Några misslyckade sätt att väga en katt - eller tre

Lite olika perspektiv på att väga kissemissar

Matte:
Så här årets sista vecka tyckte jag det var dags att göra en ny invägning av mina tre tämligen osamarbetsvilliga missar. De har under snart 2 månaders tid haft en strikt diet på 50 g Hill's r/d torrfoder per katt och dygn.

Stationskatterna:
Finns det ingen kattombudsman som man kan anmäla matte till? I snart två månader har vi befunnit oss på svältgränsen. Bara fått pyttelite goda... ehum, menar jätteäckliga torrisar. Inget godis heller, ens på lördag. *snyft*

Nähä, inget godis, minsann, annat än en kattkyss efter invägning en gång per månad. Visst är det strängt, men eftersom jag själv håller på att gå ned några "pälsstorlekar" vet jag att det ger resultat. (Och nix, det blir ingen ticker för Stationskattmattes vikt, som en bloggvän föreslog. Vill inte börja skriva om siffror som kan förväxlas med BNP. Eller statsskulden. Eller så. :-) Dock kan sägas att en Rasmus plus en Isak har försvunnit. Hittills.) 

Men nu gällde det alltså katterna. Tittade på deras tickers och konstaterar att Findus startvikt är höljd i dunkel. På veterinärens inrådan vägde jag mig själv+katt på personvåg och drog sedan bort min egen vikt. Tyvärr gav den vågen olika resultat beroende på var på sovrumsgolvet jag ställde ned den. Efter två veckors diet skulle Findus enligt denna vägningsmetod ha ökat några hekto i vikt, något som jag med enbart ögonmått kunde säga inte stämde. Dessutom visar den vågen bara skillnad på hela hekto, vilket blir ett ganska grovt mått på en liten (nåja, välväxt) katt. Fördelen med denna metod var, att det var väldigt smidigt att väga katterna. Att lyfta upp dem för lite gos, samtidigt som man kliver på vågen. Fast om resultatet inte är att lita på, så får det vara.

Googlade lite om tips på hur andra vägde sina katter. I trådar på olika kattforum fanns en del förslag. Speciell husdjurvåg för endast några tusen kronor? Nej tack. Hittade dock flera samstämmiga tips om köksvågar som tar upp till 10 kg. En bunke eller ugnslåda kan ställas på vågen, katten i bunken, och i den bästa av världar ska spattig katt sitta kvar mer än i 1 millisekund så att ett värde kan avläsas. Det är möjligt att andra katter än Stationskatter går med på detta. Dock ej dessa tre grabbar. Benen spretade åt alla håll redan när kissen närmade sig bunken, varpå längdhopp från stillastående var nästa aktivitet på schemat. Enligt lagen om motsatt riktade krafter for bunken iväg åt annat håll, med omedelbar verkan. Resultatet blev detsamma för alla tre katter. Möjligen skiljer sig avståndet bunken avlägsnade sig innan den tog mark igen.

Kan ni förstå, matte försökte sätta ned oss både i en bunke och en ugnslåda?! Klart man får bråttom därifrån. Ska hon laga mat på oss, eller? Fyjam, det här vill vi inte vara med om. *går därifrån med svansen förnärmat i vädret*

Googlade lite till, och stötte på förslag om att med hjälp av en bagagevåg (för handbagage) väga kissemissar. Någon kunde berätta om att kisse snällt satt kvar i botten på en papperskasse, andra använde en stor blå IKEA-kasse. Handtagen träs på bagagevågens krok och vikten uppenbarade på ett magiskt enkelt sätt. Någon som redan nu anar ugglor i mossen? Inte jag, inte. Naiv Stationskattmatte travar snällt iväg och köper en bagagevåg. Arrangerar dubbla papperskassar, för att få lite stadga. Virar övertydligt av det prassliga papperet till en kattkyss och lägger  i botten på kassen, för att göra hårt prövade katter lite mer vänligt inställda till att förpassas till sagda kasse. Resultatet? Godiset nappas upp i munnen, innan kisse tar till flykten. Denna trio visar stor fallenhet för grenen höjdhopp upp ur papperskasse. Hade inte tillstymmelse till chans till att hinna samla ihop handtagen och hänga dem på bagagekroken.

Kan ni tänka er, matte blev lite snäll till slut! Hon la smarriga, jättegoda godisar i botten på prasslig kasse. Fast kassen var lite otäck när den stod upp. Det är bara i liggande läge som en papperskasse förvandlas till världens mysigaste kattkoja. Alltså gäller det att hoppa ut och äta godiset i lugn och ro under sängen.

Nu kommer det tunga artilleriet fram. Transportväska för katt, av sportväskeliknande modell. Ett stycke katt smickras med len, vänlig röst innan den infångas och placeras i väskan. Efter att försiktigt ha lirkat in tre huvuden, 14 utstickande tassar och fem svansar per katt kan dragkedjan stängas. Väskans handtag hängs på kroken. Jippi! Äntligen kan en vikt avläsas! Och visst var grabbsen väl värda sin kattkyss efter den invägningen?

Sedan blev matte så där lömsk som tvåbeningar är ibland. Med misstänkt snäll röst och kli under hakan lurade hon oss fullständigt. Sedan trodde hon, att vi frivilligt skulle gå in i transportväskan. Eftersom det brukar leda till besök hos vettisen, var ingen av oss särskilt motiverade, men i kraft av sin storlek vann matte ändå. *mutter*

Enda problemet nu, är att kattkyssarna har sinat. Fast det är en kattutställning i Sollentuna helgen 19-20 januari. Då kanske förråden kan fyllas på. Hoppas förresten på att träffa en del bloggsekreterare där. Jag har alldeles bestämt för mig att Inkan kommer att ställa ut på söndagen. Om fler bloggare funderar på att komma, får ni gärna tassa ned en kommentar.

Vad kan man lära sig av detta blogginlägg? Att det finns väldigt många dåliga sätt att väga en katt. Å andra sidan har jag väldigt gott om vågar numera! :)