Det har gått så långt, att lillmissen inte tycker det är särskilt roligt att vara ute längre. Han börjar gny och hoppar in i transportväskan för att få gå in igen. Matte förstår honom. Fjäderkotletterna låter verkligen både hemskt och högt. Möjligen har de haft dåliga erfarenheter av andra kissar, så att de vill varna för att det är en katt ute. Men det vore jättetrist om Rasmus inte vill rasta matte längre, tycker vi. Dumma skator!
Rasmus: Nu gömmer jag mig i buskarna en stund, OK? I det här oväsendet kan man ju inte vara!
Sedan har vi haft lite underhållning här hemma. Isak har blivit ganska kräsen och vill inte ha någon mjukmat för tillfället. Så när vi andra smaskar på dessa godsaker, har matte roat Isak genom att kasta omkring torrfoderkulor, en åt gången, som han får jaga. Det gör han så gärna.
Isak tycker det är skoj att liksom spela hockey med kulorna, så att han får jaga dem lite extra. Sedan ligger det aningen prestige i att inte ta lättaste vägen, utan om möjligheten finns bör man gärna slingra sig över tvärslåarna på kökstolarna och pallen. Lite utmaningar måste man ju ha! Jakten avslutas med, att Mysak skopar upp kulan med framtassen och stoppar in den i munnen. Detta moment har blivit lite av mattes önskebild, men än har hon inte lyckats ta något tassografi av det.
Isak: Redo. Kasta torrisen!
Attack!
Åsså jonglerar man lite med maten. Tjoho!
Försök inte smita under mattan. Jag ser dig nog ändå!
Här fixerar Isak torrisen med sin superhjälteblick. Till och med skuggan har superkrafter. Ser ni de lysande ögonen?
Vi undrade lite försynt, om inte superhjälten kan tassa ut och tala förstånd med skatorna, så de slutar väsnas. Isak verkade dock lite ovillig. Kanske kan man fråga Superskuggan istället?
Skator é hemska! Ont i öronen får man av gaphalsarna! Bläää!!!!!!
SvaraRaderaJag trodde att det bara var knasiga Smulan som jagade torrisar, matte kastar dem också. Och visst måste man trötta ut dom ordentligt, liksom se till att de är riktigt döda, enligt Smulan! Jag ids inte jaga dem, det finns ju massor på samma ställe i automatskålen.
Hon tar en torris i taget i tassen ur torrisautomaten när hon äter, hon gör det även om jag står å äter ur den just då! Vilket sätt, va!
Mjauis
Smulan och Amanda - fyjam, skator kan verkligen låta både högt och långvarigt! Skojigt att Smulan också har jaktlicens på torrisar! Hon skulle nog kunna berätta långa jaktskrönor om torrisar som försökt smita, men som blivit överlistade till slut. Isak och Smulan äter visst likadant också, lyfter en torris med tassen och stoppar i munnen. Inget dåligt trick, må man jama! Men ni kommer väl överens när ni äter samtidigt ur foderautomaten, hoppas vi? Kurr och burr.
SvaraRaderaNi får inte låta skatorna vinna, det är ju så härligt att vara ute. Men de är inte kul.Följer de efter om ni flyttar er en bit bort? Fina bilder på Isak också, vilken duktig matte ni har som kan ta bilder i rörelse utan att de blir suddiga.Matjakt är kul det med tycker vi! Nosbuff
SvaraRaderaFy vilka dumma skator. Men jag håller med Dui & Deco, låt inte fjädervipporna vinna. Visa att det är ni som bestämmer. Att spela hockey med torrfoder är rätt skoj. Jag brukade faktiskt själv ta upp torrisarna ur matskålen med tassen och sedan stoppa dem i munnen. Det är roligare då.
SvaraRaderaDui och Deco - Rasmus har ju tyckt jättemycket om att vara ute, så det vore jättesynd om skatorna förstör allt. De där dummisarna har hittat oss fast vi varit på lite olika platser, tyvärr, men matte ska prova gå ännu längre bort. Kul att ni också gillar matjakt! Det gör det lite mer spännande att äta. Kurr och burr.
SvaraRaderaSippo - skatorna är verkligen inte roliga att ha att göra med, men vi ska göra nya försök att gå ut. Här har vi en till hockeyspelare. Vi blir nog ett helt lag snart. Är du också en kisse som kan ta upp maten med tassen? Det verkar vara ett trick som inte alla kissar kan. Findus tittade på mig när vi var små kattungar och försökte göra likadant, men med hans bamsetassar så gick det inte lika bra. *kurr*
Jo då... vi bråkar aldrig, Smulan får gärna sträcka ut tassen och ta torrisar när jag äter.
SvaraRaderaFast matte å husse hade en liten perserflicka som dom kallade Bäbis (på grund av hennes "litenhet") som var fräckare än så.
Hon drog i hela matskålen med mjukmat eller fisk med tassen som när de andra åt och hennes var tom. Matte kunde inte annat än skratta åt henne. Det var länge sedan och hon var borta länge innan vi kom in i mattes och husses liv.
Det där med att matvägra våtfoder det gör Puma också, det är bara torrfoder som gäller oftast.
SvaraRaderaSmulan & Amanda - skönt att ni samsas vid foderautomaten. Det finns ju mat så det räcker. Hihi, det var en fräck missa, den där Bäbis. Tänk om man sett godsakerna bogseras iväg när man satt och mumsade som bäst. *kurr*
SvaraRaderaPuma och Sixten - det går lite i perioder, men just nu verkar inte mjukmaten fresta alls. Matte ska försöka sig på att koka lite torsk i stället. Tur att det finns så goda och nyttiga torrisar!
Uschjam för dom där kraxarna, dom är jätteotäcka. Förstår att Rasmus är försiktig, det är klokt av honom. Vet själv hur det är att bli attackerad av flera såna där hemskingar. Tycker dom borde bli litet rädda för matte, men det är dom väl för dumma till. Hoppas ni kan hitta något kraxfritt ställe, för det klart att matte måste fortsätta att rastas!
SvaraRaderaSpringa efter mat? Bara om den har svans...
Gustav - kraxskatorna vill vi helst slippa, så Rasmus ska försöka hitta någon bättre plats att rasta matte på. De fegisarna kommer flygande och sätter sig uppe i träden, och så börjar skränet. *suckar* Ska genast undersöka om torrisarna har svans. :D Kurr och burr.
SvaraRaderaNu tycker jag mej känna mej lite mobbad. Jag håller mej hemma på Skagen och terroriserar ALDRIG katter, och jag kraxar inte högt, för jag hatar höga ljud!!!!
SvaraRaderaKramis på er alla
Skat-Ann - vad bra, då är det ju inte du som bråkar med Rasmus och matte. Måste nog säga, att det är lite svårt att skilja på de där kraxpippisarna i kyparfrack, men det är kanske väldigt avlägsna släktingar till dig. ;) Kurr och burr.
SvaraRadera