Morrisen matte

Matte morrar och suckar om vartannat åt något som följde med datorn. Nää, det är inget sådant där attjo-virus, utan ett program som heter Photoshop. Morrisen matte inser att hon inte kan ett skvatt om det och att det tar tid att lära sig. :(


När både hon och våra öron var trött på morrandet, gjorde matte något betydligt enklare. Använde Picnik för att göra några bildcollage. Det fick henne på bättre humör. Oss också, för hon använde bara gamla bilder och vi slapp se stjärnor av blixtmojängen.

Kapten Rödskägg kan inte tro, att han varit så liten som på sista bilden. Matte kan bara konstatera, att hon nog inte har ett enda foto av Findus som kattunge som inte är suddigt. Kan det månne ha att göra med att han for runt som en oljad blixt?

Isak var om möjligt ännu svårare att fota. En massa bilder med bara skymten av svart päls hos en förbiilande panter. Lite lättare går det, när han vilar lite.

Rasmus i en serie utomhusbilder. De här är tagna den där olycksaliga dagen i augusti, precis innan stackars Rasmus blev så uppskärrad att han bet matte i handen och krånglade sig ur selen. Efter det blev det förstås inga fler bilder, utan matte hade fullt upp med att lugna lillgrabben och locka in honom i transportväskan. Hujedajam, vilken tur att allt slutade lyckligt den gången. *pustar ut*

Mitt tak är en annans golv

Man dansar där uppe - klarvaket
är huset fast klockan är tolv.
Då slår det mig plötsligt att taket,
mitt tak, är en annans golv.


Ur Barfotabarn (Nils Ferlin)


Vår nya vattenfontän har ett lock som går att låsa fast. Det är matte väldigt tacksam för, eftersom Rasmus tidigare med förtjusning öppnat locket till dricksfontänen och rusat iväg på en bevattningsrunda genom lägenheten med ett drypande kolfilter. Fast nog undrade matte, vad lillmissen skulle hitta på för bus med nya fontänen. Frågan var på något sätt inte om det skulle bli några hyss, utan vilka.


Nu behöver hon inte undra längre. Kvittermissen tycker uppenbarligen att den nya manicken har stor potential. Bara använda den till att dricka? Pfft!

Rasmus: Hmm, undrar vad mer man kan göra med den här prylen?

 Om man kör in pannan i vattenstrålen, blir man enkelt tvättad mellan öronen. Inte dumt.

Dessutom kan man göra blixtattacker med tassen genom strålen. Bara för att känna efter. Om man är tillräckligt snabb kanske inte tassen blir blöt? Fast det blev den visst ändå...men om jag slickar av den lite i smyg, är det nog ingen som märker det. Att golvet blev lite blött gör väl inget? Då slipper matte skura.


Under tiden har svarte pantern suttit och filurat på något. Mysak klämmer i med något i Nils Ferlins anda: Min vattenfontän är en annans vattenspridare. Varpå matte muttrar Mitt plastgolv, en annans slaskgolv.

Vem tassar i köket?

Lite sura har vi allt fått vara på matte den här veckan. Ena kvällen har hon möte på jobbet och kommer hem jättesent, för att nästa kväll gå ut och äta med en kompis. Varför vill man sitta ute och äta när det är kallt och vitt? *funderar* Hon smaskade minsann i sig, så att hon kände sig som en gravid elefant, berättade hon, men här hemma var det hungriga kattmagar som väntade. *sniff* 


Därför tyckte vi det var bäst att behålla matte hemma igår. Inga fler sena-kvällar-rymningar! Visserligen försvann hon en stund på eftermiddagen, för att jaga rätt på en ny huvudkudde åt oss. Den fungerar dessutom som en bärbar dator för matte, men huvudsaken är att komforten och stödet för en mjuk kattkind är bra. Den gamla, stationära datorn har nämligen drabbats av svåra astmatiska besvär och stöter ur sig hemska rosslingar om man startar den. 

Steg ett är att ta fram spiralband från Clas Ohlsons.

Sådärjam, nu är sladdettin skyddad.

Nu är vi förstås ivriga att undersöka nya kudden, fast då börja matte yla som ett brandlarm. Något om att man inte kan tassa omkring på tangentbordet som om det vore E4:an som hade en ny dragning genom vårt kök. I alla fall inte när matte spelar in covers. Eller hette det recovery-skivor? 

Isak: Men vilka är de där som tassar omkring i vårt kök? Vilka trafikligister!

Rasmus: Lugn, matte. Jag ligger här och håller vakt så att inga inkräktare kommer. Jag kan  patrullera på datorn också, om du vill. Inte?

Hurusom svansar bäst ska tvättas

Idag har varit en riktig slappardag. Matte har mest sovit eller legat och läst en spännande bok, och vi har kurrande hållit henne sällskap. Fast lite avbrott har det förstås varit. Lite fönsterspan för att konstatera, att det kommit en aning vitt och för att spana på traktorbrummisen som skottade snö. Några nafs i förbifarten på Bambu Bitt, som matte hade med sig hem igår. Och så tvättstuga, förstås. Man vill ju vara snygg i svanspälsen!

