Men hallåjam!

Så här fascinerad blev mattes röda lillbamsing när han såg en grannkisse i slänten utanför köksfönstret. Det har verkligen inte förekommit andra missar utanför rutan nio trappor upp!

 Men... men... där är ju en röd katt till!

Hallåjam, får h*n vara där, matte?

Kissen fick vara där, påstod matte. En del missar tassar omkring alldeles på egen hand här. Tilläggas skall, att missen har halsband och matte har sett den sitta på fönsterblecket utanför och väntat på att bli insläppt av sina människor. Skönt att veta, att den röda grannkatten har ett hem.

Boll-Kalle

Matte kallar oss för triss i Boll-Kalle. Eller åtminstone par. Findus vågar sig inte riktigt ända ut på uteplatsen utan håller sig i dörröppningen. Boll-Kalle har tydligen något med att göra, att vi sitter och spanar vid nätet? 


I helgen har matte och hennes pappa gnott som skållade råttor för att få till stommen och nätet. Påstår matte, alltså. Vi har minsann sett, att det var pappa som gnodde med stommen och matte sträckte fram lämplig grunka på beställning. Penna. Tumstock. Borrmaskin. Så där höll de på. Rasmus fick inte vara med, fast han annars gärna ivrigt medverkar vid allehanda sysslor. I alla fall var det väldigt snällt av dem, att ordna till ett spanarställe till oss. 


Naturligtvis var det tuffa lillmissen som var först ut och kollade läget på uteplatsen. Isak och Findus tittade och sniffade på betryggande avstånd i dörröppningen. Fast det får inte  komma oväntade ljud eller röra sig människor alltför nära på gångstigen. Då smiter vi snabbt in i tryggheten.

 Isak och Findus intar reträttfärdig position.

 Isak på spanarpallen.

 Mysak patrullerar längs nätkanten.

 Rasmus kollar läget...

...och upptäcker att det är bättre utsikt från pallen.

Matte lyckades få till några bilder med mobilen. Kameran ligger i tryggt förvar i en flyttkartong. Någonstans. Matte hittar den säkert till jul eller så.

Stressigt värre

Matte har äntligen tagit sig tid att göra ett kort inlägg. Bara så att ni vet att vi finns och inte kört vilse på de hela två kilometrarna vi flyttat.  *fniss* Fast alldeles lätt var det inte. Man blir dum(mare) av stress, påstår matte. Det har varit väldigt mycket, både på jobbet och hemma, så när hon skulle logga in på datorn så var koden som bortsopad från huvudet. Som tur var hittade hon igen den senare, nedskriven.


Om flytten tycker vi sådär, än så länge. Lillmissen är ganska cool, men Mysak och Kapten Rödskägg  är lite uppjagade. Findus vägrade länge komma ut från sin transportbur, men under natten kom det fram en jamande och kurrande kisse som matte kände igen ljudet på. Fast äta är det bara kvittermissen som gjort ännu. Nåjam, vi har inte varit här mer än ca tio timmar.


En sak är väldans spännande. Vet ni om att man kan se pippisar, människor och skällisar alldeles utanför fönstret??? Det visste ni kanske redan, men inte vi. Matte påstår också att hon skulle blivit tämligen nervös om hon sett någon spatsera omkring utanför fönstret i förra lägenheten.  Fönstren gillar vi alltså. Skarpt.


Sedan har vi fått ett spännande paket också, från Södertälje katthem. Det ska vi jama mer om i ett annat inlägg.

