lördag 25 september 2010

Det bultar och det bankar

Skönt med lite höstsol, så att det går att sniffa på uteluften. Stora grabbarna på balkongen, medan Rasmus tar matte på släp i koppel och beger sig ut i vida världen. Det finns så mycket att lukta på, och ett smakprov på gräset är heller aldrig fel.


Oftast är det mycket liv och rörelse när matte och lillmissen är ute. Det kan komma barn i olika åldrar, skällisar med sina människor på släp, cyklar... allt möjligt, faktiskt. Den här gången var det något annat som lät.


Rasmus: Är det du som lever om, matte? Tänk på mina öron!

Fast matte bedyrade, att det inte var hon som knackelibankade. En grundlig avspaning av närområdet visade varifrån ljudet kom. Det var en stilig, fjäderprydd varelse som ådstadkom ljudet. Uppriktigt sagt verkade fjäderkotletten inte riktigt vara sig själv, för han dunkade idogt huvudet i en trädstam. Måste göra ont! Men en närmare undersökning visade, att dunvippan inte var så dum. Han hade kilat fast en munsbit, en nöt eller ett ollon av något slag, i en springa i trädstammen. När biten så satt stadigt fast, kunde fjäderkotletten gå lös på den med näbben.

Hacke: Redo. Attack! *banka, knacka*


Matte tror att det är en hackspett av något slag. Fjutten skrev för ett slag sedan om hackspettar, att deras hjärnor skyddas av ett elastiskt, svampartat ben. Tro katten det! Om de håller de på att knacka så där, så hade väl annars alla hacke-dunvippor fått hjärnskakning för länge sedan.


Matte var så fascinerad, där hon smög med blixtmojängen, att hon höll på att snubbla på kopplet. Kvittermissen, å sin sida, hade nog gärna försökt komma pippin in på livet. Det tyckte visst inte matte var någon bra idé. Tänk, så olika man kan tycka!


Får man någon matro, eller?

10 kommentarer:

  1. Större hackspett, hona. Hanen har röd basker på nacken, säger matte.
    Spännande.
    Mycket fina bilder, som alltid!
    Är matte möjligen proffs????

    SvaraRadera
  2. Skulle just skriva detsamma - större hackspett. En oerhört vacker fågel! Vi har ett troget par i vår trädgård, de bor i trädet som åskan har slagit ner i före vår tid...

    På vintern älskar hackspetten nötter och solrosfrön! En regelbunden gäst vid fågelträdet... men talgoxarna är inte överförtjusta, om man säger så. Har sagt till gammelmatte att hon måste röja i köksfönstret så att alla husisarna kan sitta uppradade där i vinter och betrakta alla fjäderkotletterna i fågelträdet - bättre kattbio finns inte!

    SvaraRadera
  3. Visst är det spännande att vara ute! Fankattiska bilder! Nosbuff

    SvaraRadera
  4. Oj vilka fina bilder matte har tagit på både dig och den färgglada fjäderkotletten!
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
  5. Vilken stor och ståtlig fjädervippa. Jag förstår att Rasmums ville komma den nära. Fast det kanske var lika bra att det inte blev så. Tänk så ont det skulle göra om den började hacka honom i skallen. *ryser*

    SvaraRadera
  6. Trassla - vad bra, då fick vi veta vilken sorts pippi det är. En hona? Hoppsan, och matte som skrev "han" om hackspetten. Vad duktig ni är på fåglar! Matte känner igen skata och svan. Nåjam, kanske några till då. *fniss*

    Tack, matte är riktigt nöjd med bilderna. Fast hon erkänner att bilden från prommisen med Rasmus, tagen i en hast med kompaktkameran, inte såg ut riktigt så där. De här togs lite tidigare med systemkameran, som matte är nybörjarnas nybörjare på. :) Men hon försöker lära sig lite.

    Sr. Carina - visst är den vacker, hackspetten! Matte är så imponerad av dem, som känner igen fågelarter, för själv är hon usel på det. Matte skulle gärna hängt ut mat till fåglarna på vintern, för att hjälpa dem och för att få kika på dem lite närmare. Tyvärr får vi inte det i bostadsområdet, då det visat sig att "spill" kan dra till sig rådisar. Vilken tur kissarna hos gammelmatte har, om de har chans att se kattbio! Spännande!

    Dui och Deco - man får uppleva en massa spännande ute. Skoj! Kurr och burr.

    Inkan - både matte och vi tyckte hackisen var jättefin. (Fast kanske av olika orsaker...)

    Alice - tackar, är riktigt nöjda med bilderna. Kul att fånga något på bild, som vi inte ser så ofta annars. *buff*

    Sippo - aj, vad ont det skulle göra! Matte kallar oss ibland för en påse nötter, om hon tycker att vi gjort något som är lite dumt. Men inte kan väl hackisen ta fel på huvudet och en nöt? *känner oroligt med tassen*

    SvaraRadera
  7. Vi har också turen att ha pippisarna i närheten, de var och visade upp sina 3 ungar här om året. De var så söta när de jagade varandra runt trädstammarna.

    Husse hänger en STOOOR talgboll i gavelfönstret på senhösten (och byter när de är slut) till våren och vi har också "kattbio".

    Matte tror att hon har nån suddig bild på Hacke som njuter av talgbollen, från i vintras. Kika in till oss så får ni se den.

    SvaraRadera
  8. Nog lika bra att den får hacka ifred. Kan ju inte vara bra för skallen att banka i en trädstam. Väldigt vacker var den i alla fall och du Rasmus, är som vanligt jättefin på bilda.

    SvaraRadera
  9. Smulan, Amanda och deras 2-benta - ååå, småhackisar hade vi också velat se! Vad roligt att ni också hade bilder på större hackspett - vi har redan hunnit tassa över och kika. Vi skulle så gärna ha hängt ut en talgboll, fast vi får ju inte. *sniff*

    Kattson - hoppas att de har tillgång till bra huvudvärkspiller, de där hackisarna. Matte fnissade och tyckte att de i värsta fall kunde peta i sig lite sälgbark. Äsch, hon fånar sig. Det skulle visst finnas Sallys ylsyra (salicylsyra) i barken. Bra mot smärta, feber, inflammation. Kanske vad en flitig hackis behöver?

    SvaraRadera