söndag 31 januari 2010

Uppåt väggarna

Matte fick ett brev från vår hyresvärd tidigare i veckan. Det är dags att tapetsera om i 2 rum, och matte måste välja tapeter i affären. Vi bestämde oss för att ha ett planeringsmöte och brain storma lite om hur vi vill ha det i vår lägenhet.

Rasmus: Du, Findus! *petar med tassen* Vilken färg ska vi ha, tycker du?

Findus: Rödstrimmig, tycker jag. Som min päls.

Isak: Tänk om man kunde få vävtapeter... *drömmer* Vad jag skulle klättra!

Vi tyckte, att vi inte kunde bestämma något förrän vi sett vilka tapeter vi kunde välja mellan. Det finns många faktorer att ta hänsyn till. Hur bra solkatter syns på tapeten. Och flugor. Jätteviktiga frågor!

Vävtapeter kan man inte välja, jamade matte. Synd! Vi hade gärna klättrat efter väggarna! Matte var ofin nog att antyda, att vi kanske var lite för... *hrm* storväxta för att bara kunna köra in klorna och klättra upp. Då blev vi riktigt förnärmade! Rasmus klättrade faktiskt uppför en masonitryggen på en Billy-bokhylla. Fast det är klart, han var mindre och lättare i kroppen då. Men storväxta? Ytterst taktlöst jamat av matte!

Bäst vi låg där och planerade, så hörde vi att matte gick ut. När hon kom tillbaka berättade hon att hon varit och valt tapeter. Utan oss! Vad är det för fasoner?

Vi är lite nyfikna på hur det går till att tapetsera. Ska försöka hjälpa till när tassverkarna kommer hit. Fast matte kommer väl att försöka stänga in oss i ett annat rum, som vanligt. *mutter*

lördag 30 januari 2010

Kattonauter

Mattes mobil blippade till idag. Det gör den ofta, förstås, men nu var det något extra viktigt. Det var ett SMS som sa, att matte skulle komma och hämta vår dator. Så värst solbränd var den inte, så den har nog inte varit på en sista minuten. Matte jamade att den varit på sjukhuset på On Off. 

Vi hoppas att data-vettisarna har lyckats göra datorn frisk. De har bytt strömaggregatet, men som tur var gick det på garantin. Fast det återstår ju att koppla in datorn igen förstås. En baggis för de flesta. Men vem vet vad vår matte kan ta sig till? *ryser* Inte alls säkert att hon gör rätt och att datorn lydigt hjälper oss att blogga och fixa foton.

Minst lika troligt är att hon, helt av misstag förstås, kopplar in sig på kinesiska rymdprogrammet. Eller kanske på Esrange, här i Sverige. Då kanske vi kan få bli kattonauter? Visserligen är det ett ansvarsfullt arbete att sköta vår tågstation, men att få resa i rymden, DET vore allt något. Vi tror förresten att vi känner igen ordet kattonaut. Det var nog Findus och Pettson som var först med det. Kanske får vi träffa den där berömda pippisen? Fuglesang. *spinner*

Som jamat, hoppas allt går som det ska med datorn. Och att elaka tvillingen till datorn har rest sin väg för gott!

Vi fuskar...

Vi har sett att vi, precis som så många andra snälla bloggkompisar, har fått en award. Det blev vi förstås jätteglada för, tro inget annat! Men matte har varit som en urvattnad sillfilé när hon kommit hem från jobbet den här veckan. Ingen ork och styrsel i kroppen, så det blev mest soffsittande med varierande antal kissar i knät. Fast vi ska inte klaga, gos är jättemysigt!

I alla fall är det mattes fel att vi inte jamat något om awarden förrän nu. Här är den:
Vi har fått den av snälla, söta Nea och gulliga, rara Dui och Deco. Som ni säkert vet, så kommer awarden med vissa regler. Men nu är det så, att vår matte knappt kan välja maträtt när hon går på restaurang. Hon vill ha allihop! Välja kvällstidning? Köp båda! Dessutom så tycker matte, och vi injamar med detta, att alla våra snälla kompisar som brukar tassa in här förtjänar awarden. Så vi delar ut den till er alla! Mjau, vi vet förstås att många redan fått den. Men ALLA förtjänar att få den, sju gånger om! Helt kravlöst! Så det så. Tycker awardens skapare, att vi fuskar bort reglerna så får den väl ta ett allvarligt jam med oss.

