Dock finns det ett tillfälle då det kan vara värt att klämma fram ett litet mjau. Det är när Mysak blir sugen på något riktigt, riktigt gott. Kanske några torrisar av den särskilt goda sorten, en Dentis eller läckra sticks. Eftersom panterkillen så sällan jamar, så får det effekten att matte lystrar som vore det ett tjutande larm. Något kan det väl ha med saken att göra, att Isak ofta får dela med sig av sin portion till strumpmissarna (påstår matte, alltså ) för att han äter långsammare. Därför sticker matte gärna till honom lite extra ransoner. Självklart får strumpmissarna en eller annan smakbit då. Praktiskt. Och ifall Isaks bevekande jam mot förmodan inte skulle ge någon utdelning, så har panterkissen en ytterst användbar talang.
Isak: Knepet är säkra tassar och fin svansbalans!
Mysak är en äkta kattrobat. Skickligt balanserar han på stolsryggar och hyllor och manövrerar med kattlik smidighet i trånga skrymslen. Och får man inte sin rättmätiga ranson av mellanmål, är man väl inte sämre katt än att man kan undersöka skåpen och ordna lite mellis själv?
När Isak för drygt tre år sedan flyttade till StationsOmrådet från katthemmet, öppnade sig en värld av nya möjligheter för Findus. Inte nog med att Isak omedelbart blev en kompis. Dessutom visade han hur leken "inte stöta golv" gick till. På golvet befann han sig sällan mer än undantagsvis. Däremot kunde man med stor säkerhet återfinna honom ovanpå bokhyllorna, på köksbänken eller fönsterbrädorna. Denna förmåga har finslipats till fulländo, så att svarte Mysak numer kan uppvisa sitt kattrobatcertifikat.
OJ, vilken grace!
SvaraRaderaBra balanserat på stolen.
Måns jamar inte så ofta heller, men han har ett mycket speciellt jam. Vilket får husse likt er matte att lyda minsta vink. ;-)
OJ, nu är alla Stationskatter legimiterade (det ÄR inte felstavat!!!) på var sitt område.
SvaraRaderaPraktiskt för en ypperlig chans till samarbete som ger just det som tillfället kräver *svansdans*
=^^.^=
Nosbuffar till er grabbar å en kram till matte
Ni är alla så fina Stationskatter, och det är jätteroligt att få lära känna er en och en lite mer ingående. Tänk att Isak är sån balanskonstnär. Jag tycker det är fototävlingsstatus på bilden där han står på stolen och vill in i kylskåpet. Väldigt bra med certifikatet också! Det borde vara en entrébiljett till alla svåröppnade skåp.
SvaraRaderaVi är grymt imponerade över Isaks balans och grace! Håller med ovanstående om bilden! :-)
SvaraRadera"Tystlåten misse åstadkommer oftast mest oreda" gammalt lyanordspråk...
SvaraRaderaMaurice är också väldigt tystlåten - hörs bara spinna. Om han inte har problem av något slag (en bjällra som fastnat bakom byrån eller något sådant). Då går han och hämtar lillie och säger "mjau" lite försynt och då vet hon att nu är det kattastrof på g.
Isak är en underbart vacker liten Mysak! Och det är bra att ha en kattrobat i familjen!
tassen, nosgos och gottisar
Maurice & Kajsa
Det var verkligen en fankattisk bild, tagen i det rätta momentet! :)
SvaraRaderaVilken liten luring han verkar vara Isak!
Karin i Örebro
m Linnsen och Frank
Jättefint certifikat, något att vara stolt över. Ser med beundran på det otroliga balansnumret på stolen. Men jag funderar på en sak...vad menas med godsaksSNATTARE? När man hämtar sitt eget godis kallas väl inte det för snatteri? Där blev det väl litet fel på certifikatet?
SvaraRaderaJa, det var dem minsann. ^^ Vad kattrobatisk du är!! Matte och husse skulle bli impade, för så kan jag tydligen inte göra. Hittade du något gott där?
SvaraRaderaNosgos till er
Vilken legimitation! Stiligt och snygg balansering på stolsryggen. Nosbuff
SvaraRaderaÅh vad duktig han är.
SvaraRaderaSimba har suttit och gjort noga tassanteckningar om hur kan skall gå till väga. Men jag tror inte har är så lika akrotassbatisk som du Isak.
SvaraRaderaNosgos
här är det tvärtom, dom som låter mest är svarta... det jamlas hela tiden om än det ena än det andra. Jämt ska dom ha sin stämma jamad. Själv jamar jag bara om det är något som jag vill ha påjamat, inte i onödan
SvaraRadera