måndag 21 juni 2010

Rena Körslaget

Mjausingen också! Nu har stationskatterna drabbats av dårfinkarna utomhus. Mest Rasmus, förstås, eftersom det är han som tassar ut med matte. Fast vi andra fick nästan skavsår i öronen, vi med.


Det verkar som om poppilärkullturen har drabbat de bevingade skränfockarna i närheten. Körslaget har nått vårt Stationsområde! Rasmus hälsar, att det inte alls var trevligt att befinna sig utomhus mitt i körduellen.


Å ena sidan hade vi den mångnäbbade kören Skat-Skränet. De inledde oväsendet med en öronbedövande kraxig version av Krax som ett dun så lätt.
Själva Överste-Skatan var körledare.

Rasmus: Milda makrill, vilket oväsen! *hukar*

Å andra sidan fanns den fullfjädrade kören Mås-Skrålet. De vidtog med sin dånande version av JAS ska köpa vingar för pengarna. 
Dirigent Stor-Trut i aktion.

Rasmus blev faktiskt tillfrågad om han ville agera domare. Men lillmissen kände på sig, att hur han än röstade, så skulle han få ett ilsket gäng fjäderfän efter sig. Klokt nog avböjde han.
Rasmus: Domare? Tror ni jag är alldeles tappad bakom en kattbädd? Kom nu, matte, så tassar vi in.

22 kommentarer:

  1. Nä fyjamingen! Stackars er. Det där verkar inte va något vidare. Ni får ta människorna till hjälp och jaga iväg de bevingade körerna...Nån lugn och ro måste ni ju få ha. Inte ska ni behöva att stå ut med sånt, öronhåret kan trilla bort om ni ska behöva lyssna på skrän och skrål *tass*

    SvaraRadera
  2. Maya - det var riktigt otäckt! Kyrkklockorna brukar klämta i närheten, men vete katten om inte det här var mer högljutt. *ryser* Är riktigt oroliga för våra öronhår! Det syns nog på bilden hur jag hukar när hela luftvärnet flög över huvudet på mig. Tass tillbaka.

    SvaraRadera
  3. Bara den jobbiga stora sorten! Bra att Rasmus höll låg profil för de är inte så kul de där när de sätter igång! Nosbuff

    SvaraRadera
  4. Jamarns vilket utsatt läge för lillmissen. Det är verkligen inget kul att hamna mellan såna där skränande fjädervippor. Jag tycker han agerade helt rätt i att tacka nej till att vara domare.

    SvaraRadera
  5. Dui och Deco - den stora sorten, i flock, var uschans jobbigt! Tidigare har matte och jag bara sett dem en och en. Då var det mest spännande. Låg profil var jamet. Jag trodde att jag skulle slitas med av fartvinden när hela skocken flög över huvudet på mig. *fräs* Deras flaxande blåste nog bort halva pälsen på mig. Buff tillbaka.

    Sippo - det var verkligen läskigt. Tur att matte var med, för de verkade hålla sig lite mer på avstånd då. Förmodligen hade fjäderskrällena lite självbevarelsedrift. Matte berättade efteråt, att hon funderade på att börja serietillverka fjäderdammvippor och sälja. Vilket liv de förde! Domare kunde man ju inte vara. Tänk att oroa sig för luftangrepp från förlorarna när man gick ut. Tassen!

    SvaraRadera
  6. Klart ämne för en kvalificerad säkerhetskatt skulle jag vilja jama. Skicklig bedömning av ett svårt läge. Jättebra Rasmus. Antar att ni andra gav goda råd från balkongen också?

    SvaraRadera
  7. Kattson - Rasmus tackar för uppsKATTningen. Vi andra försökte jama uppmuntrande tillrop, men det var inte lätt att göra sig hörd i det allmänna tumultet. Får hoppas att fäderfäna gör upp skränar ikapp någon annanstans i fortsättningen. Kurr och burr.

    SvaraRadera
  8. Jag lovar att det vat inte jag som var där :)

    SvaraRadera
  9. Skat-Ann - hihi, bra! Skönt att någon hade vettet i behåll och höll sig undan flocktrycket! De andra förde sådant liv som det var. Kurr och burr.

