Men så kom det tassverkare och ordnade allting. Matte var tvungen att gå till jobbet, så hon lämnade nyckeln i nyckeltuben i dörren och stängde in oss i vardagsrumsdelen av lägenheten. Lite tråkigt, tyckte vi, åtminstone Rasmus. Han brukar snabbt bli kompis med tassverkare som kommer och vill gärna hjälpa till med deras arbete. Killarna tyckte nog ändå att det var lite spännande med oss kissemissar, för matte kunde se på skoavtrycken (det var regnväder) att de stått och kikat på oss genom glasrutan i vardagsrumsdörren. Hon undrade om vi gjort några särskilda konster för besökarna, eller om vi stått med nosarna mot rutan och bara kikat tillbaka. Fast vi skvallrar inte.
Så den här veckan så kom det en farbror, som nog gått i samma skola som säkerhetskatten Sippo. Farbrorn skulle besiktiga lägenheten, sa matte. Det verkade betyda, att undersöka allt väldigt noga. Kolla spisen, så att den inte tippar. Kika på fönster, tapeter, vägguttag och en massa annat. Fast han gjorde inga nosologiska undersökningar. Lite synd, för det hade varit roligt att se.
Rasmus var förstås fort framme och hälsade på besökaren. Matte kikade snabbt på vad han hade för skor. Det var loafers, utan skosnören alltså. Därför behövdes ingen avknipsarvarning direkt när han steg innanför dörren. Så ställde han sin väska på golvet, och matte bestämde sig för att se var väskan och lillmissen befann sig i förhållande till varandra under besöket. Findus tackade för sig och försvann in under överkastet i sängen. Isak var snabb, så matte hann inte ens se vart han tog vägen.
Rasmus: Åh, en besökare! Har han några smaskiga skosnören med sig?
Som väntat så fick matte anmärkning på tapeterna i flera rum, så hon får en räkning på några full i tusan-lappar. Konstigt nog fanns det klösmärken och bortpillade tapetbitar. Det visste matte redan om, så den kostnaden hade hon redan räknat med. Inget att bråka om. Fast visst är han lite dyr i drift på onödigheter emellanåt, lilla kvittermissen.