söndag 11 december 2011

I vägen?

Oj, vad vi har hjälpt matte idag med massor av uppgifter! Fast matte kallade det visst för något helt annat. Det mumlades om det där om att "vara i vägen" Konstigt.

Först hjälpte vi matte med att leta i flyttkartongerna. Den kartong hon skulle titta i, hoppade vi upp och satte oss på. Bara så att hon säkert inte skulle ta miste, förstås. När hon så fått fram alla saker hon letat efter (måttband, nåldynan och "gaspedalen" till symaskinen), så erbjöd vi fortsatt assistans.

Findus: Åh, en tygbit! Fast den luktar ju inte katt... och inga fina pälshår har den heller. 

Rasmus erbjöd sig att göra en noggrann kontroll av sladden till symaskinen. Matte tackade bestämt nej. Isak tyckte att matte kunde behöva lite handräckning. Nosräckning? Han tog ett försiktigt pincettgrepp med nosen om knappnålshuvudena och lyfte upp dem från nåldynan. De flesta lämnade han åt matte, men han tyckte att han gjort sig förtjänt av åtminstone en nål. Det tyckte inte matte. Snåljåp.

Tro't eller ej, men det slutade med att matte stängde in oss i vardagsrummet och sovrummet. Fast hur hon tror att det ska bli något bevänt med det där gardinprojektet om hon envisas med att klara sig själv övergår vårt förstånd. *skakar på morrisarna*

fredag 9 december 2011

Älskade spanarfönster

Häromdagen hade matte funderingar på, vilket insynsskydd som passade bäst till köksfönstret. Hon hade förälskat sig lite i plastfilmen med kattmotiv. Fast igår fick hon klart för sig, att cafégardin nog var det rätta alternativet ändå.


På morgonen brukar matte ha persiennerna nere i köket medan vi alla äter frukost, och så drar hon upp dem när det är dags för henne att åka till jobbet. När det där speciella dra-upp-persienn-ljudet hördes, gjorde Rasmus en rivstart från hallen och kom galopperande in i köket, tog ett språng upp på köksbordet för att slutligen parkera sig på fönsterbrädan. Tjoho, storbildsskärmen hade öppnat för dagen! 


Då insåg matte, att någon plastfilm blir det nog inte. (Med ett så brett köksfönster skulle nog en spanarhylla bågna, eftersom avståndet mellan konsolerna skulle bli så stort.)


 Rasmus: Jag gillar fönstret jamarmycket, matte!

Fast lite bredare fönsterbrädor hade ju inte skadat. 


 Kolla grabbar, fjäderkotletterna vimsar omkring i buskarna! (Här syns för övrigt tydligt den mycket närbelägna gångstigen.)

Hörru, voffö blixtrar du frenetiskt för?


  Findus: Var det där postisen på cykel?

Isak: Var? Vardå?


Sedan vill vi tacka för alla snälla kommentarer i förra inlägget om när Mysak var lite krasslig i magen. Det är inte helt bra ännu, men matte var till vettisen idag (ensam!) och frågade om foder. Hon fick tips om Hill´s i/d, så hon köpte dels ett par påsar med bitar i sås, dels en burk med patéliknande innehåll plus torrisar. Den rara djursjukvårdaren påpekade, att det var smakgaranti, men matte hoppas förstås att det ska gå ned.


Isak fick lite av sin mat uppe på diskbänken, blandat med lite torrisar av vårt gamla RC-foder medan vi fick våra vanliga torrisar nere på golvet. Det gick sådär till att börja med. Isak hoppade ned för att undersöka våra skålar, och vi hoppade upp för att kolla in hans. Fast matte var ganska envis, och till slut satt vi och åt på de ställen som det var meningen. Hoppas Isaks mage tycker om fodret nu! *håller tassarna*

tisdag 6 december 2011

Kartongkaos

Här hemma börjar det bli smått kaotiskt. Isak har varit lite irriterad i magen några dagar och kräkts. Det har resulterat i mer torsk och tonfisk än vi sett på länge! Nu har det hänt kräkolyckor på mattes sängkläder två dagar i rad, så badrummet dignar av avsköljda påslakan och täcke tills en tvättid blir ledig.


Det viktigaste är förstås att Isak mår relativt bra, men det kommer upp små hårbollar och de hjälper nog till att irritera magen. Så nu står matte på öronen i flyttkartongerna för att leta fram vår favoritgummikarda, så hon kan få bort löshåret från Mysak. Under tiden roar sig Isak med att hitta på lite bus.