 Rasmus: Notera bästa sättet att fånga svansen i ett stadigt grepp mellan baktass och framtass. Börja tvätta närmast svansroten... *slicka, tvätta*

... och fortsätt sedan ut mot svansspetsen. Upprepas vid behov tills svansen är raktigenom välputsad.  

Goda sticks

Ibland kan farbror/tant postisen allt vara riktigt snäll. Tänk, att bara släppa ned en förpackning goda sticks i brevinkastet! Det enda dumma var väl, att det var en massa fånig plast runt om. Fast vi, och särskilt den förtalade Kapten Rödskägg, vill särskilt förtydliga att det inte är vi som slitit upp plasten kring tidningen Kattliv och godiset.

Findus: Nu vill jag påjama, att det faktiskt är matte som håller på att ta bort plasten på bilden.

Bilanx sticks med nötkött- och leversmak var jättemumsiga. Nu ska vi bara försöka få matte att hitta en affär som säljer dessa. Får nog skicka ut henne på en shoppingrunda idag efter jobbet.

Samband eller vidskepelse?

Ibland får man faktiskt acceptera, att det inte finns något samband mellan vissa händelser. Som att ha ett visst nummer på lagtröjan och att matchen vanns. Det behöver alls inte vara orsak och verkan. Snarare vidskepelse.


Så jag förstår inte alls, varför du tror att det finns ett samband den här gången, matte. Mellan att jag kommer ut från köket och slickar mig om nosen. Och att laxpajen som står på avsvalning på köksbänken saknar lite fyllning. Det är nog bara ett märkligt sammanträffande?

Missförstådd kisse.

Prioriteringar

Potatis är gott, tycker strumpmissarna. Potatisskal är smaskiga att knycka. Broccoli är mumsigt. Samtliga godbitar kan få missar att göra skutt upp på köksbänken medan matte lagar mat. Men det finns läckerheter som slår allt det där.

 Findus: Du vet väl att det där främst är kattmat, matte? Säkert!

Ostpanerad torskfilé. När katten själv får välja.

Matiné

Vi har nog inte visat upp våra prasselmöss som vi fick för ett tag sedan. Det är en Girmus och en Tigmus med prasselfyllning och trasselsvans. Det lustiga är, att fast de luktar kattmynta så har vi inte velat leka med dem nästan någonting. Tills nu. Nu vet vi vad prasselmöss ska användas till!

Våra prasselmöss! *stolt*

De ska förstås tas med upp i sängen och prasslas med på morgonen. När man vill ha frukost, men matte vill sova. Kanonbra tips! Har funkat två dagar i rad. 

Efter frukost körde vi lite kattfnattsrace. Några extra rundor förlade vi till sängen, tvärs över matte. Snälla som vi är, så vill vi inte att hon ska känna sig utanför när vi leker.

Sedan var det dags för den tidiga föreställningen på kattbion. Matinén. Lillmissen upptäckte först att föreställningen börjat, men snart satt alla tre missar på köksbordet och spanade ivrigt. Toppen med underhållning alldeles utanför rutan. Vi älskar vårt köksfönster!

Vår kattbio. Kanalutbudet är mycket bättre i nya lägenheten. Kanal Plan-ett visar skojigare filmer än Plan-nio.

Aha!

Arbetsschemat har varit fulltecknat denna lördagsmorgon. Vi började jobba redan klockan fem. Borde man inte få extra dentisar i lön för hårt arbete vid denna tidpunkt? Så här har vår dag (hittills) sett ut:

5.00 - inga tecken på förestående uppstigning från mattes sida. Findus börjar sjunga upp sig inför den stora "stig upp-arian" som snart ska utföras.

5.09 - ivriga kvittrande hörs från golvnivå. Såvida ingen fjäderkotlett har förirrat sig in under natten, är det kvittermissen Rasmus som jamar allvar med matte om att det är frukostdags.

5.17 - Isaks morgongymnastik med stretch och promenad utföres på mattes ben och mage.

5.28 - kapten Rödskägg gör en ingående okulärbesiktning för att se om matte bara låtsas sova och fuskblundar med ögonen. Under tiden kittlar kaptenens stiliga morrisar matte i ansiktet med märkliga ljudeffekter som följd. Findus hörs utbrista "aha!"

5.29 - kapten Rödskägg förklarar sin teori. Vi fattar direkt. Man kan säga att en glödlampa tänds över våra huvuden. Eller lågenergilampa, då. Teorin är följande: Morrisar heter morrisar därför att tidig väckning medelst morrhårskill får människor att utbrista i vilda morrningar. Logiskt, när man tänker efter.

5.29-5.33 Teorin prövas med upprepade experiment. Samma resultat hela tiden.

5.35 - frukost med goda torrisar! Tjoho!

Märkligt nog tror matte, att det är sängdags igen omedelbums efter frukost. Vi tar henne genast ur villfarelsen genom upprepning av före-frukost-schemat. Dessutom lägger vi till momentet lek-med-prasselmus-bland-sängkläderna. Fast med en förvånande ihärdighet envisas matte med att sova ändå. I alla fall försöka. 