Men det här fuskar vi inte bort! Sju saker om oss själva? *krafsar bakom örat*

1. Findus älskar att ligga inbäddad mellan mattes arm och kropp och trampa med framtassarna i mattes armhåla. En sov-t-shirt har hittills blivit perforerad.

2. Morgongoset mellan matte och Isak brukar avslutas med ett litet bett. Hittills har det alltid varit Isak som bitit matte. Detta är ett tecken på att det är dags för frukost! 

3. Isak ligger alltid i mattes knä när hon äter frukost.

4. Vi är sportiga kissar. Rasmus är en hejare på fotboll. Eh, tassboll? Isak spelar hockey med torrfodret och jagar det över golvet. Findus ägnar sig mest åt jakt. På myntamus, när det är säsong. Eller på insekter när det är kattbio.

5. När Findus flyttade in i lägenheten tyckte han det var lite läskigt. Han låg några timmar under badkaret och spanande in läget, för säkerhets skull. Lite grillad kyckling lockade fram den lilla rödvita ulltotten.

6. Rasmus busar gärna med matte när hon *host* går på sin låda. Han sitter sällskapligt med högst uppe på toastolens rygg. Där har han hittat spolknappen och spolar hjälpsamt flera gånger, om matte inte hinner hindra honom.

7. Isaks framtassar är väldigt flexibla, nästan som mattes händer. Han kan plocka upp en liten torrfoderkula eller godis och stoppa den i munnen lätt som en plätt.

Nu tycker vi, att vi gjort så gott vi kunnat när det gäller awarden. Så till alla våra vänner: en kravlös award till er. Det är ni värda! Ett fyrfaldigt leve: Hurrjam, hurrjam, hurrjam, hurrjam!

onsdag 27 januari 2010

Besprutad av en bläckfisk

Matte jamar så konstiga saker. Den här gången sa hon, att hon skulle behövt vara en bläckfisk. Eller åtminstone ha lika många armar.  Vi är inte riktigt säkra på vad som låg bakom mattes önskan att byta art. En svag misstanke finns, att det gällde matlagningen.

Matte hade nämligen ett kilo köttfärs i kylen, som borde tillagas. I inledningsskedet av matlagningen fick vi vara med. Vi provsmakade köttfärsen. Den var god. För att bli riktigt säkra på omdömet provsmakade vi lite till. Sedan började matte tappa stilen, måste vi tyvärr jama. 

När vi hoppade upp på köksbänken för att inspektera att hon lagade köttfärssåsen på rätt sätt, så började hon lyfta ner oss. Kan väl hända att vi började bli lite närgångna mot stekpannan. Men i alla fall! Först hoppade Rasmus upp. Medan matte lyfte ner honom, passade Findus på att hoppa upp i stället. Så där avlöste vi varandra. Det var då matte började muttra om bläckfiskarmar.

Medan köttfärssåsen puttrade på, satte sig matte vid köksbordet vid lilla datorn . Då försökte vi passa på att tjuvsmaka. Nej, inspektera menar vi förstås!  Vi blev nedlyfta. Matte satte sig vid datorn igen. De flesta kattägare kan nog tänka sig hur många gånger dessa moment upprepade sig? Vi katter kan ju vara mycket målmedvetna när det är något vi bestämt oss för!

Till slut ledsnade matte på denna trevliga lek. Hon började ta till hot. En sprejflaska med vatten hämtades fram. Hon började ruska varnande på den. Det behövdes ingen dusch. Men en sak jamar vi bara: vi kräver en ursäkt! Flera myntalinser och Dentabits var!

måndag 25 januari 2010

Att tvätta eller inte tvätta

Matte är inte riktigt klok. När hon kom hem från jobbet, hann hon nästan inte hälsa på oss och  ge oss mat förrän hon rusade ner till tvättstugan. Hela tiden ylade hon att hon minsann inte hade tid att tvätta!

Och vad händer sedan? Jo, tvättstugan hade fått nytt bokningssystem. Matte bara trodde att hon bokat tid, men det hade hon inte. Blev hon glad för det? Nädå, nu ylade hon att hon måste tvätta. Hade inget att sätta på sig. Vilket trams. En katt har alltid något att sätta på sig. Det allra bästa man kan ha på sig, nämligen en alldeles egen kattpäls.

