Gepard i startgroparna

Hmm, igår så kom då transportburarna till användning. Lite smålömskt så skramlade matte med matskålarna i köket, men då vi ätit färdigt var de bara att tassa in i varsin bur och snällt vänta på vettisen. Matte hade nämligen lärt sig från förra året, att det inte skulle gå särskilt snabbt och smidigt om vi (Findus och Isak) satt under sängarna när vettisen var här.

Findus gick det så smidigt så att vaccinera. Långsamt kom han ut ur buren, och vettisen var snabb med sprutan och berömde Kapten Rödskäggs viktnedgång och tyckte att han var fin i kroppen. Sympatisk vettis! 

Därefter var det Isaks tur. Han fintade verkligen bort matte och vettisen. Kom långsamt ut ur buren, men sedan bar det av! Han fick upp farten som en gepard som legat i startgroparna på savannen, på jakt efter en vindsnabb antilop. Där blev det minsann krus och lockande för att få fram Mysak från gömstället under sängen.

Rasmus var det inget problem med. Han gosade en massa med och charmade vettisen. Alla killarna fick beröm för vikten, så nu är det slut med bantningsfodret, men vi fortsätter att äta lightmat i rätt mängder (nåja, kanske liiite snålt tilltagna mängder, om vi ska vara ärliga).

Geparden Mysak.