i, förstås. Så slapp han att sitta och pröva sig fram alldeles själv!

Findus: Vi är jättebra kvastvakter, om vi får jama det själva.

Rötmånad

2011-07-26T08:21:00.001+02:00

Till frukost idag fick vi mindre torrisar än vanligt, så att magen fortfarande var sugen. Det var förstås inte bra, och vi tänkte jama ut matte efter noter, när vi märkte att hon skramlade med en konservburk. På något sätt känner man alltid igen skramlet av en tonfiskburk, och när hon sedan plockade fram våra speciella tallrikar så var lyckan total. Tonfisk är så mumsigt!

Det är bara en sak som är dumt, och det är att matte har så konstigt ögonmått. Det har nog aldrig hänt, att våra tallrikar blir helt täckta av tonfisk. Det sticker liksom ut en massa tallrik överallt, och istället blir det tonfisk kvar i burken. Det hade väl varit bättre om matte delat ut all tonfisk på en gång?

Resten av tonfisken, som vi brukar bli ganska intresserad av när våra alldeles för små portioner tagit slut, lägger matte över i en plastburk och ställer in i kylen. Pfft! Kan aldrig vara bra att göra så. Tänk om tonfisken hinner bli dålig? Vilket slöseri det vore. Bättre att äta upp allt på en gång, så här i rötmånaden.

Isak: Är du riktigt säker på att du ska ställa undan tonfisken? Kanske bäst att äta upp den på en gång, i alla fall.

Kattillskott

2011-07-24T18:37:00.000+02:00

Klart man måste kolla när matte börjar hänga upp en kökshandduk på dörren till frysen, tycker Isak. Där brukar den i alla fall inte göra någon större nytta. Plus att den luktar lite spännande.

Svarte Mysak: Söt kisse. Men varför hänger du upp honom där, egentligen?

Matte muttrar något om "Och vem skulle ha lagt sig på handduken, om jag försökt fota den liggande på köksbordet?" Hon kan vara så känslig ibland. Lite katthår gör den förstås bara finare.

Sedan hade matte tänkt ha den här lilla krabaten som dörrstopp till balkongdörren. Fast det gick inte, för den var för liten för att passa till det. Fin var den i alla fall.

Ingen dörrstopp. Men passar jättebra som ren prydnad!

Båda sakerna kom matte hem med efter att ha smitit ut olovandes tidigare. Hon kunde väl ha stannat hemma och kliat gosmagar i stället, tycker vi.