Mycket lättare att hålla ren är pälsen också. Verkar så jobbigt med kläder. Vi jamade åt matte, att hon kunde slicka ren sina kläder. Det ville hon inte. Då jamade vi, att vi kunde tvätta dem åt henne. Det ville hon inte heller. Vad gör man med en sån surmatte? Hon får rengöra kläderna hur sjutton hon vill, vi har i alla fall erbjudit oss att hjälpa till! *fnys*

Det slutade med att matte tvättade upp det nödvändigaste och hängde på tork över badkaret. Mycket roligare när matte tvättar uppe i lägenheten, tycker vi. Det droppar så skojigt, och man kan försöka fånga dropparna med tassarna. Eller så kan man hjälpa matte ta ner tvätten för att känna om den är torr. Det är den oftast inte. Då får matte hänga upp den igen.

Rasmus: Öh, jag tittar inte alls på vad du gör matte. Ska bara se mig i spegeln lite, så att morrhåren ligger som de ska. Fast det förstås, om du vänder ryggen till... *rafsar ner en tröja*

söndag 24 januari 2010

Kompisar igen

Idag har matte och vi tagit det ganska lugnt. Tassat runt länge i morgonrock (matte). Vi hade våra pälsar, som vanligt. Legat nedbäddade i soffan och gosat, med en varm mysig vetekudde och en film på. Det var ingen kattbio, men det gick bra ändå.

Och vi fick smaka pizza! Små, små bitar (lite snålt, jamar vi), men gott var det! Vi försökte hämta mer själva men då satte matte in resterna i kylskåpet. *sniff*

Sedan verkar Rasmus ångra sitt lömska överfall när jag skulle ta en kattlur för ett par dagar sedan. Han jamade att han ville vi skulle bli kompisar igen.

Rasmus: Hörru, Findus! Förlåt. Ska försöka låta bli att hoppa på dig. Men ibland rycker det så i tassarna...

Rasmus: Jag kan tvätta dig lite! Då är vi väl kompisar igen?

Rasmus: Det brukar alltid vara svårt att komma åt i örat. *tvätta*

Findus: Visst, busfröt. Det är okej. *slick tillbaka*

Findus: Äh, nu slappar vi lite, bara. Matte, sluta blixtra!

lördag 23 januari 2010

Paket är kul!

Vi har ju helt glömt bort att visa paketet Wikki skickade till oss! Eftersom matte är lika förtjust i att öppna paket som vilken säg, fyraåring som helst, så existerar inga fina steg-för-steg-bilder av hur paketet öppnades. Nej, av med papperet och kika nyfiket i paketet var vad som gällde. Vi ville så klart också inspektera.

Findus: Ok, matte. Har noscertifierat allt innehåll i paketet.

Isak: Måste också kontrollera. *nosa* Framtill OK. Bäst att nosa lite baktill också!


Hela det spännande innehållet! Pepparkakskissen, godis (som försvann väldigt fort, mystiskt!), reflexer, nyckelband, blinkmojäng till mobilen och... *fanfar*... kattgräs!

 Kartongen var förstås också jättespännande, men den har blivit helt sönderlekt vid det här laget. Kattgräset fick vi smaka på idag. Mums! Bäst matte planterar nytt snart, för det här var så gott! Och slutligen, en bild på pepparkakskissen som nu har flyttat in till oss. Välkommen i gänget!

fredag 22 januari 2010

Kattlur

Undrar om Rasmus har fått storhetsvansinne efter att ha läst om att Snuffe  låg i bakhåll för Sippo? Han verkar träna bakhåll med alldeles för stor iver. Inte en lugn stund får man! Och den brukar man ta hand om och tvätta bakom öronen! *mutter*


Findus: Vad GÖR du? Jag försöker ta en kattlur efter maten, ju.


Ska man nu behöva gå omkring med Rasmus som ryggsäck? Verkar alldeles för jobbigt. Får nog kattlura lite till.

torsdag 21 januari 2010

Matte är matvakt

Matte jamar att hon känner sig som när hon gick på lågstadiet. Orsaken är att hon, helt frivilligt vill vi påjama, tagit på sig rollen som matvakt. Vi strumpmissar (Findus och Isak) tycker denna roll är ett onödigt påfund och att den bör upphöra snarast!