Isak: Man blir väl intelligent av fisk? Klart det ska synas också! Har väl sett hur man ska posera på bilder för att se riktigt djupsinnig ut... tugga på glasögonskalmarna, ni vet.

söndag 4 december 2011

Insynsskydd till fönster

Här vill matte ha lite råd. Det är nämligen så, att vårt köksfönster vetter mot en gångstig som bara ligger någon meter bort. Vi missar tycker det är rätt skoj att titta ut på människorna som går förbi. De, speciellt minisarna i vagn, tycker det är lika kul att titta in på oss. Fast matte verkar inte vara lika lycklig över detta förträffliga arrangemang. 


Hon funderar på att sätta upp insynsskydd, en slags plastfolie, på fönstret. Fast å andra sidan tycker hon då lite synd om oss, som går miste om människor, andra kissekatter, pippisar och annat spännande som passerar utanför fönstret. Kanske kan man sätta upp en spanarhylla ovanför plastfilmen? Eller helt enkelt sätta upp en s.k. cafégardin, som täcker nedre delen av fönstret, men som vi kissar kan smita in bakom. Någon som är i en liknande situation och har något tips?


Den här designen på plastfilm tyckte matte var lite skoj. Den skiljer sig från andra, som brukar ha bubblor eller blommor som mönster. Vad tycker ni?


Avslutningsvis sätter matte in en bild som är helt o-kattrelaterad. Fast ganska så kul... Hon har många gånger ätit på Hermans och gillar deras humoristiska reklamskylt!


Vilka musebusar!

Vilka busiga små muslingar! Tur att man inte var där... för vi firar nog hellre andra advent på annat sätt än att få en nål i rumpan. Å andra sidan kanske det är tur för musebusarna att vi inte är där? *funderar*

lördag 3 december 2011

Porlande är godast

I veckan var matte på en föreläsning som en veterinär höll. Den handlade om urinvägsproblem hos katter. Det var en engagerad, humoristisk föreläsare, och ämnet var intressant och angeläget. Vi vet ju att urinvägsproblem kan vara ganska vanliga, och några av våra bloggvänner har råkat ut för det.


De två timmarna innehöll många guldkorn, men några kändes extra angelägna för matte att ta itu med. Det gällde detta att få oss kissar att dricka mera, eftersom vi är så väldigt duktiga på att koncentrera urinen, och detta (tillsammans med andra faktorer) kan göra att det bildas kristaller i urinen.


Några av tipsen som nämndes var:

  • vattenfontän - eftersom det är skojigare att dricka från porlande vatten 
  • vattenskålen bör vara så bred att våra morrisar inte nuddar kanterna
  • visst är det väl skoj att provsmaka från mattes eller husses glas? Den listiga vettisen brukade ställa fram vattenglas på bordet och andra ställen, som naturligtvis hennes egna missar raskt lapade i sig vatten från
  • mera blötmat! Här vet vi, att vi hos bloggvänner läst om nyttan av att tillsätta lite extra vätska i mjukmaten.
Vår tidigare vattenfontän hade Rasmus och matte utdragna duster om. Först var det sladden som knipsades av, men det fick matte hjälp av sin pappa att laga. Sedan lärde kvittermissen sig att peta av locket till vattenbehållaren och plocka ut kolfiltret. Denna drypande platta traskade lillmissen glatt runt med i lägenheten. När matte hittade igen filtret var det för det mesta väldigt dammigt och smutsigt. Av någon anledning var matte inte riktigt nöjd med denna ambulerande bevattning, så vattenskålen kom fram igen.

Fast idag kom matte hem med en ny vattenfontän. Till Rasmus besvikelse låses locket fast på denna modell. Nåjam, tiden får utvisa om man kan göra något annat bus med fontänen.

Findus: Kollar skålen först. *sniff*

 Strålen verkar också okej.

Mmm, jättegott! *slick*

tisdag 29 november 2011

Är vi Station-Skatterna?

Ibland blir man lite förbryllad. Eller kanske full i skrattfnatt? Matte använde Googles översättare när vi hälsade på Smulan och Amanda. Fast hon trodde, att översättaren tagit sin examen på Universitetet Ruffel&Båg.  =^.^=


Mysak: Hmm, är vi egentligen skällisar?


Det stod något om att vi är taxar?! *kliar huvudet* Fast matte påstår, att det betyder skatter. Och bedyrar, att om vi nu är skatter, så borde det vara treasures, för det är i den betydelsen som vi är skatter för mattes del. :)


Lillmissen... eh, lillskällisen Rasmus?


Alla känner väl till Uncle Skrutt och Crust? 



Eller Hjulia helter-skelter?



Ibland är matte ganska lättroad, det medges. Nåjam, man har ju inte roligare än man gör sig. Och det var skönt att vi kunde reda ut det där med skällisarna, för vi blev lite förvirrade ett tag.