9.35 - matte ger upp. Uppstigning och frukost nummer två för vår del. Naturligtvis ingår provsmakning av den rökta skinkan som hon har på smörgåsarna som avslutning.

Dessutom har vi hunnit med intensiv fjäderkotlettsspaning i köksfönstret. Det är många pippisar som flyger omkring i buskarna här utanför. En och annan skällis har rastat sin människa också, men de är inte riktigt lika skoj att titta på. Sedan har vi bett matte att gå tillbaka till blomsteraffären med dracenan och byta till starr istället. Dracenan var inget god att mumsa på! Fast matte tror inte, att affären tar tillbaka grönsakerna. Det finns visst inget som heter smakgaranti. Konstigt. 

 Isak: Nix. Tänker inte smaka på grönsakerna! Förresten, vad har jag sagt om att använda blixten? Du ser väl att jag blir alldeles brun i pälsen. *mutter*

 Mysak: Sådärjam, så ska det se ut! Svart och fin päls.

 Rasmus: Ja, jag tänker i alla fall inte käka på den här. Var är starren?

  

Findus: Hörru, både jag och morrisarna har jobbat hårt hela morgonen. Är det för mycket begärt att få sova ifred? *gäsp* 

Gräsligt gott

Våra krukiga växter börjar se lite tråkiga ut. Avgnagda. Så idag kom matte hem med några nya grönsaker till oss. Två lite robustare, dracena-växter, och en gräsligt god carex (starr).

Den spensliga starren var försvinnande god, skulle man kunna jama. Det finns knappast något kvar av den. Hoppas att den växer fort!

Så har vi haft lite vrålande bestar framme idag också. Borrmaskinen. Gardinfästen har skruvats upp ovanför vardagsrumsfönstret. Efter det hade matte sågspån i håret. Det skulle vi kunnat jama en massa skämtsamheter om. Ifall vi velat. Men nu är vi snälla kissar och gör inte det.

Sämre gick det, när det vrålande besten skulle borra i sovrummet. Fastän matte hade slagborren hände knappast någonting med hålen. Nu ser betongytan ovanför fönstret ut så där som på bilder i serier. När en skattkarta visar ett X och det är en massa uppgrävda hål i någons trädgård. Vi väntar spänt på att få reda på vad matte ska göra med skattkartehålen i väggen.

Du och jag, farbror Findus

Puh! Bäst att njuta av lugnet och lägga pälsen rätt igen.

Rasmus: Du och jag, farbror Findus. Du och jag...

Man kan behöva lite tvättstuga efter allt stökande som matte haft för sig. Dricksfontänen sönderpillad och rengjord, stordisken diskad, golven snabeldrakade. Och för all del handleden smått vrickad, fast detta var nog mer en biverkning av att pilla på en gummidörrstopp på dörrhandtaget. Vi jamade minsann åt matte, att hålet i gummiproppen såg alldeles för litet ut för handtaget, men tror ni hon lyssnade? Nix. Envis som en rödprickig gris stod hon och petade, drog och medelst långa haranger näranog övertalade proppen att glida på handtaget. Det gick sådär. Proppen sitter på handtaget. Längst ut. Och matte har drabbats av svaghet i handleden av allt trixande. Nåjam, hon ska väl orka med att öppna locket till torrfoderburken åtminstone.

Rena rama zoo

Förstår inte alls vad matte menar nu. Att det ska vara rena rama zoo här? Bara för att...


... Findus myser så väldigt när matte gummikardar honom. Han spinner som det värsta spinnkvalstret. Eller kurrar som en kutterduva. Kardan får sig en kattiljon kindstrykningar. Minst. Särskilt skönt är det visst att bli kard-kliad kring nacke, hals och haklapp. Där är det liksom lite svårt att komma åt själv, hur tung-vig man än är!

 Findus: Man måste ju vara snygg i pälsen när man ska spana ut.

 Vakthund? Nix, man är väl en vaktkatt!

... Isak överger sin tysta, coola stil för ett tag. Finns ingen anledning att kalla honom för sångfågel bara för det.

 Isak: Är väl ingen fjäderkotlett, heller.

Jag tränar faktiskt mitt "jag vill ha tonfisk NU-vrål"! Liknar mer MGM-lejonet, om ni frågar mig.

... Rasmus har kört ett träningspass med matte. Det heter kom-och-ta-din-hårsnodd-om-du-kan. Har hög underhållningsfaktor. I grenen krypa under bord och sängar borde nog matte få lite handicap. Senare på kvällen försökte lillmissen ta tillbaka snodden från matte när vi alla låg i sängen och kollade på Criminal minds. Han kunde känna lukten av snodden (luktade hårkletprodukter) och snörvlade som det värsta tryffelsvin, enligt matte. Nosen vädrade hit och dit ända tills kvittermissen förstod, att snodden låg i mattes mjukisbyxficka. Fusk.

Rasmus: Tryffelsvin? Jag?!

Inte då. Fast rätt bra på att nosa rätt på dentisar och myntalinser är jag allt!