Det är nämligen så, att båda strumpmissarna är väldigt vältränade i den kattsportliga grenen att snabbt tömma sin matskål. Alltså är våra fat tomma mycket snabbare än Isaks fat. Isak är rena nybörjaren i sammanhanget, men vi ville ju inte att han skulle vara ledsen för det. För att ge honom en sportslig chans erbjöd vi honom hjälp med att tömma matskålen. Helt osjälviskt, bara för att vi har så goda och omtänksamma katthjärtan.

Det här fick matte syn på, och i vanlig ordning blev vi helt missbedömda. Matte anklagade oss faktiskt för att stjäla Isaks mat! Isak låg i hårdträning för att bli lika framgångsrika skåltömmare som vi, men han överansträngde sig. Maten kom liksom i retur, kan man säga. Matte påstod att vi stressade honom. *fnys*

Följden blev, att Isaks mat serveras under mattes stränga blickar uppe på köksbänken. Vi strumpmissar får minsann äta nere på golvet. *mutter*

Isak uppe på diskbänken. Observera tecknet på placering utanför medaljplats i grenen tömma skålar: mat kvar!

Så här ska det se ut! Fatet renslickat och golvet avsökt efter eventuella smulor. Rasmus visar lovande talang!

Och hur var det här hos Findus? TRE tomma skålar, matte. Glänsande rena, om jag får jama det själv. Du förstår väl att Isak behöver lite hjälp av oss?

Vi undrar förresten hur det såg ut i mattes skola när hon var liten. När det behövdes matvakter. Undrar om en mini-matte hjälpte till att tömma kompisens matskål på köttfärssås? *skrattar så morrhåren skakar*

tisdag 19 januari 2010

Växthuslyktan



Jippi-mjau! Matte har lånat en dator så vi kan tassa runt hos våra kompisar! *svansar runt i ring* Först måste vi visa vilka knasigheter vår matte hittade på med kattgräset.

Isak: Så här gör man, matte. *pekar med svansen* Inte så svårt, va?

... och så får Jumbo vattna fröna. Braaa, matte.


Findus: Men vad i allsin...? Nä, nu har du nog läst fel i Wikkis instruktioner, matte. Inte ska väl krukan stå DÄR?

När Rasmus hade  varit hos vettisen köpte matte en ny kompis åt oss. Bläckfisken Bläckis. Kul leksak, men rackarns duktig på brottning. Bläckis har ju åtta ben! Lite fuskigt är det nog. 
Isak: Ha! Snart har jag fått grepp om alla dina armar!

Rasmus mår bra igen efter vettis-besöket. Han drar riktiga rövarhistorier. "Så häääär lång nål hade vettisen när hon sövde mig". För mattes del blev det lite tvätt efter besöket. Inte så lätt att hinna till lådan när man varit sövd. Det förstår matte också.

Rasmus: Vad är det för kuligt som droppar? Åh, hänger du tvätt? Får jag vara med och klättra?

söndag 17 januari 2010

Alla ska visst till vettisen

Vi får försöka tassa ner lite på en lånad dator. Vår är hos dator-veterinären! *sniff* Undrar om vi inte borde skicka matte till en mänsko-vettis i alla fall? Vi fick ett paket från Wikki, med en jättefin pepparkakskisse. Och kattgräs! Ja, frön som skulle planteras. En jättefin instruktion hade Wikki skickat med. (Tack, snälla Wikki)

Men tror ni det hjälpte? Nähä. Vår matte avslutade hela planteringen med att ställa in blomkrukan i vår jättestora lykta! Ska hon till vettis eller ska hon till vettis? Vi försökte jama att det inte var ljusfrön som Wikki hade skickat. Men då sa matte att krukan stod i lyktan för att vi inte skulle krafsa upp fröna. *förolämpad* Lyktan fick vara ett växthus, jamade matte. Bild kommer någon gång, när vi får tillbaka datorn. *sniff igen*

fredag 15 januari 2010

Vettisdag

Rasmus har mjauet:

Här har det hänt saker sen sist, må ni tro! Idag var det vettisdag. Ja, inte fettisdag, alltså. Då hade man åtminstone kunnat få lite grädde. *mums* Utan vettis-dag. Inte alls lika kul kan jag jama.

Misstänker att matte försöker göra en katt-tjej av mig. Inte nog med att det saknas vissa delar baktill under svansen. Vettisen knöt en rosett om halsen på mig! Är det så man behandlar en tuff kattkille?

