Ibland hittar matte små överraskningar här hemma. Som igår kväll. Hon hade precis gett oss våra torrisar och skulle sätta sig ner och mumsa i sig några rostade brödskivor vid matbordet. Vi följde med spänning hennes fotarbete under bordet. Skulle hon aldrig hitta vår present?
Sometimes mum discovers little surprises at home. Like yesterday evening. She had just fed us kibbles and was to sit down and munch on some slices of toast. We were following her footwork under the table with excitement. Was she never going to find our present?
Jodå, där satte hon äntligen vänsterfossingen rätt i gröna hissen! Och om någon undrar, så menar vi förstås högen med återvunnen bambu som någon omtänksamt hade lämnat under bordet. Möjligen fanns där en liten hårboll också?
Finally she put her left foot right in the middle of gröna hissen! And if anyone is wondering, we mean the pile of recycled bamboo which someone thoughtfully had left under the table. Possibly there was a small fur ball too? (We call it gröna hissen (the green elevator) because it goes down, then comes right back up again).
Troligen blev matte överlycklig över vår överraskning, för hon riktigt flög upp från stolen och skuttade på ett ben genom köket medan hon utstötte vilda glädjetjut. Vi tycker ju, att det minsta man kunde begära är att hon snabbt hade satt på webkameran, så att ni alla hade fått se hur glad och rörd hon blev, men inte, då.
Mum was probably thrilled by our surprise, because she jumped up from her chair and hopped on one leg through the kitchen while at the same time she uttered wild howls of joy. We think the least you can ask for is that she quickly had turned on the webcam, so all of you could see how happy and touched she was.
Som substitut får vi istället visa en snutt från Emil i Lönneberga. Vi tror, att matte blev nästan lika glad som Emils pappa.
As a substitute, we will instead show you a film clip from "Emil i Lönneberga". We believe that mum was almost as happy as Emil's father.
Medan matte utförde sin glädjedans genom köket, passade vi på att inventera vad hennes tallrik uppe på köksbordet hade att erbjuda. Någon belöning skulle vi väl ha när vi gjort matte så glad? Ostskivorna hade en strykande åtgång, och det smälta smöret var en ren delikattess. Brödskivorna var dock lite torra och tråkiga, så de fick matte behålla själv.
While mum was performing her happy dance in the kitchen, we grabbed the chance to take stock of what her plate on the kitchen table had to offer. We ought to have a reward when we had made mum this happy, right? The slices of cheese were devoured ot once, and the melted butter was a delicacy. The pieces of toast were a bit dry and boring though, so we thought mum could keep those.
Rasmus: Visst tyckte du väl om vår överraskning, matte?
You liked our surprise, didn't you, mum?
You liked our surprise, didn't you, mum?