torsdag 11 mars 2010

Blompinnar och missväxt

Matte har verkligen inte gröna fingrar. Nu har hon lyckats förvandla ytterligare två krukor med gallergräs, eller bambugräs, till gallerhö. Hon har fördärvat vårt kattgodis! *snörvel*

Vi måste jama att pelargonerna ser väldigt trista ut. Det är faktiskt svårt att skilja blompinnarna från stjälkarna. Det enda som verkar klara sig är ampelliljorna. Där har vi i alla fall något att tugga på.

Sina brister som odlare är matte fullt medveten om, men hon försöker ändå slingra sig och skylla en del på oss. Vilken fräckhet!

När vi klagar på att det inte finns färskt kattgräs, brukar hon påminna om när Findus kom intassande från balkongen. Hakan var stolt lyft, bröstet kaxigt utskjutet och i kattgapet satt hela tuvan med kattgräs, jordklump och inbäddade lecakulor.  Detta uppskattades inte av matte, särskilt inte när Findus hoppade upp i sängen med sin fångst. Men vadå? Som innekatt har man verkligen inte många byten att välja på, så man tar det man får. Eller inte får.

Findus: Få se nu, var kan man få ett bra grepp för att lyfta upp alltihop?
Isak: Matte, jag tycker du tjatar så mycket om hur vi hjälpte dig att plantera förra våren.
Det här är större delen av förra årets skörd av paprikor och tomater. Matte verkar tycka att det är vårt fel att det inte blev så många. *mutter*

Vid sådden var vi mycket noga med att delta. Bäst att kontrollera jordens kvalitet. Findus dubbelkollade allt matte gjorde. Grävde upp fröna, för att riktigt undersöka att de var av bra kvalitet. Märkligt nog uppskattade inte matte hjälpen.

När de späda skotten kom upp, gjorde Isak en insats. Matte började hitta skotten uppdragna med roten. Alla låg prydligt på rad, sida vid sida på bordet. Matte stod gömd och kikade runt dörröppningen för att se hur det gick till. Då såg hon att Isak tog den späda grönskan i ett nätt och fint pincettgrepp i munnen, och drog rakt upp. Hade det hunnit komma blad, bet han oftast av dem innan han mycket varsamt lade ner resten i fina rader.

Av någon anledning tyckte matte inte om, att Isak smakade på vårprimörerna. Hon började komma med hotelser. Sa att hon skulle hyra ut Isak för trädgårdsarbete. Han kunde få rensa ogräs i folks trädgårdar genom att noppa bort strån som kommit upp. Fast då var han förstås tvungen att kunna skilja på ogräs och andra växter, menade hon.

Isak: Rensa ogräs? Jag?








Det borde inte vara tillåtet att hota en katt på det där viset. Förresten krävs det nog tillstånd. Annars skulle ju Isak jobba svart. *kattfniss*

9 kommentarer:

  1. Verkar vara lite bristande underhåll hos er, klart man ska ha tillgång till kattgräs!Matte får kanske blir lite snabbare helt enkelt!Självklart måste man hjälpa till i det dagliga arbetet där hemma så vi förstår inte varför matte är sur på er! Vi får erkänna att det är klent med kattgräs hos oss också men vi har lagt in en protest så vi hoppas på bättring1 Nosbuff

    SvaraRadera
  2. Typiskt att skylla på sina katter bara för man inte har gröna fingrar. Husse gör precis samma sak hemma hos oss. *mutter* Jag håller med om att vi innekatter har inte så många byten att välja bland, så varför uppskattas det inte när vi kommer med en tuva kattgräs? Jag tycker absolut att ni ska fortsätta hjälpa matte att plantera. Hur skulle det annars gå?

    SvaraRadera
  3. Dui och Deco - det finns inte mycket som går upp mot färskt kattgräs! Hoppas både era människor och vår sår kattgräs lite oftare. Vi hjälper ju så gärna till! Det borde de bara vara tacksamma för, tycker vi. *buff* tillbaka.

    Sippo - all plantering måste noga övervakas av minst en katt. Annars kan man aldrig vara säker på att matte gör rätt. Det är ju inte säkert man vill äta kattgräs just där krukan står. Då måste man ju bära omkring på det tills man hittar en bättre plats. Gärna en säng med nyss utbytta sängkläder. Tassen!

    SvaraRadera
  4. Nu har vi iallafall kattgräs här. Matte har absolut inga gröna fingrar, hennes blommor består mest av saftiga kaktusar utan taggar. Men vi brukar också hjälpa gamlingarna med plantering av tomatplantor, men vi är bättre på förarbetet, vi ser till att planteringsytan är bra gödslad innan något planteras där. Tack vare vår hjälpsamhet så fick människorna fler tomater än de kunde äta. En katts hjälp är alltså bra hjälp.

    SvaraRadera
  5. Puma och Sixten - vad bra att ni jamade om er hjälp vid planteringen och den stora skörden. Det ska vi minsann tala om för matte! Här ska inte skyllas på oss för att det inte bidde så många tomater. Hmm, undrar om man ska gödsla lite extra i blomkrukorna? Tasskram.

    SvaraRadera
  6. Klart allting måste dubbelkollas :) Vi förstår vad ni menar. Här hemma är det Blueberry som brukar "ta saken i egna tänder" :D Hon har dragit upp massa små blodgrapefrukt plantor som matte har planterat. Fast istället för att rada upp dem så bär hon runt på dem i munnen och sover med dem (så att matte inte ska få chansen att sno tillbaka dem). Lycka till med ert odlande! /Siri, Blueberry O WIldberry

    SvaraRadera
  7. Siri, Blueberry och Wildberry - visst måste man ta ansvar och hålla koll på allt som händer i reviret. Ens matte borde faktiskt vara glad att hon får leka med jord och krukor. ;) Smart av Blueberry att bevaka plantorna. Man kan nästan kalla henne för en trädgårds-katta-låg? Kurr och burr.

    SvaraRadera
  8. Tyvärr är det ett klassiskt människobeteende ni upplever när matte skyller sina bristande kunskaper på er. Det är inget nytt, för så gör tvåbeningar när de inte vet hur de ska lösa situationen. Att dessutom komma med hot är verkligen stötande. Mitt råd som konsultkatt måste bli: bortse helt från mattes uppträdande, lyssna inte på vad hon säger och fortsätt som hittills.

    SvaraRadera
  9. Kattson - det var väl det vi trodde! *nickar* Men det känns allt väldigt skönt att få det bekräftat av en betrodd konsultkatt. Vi fortsätter att hjälpa matte så blir nog allt bra. *kurr*

    SvaraRadera