Rasmus: Rosett! *muttrar*

Bakom nacken på rosettbandet sitter en liten namnskylt. Där står både mitt och mattes namn. Jag började undra om det var matte som borde åka till en mänsko-vettis? Om det nu var så att hon inte ens kunde komma ihåg mitt och sitt eget namn utan en fusklapp? Men då sa matte att man gör likadant med bebisar. Sätter på dem en liten fusklapp så att varje mamma åker hem från sjukhuset med sin egen bebis. Och det är klart, jag vill ju inte att en annan katt ska få smita hem till sig med min matte. Hon är ju MIN! Så det så. *stampar med tassen*

Rasmus: Jag och min fusklapp. *Zzz*

På eftermiddagen var jag ganska trött. Ville mest ligga och vila. Men nu börjar jag bli piggare. Och hungrig! *tassar ut i köket*

tisdag 12 januari 2010

Sista minuten

Morr och fräs! Varning: Alla ni som vill slippa höra gnäll kan sluta läsa här.

När matte ÄNTLIGEN kom hem från jobbet och det viktigaste, kattmaten, var avklarad så upptäckte vi att datorn inte vill vara med längre. Mattes teori är att den köpt en sista minuten till Charmiga Shejken (sharm el sheik) i Egypten för att slippa vintern.  I stället har datorns elaka tvilling bosatt sig här. Men vem kan lita på vad hon jamar? Vi har tidigare haft fullt upp med att hindra henne från att försöka trycka in en LP-skiva i MP3-spelaren.

I alla fall: elaka tvillingen stänger av sig själv ungefär var femte minut och matte har ylat högt och tuggat fradga på dörrmattan. Personligen tycker vi hon kan flossa tänderna på annat sätt, men var och en har sin smak. Vi hoppas att datorn inte har det där otäcka ordet som börjar på VI och slutar på RUS.  Så OM ni inte ser så många inlägg och OM det inte kommer några kommentarer från oss så vet ni vad det beror på. Vi hoppas att vi hörs snart! *vinkar med tassarna*

måndag 11 januari 2010

Trillingspöt - var finns du?

Nej, nu måste vi jama ifrån! För några veckor sedan skaffade matte en ny kattleksak. En vippa (kanske spö är ett bättre ord) med en lång lurvig tygsvans fastsatt. Längst ner fanns några fjädrar. Men vi är ju tre katter som vill leka - helst samtidigt. Spöt är liksom inte konstruerat för det!

Isak: Åh, jamarns! Kameran! Då är jag inte alls intresserad av spöt, matte. *visslar nonchalant*

Findus: Komsi, komsi, tygsvansen! *sträcker ut en klo*

Rasmus: ... och då kommer jag och TAR DIG! *vifta, vifta*







Vår poäng? Jamen, vi vill ju leka samtidigt! Kan inte någon konstruera ett trillingspö? En kratta med lite tingeltangel? En treudd med lite tofsar och mojänger? Sätt igång matte! Vad väntar du på?

Ps. Kanske blir det inget inlägg hos oss stationskatter imorgon. Matte har något dumt som kallas kvällsmöte på jobbet. Vi tycker hon borde ägna sig åt något viktigare. Sina katter till exempel! *fnys*

söndag 10 januari 2010

Vattenkavalkad...

... eller hur man kan driva en matte till vansinne. Eller åtminstone till köp av vattenfontän.

I begynnelsen var kurrande kissen Findus ensam i reviret. Då gick det bra med vatten i glasskål.

Men jamarns också! Lilla skålen till vänster fick inte morrhåren plats i. Det blev till att köpa en större glasskål.

Så kom tysta men påhittiga missen Isak. Han tyckte, att vatten var till för att lekas med. Vispa runt med tassen i skålen var kul. Sätta tassen på kanten och vicka skålen var ännu kuligare. Då blev det översvämning! En skål med platt botten fick inhandlas.


Det avskräckte förstås inte en påhittig kisse. Den lilla skålen var inte så tung. Den gick bra att skjuta omkring. Mera översvämning, tjohoo! Så kom den större och tyngre skålen på plats. Det gick förstås att doppa tassen i den och skaka av vattnet. Denna kompromiss kunde både Isak och matte leva med.

Ett halvår gick. Matte la märke till, att vi gärna drack från vattenkranen så fort det blev tillfälle.