Smulor på golvet

Igår efter jobbet kände matte sig lite lat och orkade inte laga mat, utan kom hem med hämtpizza. Visst fick vi smaka några små bitar, men inte på långa vägar så mycket som vi tyckte vi borde få. Findus och Rasmus gjorde några försök att ge matte dåligt samvete, och hoppade upp på köksbordet och parkerade nosen alldeles bredvid det där goda som doftade så underbart. Tyvärr resulterade detta bara i att blomsprutan kom fram. *förnärmat*


Nu är det så med matte, att hon inte är så förtjust i kanterna på pizzan. Dem brukar hon skära bort och slänga. För att intet skall gå till spillo gjorde vi en inventering av sopskåpet under natten och sopsorterade. Pizzakanterna åt vi upp, för att liksom markera bristen på mat i allmänhet och pizza i synnerhet vad gäller oss katter. 


För att riktigt betona allvaret hade vi diktat ihop en liten klagovisa till matte. Så här går den:


Och när hon går förbi står pojkarna på rad
De bugar och ber, de jamar om mer:
"En liten skinkbit till, en leverpastej?"
Hur ska de nånsin kunna veta att hon bara säger NEJ


Tror dock inte att det funkade, för matte hade fräckheten att skratta åt detta och åt smulorna på golvet efter vårt pizzakantkalas. Hur hårdhjärtad kan man bli?

Bild på stackars katt som får nöja sig med pizzasmulor. 

Förmodligen till följd av detta har han tappat sin röda färg.

Sedan kan vi rapportera att Karlavagnen och Kjelle Bus hade rätt. Slingerväxten är en slags vinranka. När matte låg och kravlade på trägolvet för att mäta uteplatsen, såg hon att det satt kvar en liten papperslapp med namnet på plantan.

Klättervildvin.

Nu återstår att ta reda på, om det är en kattvänlig växt. Om den är det, måste vi se ifall den alls kan stå kvar utan att vara i vägen för nät och stolpar.

Supportkatt

Det är praktiskt att ha sina CD inlagda på iTunes, påstår matte, så därför har hon gjort ett ryck idag och kopierat över åtminstone hälften av alla skivor. Som ni alla förstår, är det ingen uppgift man kan släppa henne lös med på alldeles egen tass.

 Isak: Bäst att lägga sig på skrivbordshyllan ovanför datorskärmen, 

så man kan hålla koll.

Mysak: Måste vara det här som kallas helpdesk?

 Man såg nog bättre från det här hållet ändå.

 Nej, nej, NEJ! Inte den knappen!

 Findus: Nästa gång skivan åker ut ska jag knipa den...

 Rasmus: Vänta nu, vad var det för appar du laddade ned nu'rå?

Inte för att matte är någon hejare på spel, men det här verkar hon klara av. Åtminstone efter någon kattiljon försök. *fniss*

Cat Physics!

Bekvämt?

Matte hittade lillmissen sovande i soffan i en i hennes tycke halsbrytande ställning. Vänster baktass uppsträckt i luften, höger utsträckt så långt det går längsmed fårskinnet och nacken i en omöjlig position invikt åt vänster mot ryggstödet. 

 Rasmus: Vadå obekvämt? Det här är jätteskönt!

Matte efterlyser Hulken...

Jodå, vi hörde det tydligt! Matte efterlyser Hulken. För det är väl det man menar, när man säger "någon med gröna fingrar"? *förvirrade*


Så här är det: på vår uteplats (förlåt att vi tjatar om den hela tiden) så avgränsas sidorna av spaljéer med klängväxter. Matte undrar, ifall någon som är lite mer kunnig om växter kan säga vad det är för sort? Hon funderar på om det kan vara murgröna, vilket hon läst i en kattbok räknas som måttligt giftig för katter. Det låter ju måttligt roligt, om man så jamar. Det får ju inte bli som med den stackars kissen  som tuggade på kottepalmen. Men bladen ser väl inte riktigt ut som murgröna, eller?

Här är vår slingrige bekantskap. Bladen började bli lite höströda, inte lila som ajfånen fick det till.

Vad säger ni, mattar och hussar? Är det en tam, snäll och oskyldig bekantskap eller en otäck slingrande typ? Eller för att göra om frågan som the Clash hade: Should I(t) stay or should I(t) go?