    SvaraRadera
  10. Stackars er...här finns bara en kör, och jag tror det är vinnarkören. Ledaren är Koltrast Pavarotti, och han har tränat jättelänge, tror jag, för han verkar kunna sitt sjung. Det låter inte illa alls i öronen.
    Att vara domare i sånt sammanhang som ert, är att inbjuda till tråkigheter, så du Rasmus gjorde helt rätt som höll dig utanför!

    SvaraRadera
  11. Gustav - vinnarkören hade nog varit betydligt vilsammare för öronen att lyssna till. Turmisse som fick dem till grannar! Rasmus blir mer och mer övertygad att han gjorde rätt när han inte ville vara domare. Hur man än vänder sig har man svansen bak, och en kör skulle vara upprörda förlorare. Kurr och burr.

    SvaraRadera
  12. Vilket oväsen! Skränar ju ända hem till oss!! :)

    Tassar!
    //Zeke, Texas & Hajen

    SvaraRadera
  13. Zeke, Hajen och Texas - ja, fy och fräs, det var en riktig kakofoni. Förstår att det måste ha stört känsliga öron på långt håll! :D Kurr och burr.

    SvaraRadera
  14. Vi säger bara en sak KAJOR. En större flock på sällskapsresa har gjort livet ansträngt i Bie.
    Vilket oväsen!!!! Pi som är faktiskt en av skickligaste kastraterna som finns i dag med osedvanlig klangskönhet och tonhöjd: upp till trestrukna c, i undantagsfall trestrukna e har stoppat ostbågar i öronen.
    Fläskiga kråkan är mulen hans träd är upptaget.
    Skatorna Krax och Krux kan inte samtala längre.
    Moses funderar att ladda potatiskanonen.
    Dansa försiktigt under midsommar.

    SvaraRadera
  15. Men åh varför görs inga öronproppar för katter?

    Tycker det var mycket klokt av Rasmus att avböja domarjobbet. Det är ju alltid fel låt som vinner så då skulle det väl bli ett ständigt hackande om det så fort han visade sig ute.

    Nosbuffar

    SvaraRadera
  16. Pricken, Svart, Mose, Pi - kajorna tränade på annat håll. Hos er, tydligen? Även stackars Liza har ett gäng hos sig. Ostbågar i öronen låter som ett bra förslag, fast några öronlösa hade förstås varit goda att smaska på också. Hade vi haft en potatiskanon, hade det nog blivit salut för fjäderfäna direkt. Moses har säkert kommit på något där. Trevlig miss-sommar på er!

    Nea - öronproppar för katter skulle verkligen behövas! Tvåbeningar brukar kunna föra ett fasligt oljud med sina maskiner, men de här stora dunvipporna låg inte långt efter. Usch för hackande om domarutslag. Körmedlemmarna hade säkert skränat om MISSbedömning. Rasmus gjorde nog helt rätt som höll sig utanför. Nosbuffar.

    SvaraRadera
  17. ja där ser man....

    SvaraRadera
  18. Pip och Murre - mjaaa. Och HÖR framför allt... :D Kurr och burr.

    SvaraRadera
  19. Såna där skräningar har vi också här på Torpet! Så fort vi kommer ut vill de sjunga för oss!

    Tack för tassandet hos oss - Bloggsvar:
    Så ni smickrar! *sträcker på svansarna* Jo, här har vi koll på läget! Tretti grodor varmt är tuffa tag för två hår(d)ingar som oss! *mjurr, mjurr!*

    SvaraRadera
  20. Chinook och Cherokee - de är ganska spännande att titta på. Men måste de låta så högt? Det blir lite läskigt när det kommer en hel skock, ju. Snällt av dem att vilja sjunga för er. Fast uppriktigt jamat, lika vackert som kattarior är det ju inte. :D Kurr och burr.

    SvaraRadera
  21. Visst är det spännande med alla fågelljud?! (Eller inte...) Chefen säger att vi får "se men inte röra..." :-(
    /Tass

    SvaraRadera
  22. Kompis-katterna - mjauvisst är det spännande! Fast vi tycker nog bättre om små pippifåglar. De låter lagom högt för våra små kattöron. Matte verkar också tycka, att dunvipporna ska få vara ifred. Men de ser ju så lockande ut...? Kurr och burr.

    SvaraRadera