Matte tyckte, att vi kunde behöva en vattenfontän med rinnande vatten. Lite ängslig var hon nog, att vi skulle lära oss att öppna kranen. Vi är ju inga korkade kissar, om vi får jama det själva. En vattenfontän fick det bli!

Isak: Vad är det här? *nosar* 
Findus: Känns blött. *doppar tassen*

Findus:Brummar här bakom. Konstigt.

Findus: Mmm, rinnande vatten. Går att dricka.

Isak: Japp. Gott!

Isak: Går att tvätta tassarna i också. Hörru, man kan dricka så här med! *slickar av tassen*

Findus: Har du flyttat fontänen, matte? Mjau, vattnet smakar gott här med, förstås.




Det var lite om våra vattenäventyr. Förutom den gången, då Findus badade i toaletten som kattunge. Men det brukar han jama ganska tyst om.

lördag 9 januari 2010

Matte - en storfiskare?

Att vara kattägare kan bjuda på en del dråpliga situationer, brukar matte jama. Det kan vi nog hålla med om, förutom det där med kattägare då. Hon är ju vår människa!

Under vår tid tillsammans med matte har vi gjort vårt bästa för att se till att hemmet är en säker plats. Man kan ju inte ha saker som sitter löst. Alla fastsatta ting har genomgått hårda kontroller. Resultatet har vi noga förevisat för matte.


Tro inte, att vi alltid vilar så här fridfullt. Emellanåt drar vi igång vilda race  genom lägenheten. I snitt brukar vi sammanlagt ha fyra tassar i golvet medan övriga ben slingrar sig kring mottävlaren. Detta brukar medföra ypperliga tillfällen till hållfasthetskontroller.


En sak som ständigt blev underkänd var denna tygvepa, som sitter utmed bästa åskådarplats längs racet.Till slut kände sig matte manad att förbättra säkerheten. Hon tänkte som så, att det måste finnas riktigt, riktigt starka fiskelinor som håller även för ett par lekfulla katters framfart.

Det var tydligen inte lika vanligt att mattar kom in i sportaffären som att hussar gjorde det. Fiskekillen blev väldigt imponerad när matte bad att få en lina som höll för 40 kg. På ett fint sätt försökte han ställa frågor för att ta reda på var mattes fiskeställe låg och vad hon skulle fiska.

Matte som på sin höjd fiskar upp ett paket fiskpinnar från frysdisken. Eller några burkar tonfisk från butikshyllan. *fniss*

Fiskekillen blev nog lite besviken när han förstod, att linan skulle använda för att kattsäkra vepan. Men det lät som en sympatisk man, tycker vi. Visste hur han skulle smickra en katt. Han frågade matte om hon hade tigrar hemma. *stolt svansviftning*

fredag 8 januari 2010

Kattbio

Ibland visar matte kattbio. Då tar hon fram sittpuffarna och ställer framför TV:n, så att vi sitter mjukt och ser bra. Det finns också balkongloger. Då sitter man ovanpå tjocktv:n.
 Findus: Titta här, Rasmus. Man ska försöka fånga så många fjärilar som möjligt. 




Findus: Man kan också lurpassa på dem härifrån. Då ser de inte dig förrän det är för sent!

Findus: Sedan är det bara att tassa till dem! *smack*

Rasmus: Nu vill jag vill prova själv. Bedöm avståndet till Imse Vimse...

... och språng!

Konstigt nog är det mest vi strumpmissar som jagar insekter. Isak ligger oftast och gäspar på soffan. Fast då blir det mer plats för oss, förstås. Måste rusa, det kommer en spindel...

torsdag 7 januari 2010

I huvudet på en katt


Idag har er kurr-espondent suttit och funderat i fönstret. Det finns så mycket konstigt som en katt måste tänka över.


Varför kan jag inte krypa under träkistan längre? Det gick ju jättelätt när jag var kattunge! 

Varför är det jämt de godaste blommorna som blir bruna och tråkiga? Kanske till och med vissnar?


Varför blir det inga roliga solkatter nu på vintern? Jag vill ju leka nu med! Och vart tar förresten röda pricken vägen när inte matte är hemma?


Men allra mest funderar jag över: Varför i mjausingen blir inte matte glad när vi har gjort ventilationshål i duschdraperiet? Nu behöver hon ju inte klaga på imman längre!