lördag 2 januari 2010

Var det kanske en Emil?

Matte har funderat lite på det här med Rasmus. Om han kanske borde hetat Emil istället. Ni vet, han i Lönneberga, med de många hyssen. Rasmus har nyligen upptäckt tjusningen med skosnören. De är tydligen väldigt goda att tugga på, ja, bita av också.


Rasmus: *funderar* Går det här håriga snöret att tugga på? Emil, jag? Men jag har väl ingen mysse och bysse, matte!


Vi förstod inte riktigt varför matte var så bekymrad för det. Skosnören är väl ganska billiga? Men då förklarade matte att hon var rädd att snörena skulle hamna i magen på lillmissen. Det kan bli riktigt farligt.

Därför pågår ett litet taktikspel här hemma. Matte gömmer skor, Rasmus letar upp dem. Matte tar till flaskan... Vadå, får inte skriva så där? Jamen, det är ju de här flaskorna vi menar.


Mattes kemiska krigsförings-arsenal.



Det där genomskådar förstås kvittermissen lätt som en plätt. Tro inte att han tänker ta ett skosnöre indränkt med citronolja eller pepparmint i munnen! Då står han bara och ska krafsa över hela eländet. Någon läxa lär han sig minsann inte på det sättet.

Det återstår att stänga in någonting, antingen Rasmus eller skorna. Matte valde skorna. En halvhög dörr har inhandlats till Billy-hyllan i hallen. Får väl se vad Rasmus motdrag blir. Han må vara liten, men han är slug som en rödprickig gris, lillmissen.

Ps. Matte hade lite dåligt samvete att handla saker åt oss idag, med tanke på de stackars katterna på katthemmet Kompis. Men något måste göras innan Rasmus får snörhärvor i tarmarna. Vi ska förstås hjälpa kompiskatterna ändå!

6 kommentarer:

  1. Lite lik Emil är han allt!Ska bli spännande att läsa om hur det går. Tasskram

    SvaraRadera
  2. En ytterst klyftig kisse, det hör jag. Han kan nog söka in till commandokattskolan i Jamhult. Så ska ni inte ha dåligt samvete för att ni köper saker trots branden. Jag har precis förklarat för husse att man kan inte sluta leva trots allt det hemska som hände.

    SvaraRadera
  3. Dui och Deco - han må heta Rasmus, men i sitt innersta busiga kattväsen är han nog en Emil. Vet inte om vi ska se fram emot eller söka skydd inför hans nästa påhitt. Nosbuff

    Sippo - tror du han skulle kunna bli en commandokatt? Matte blev så rädd inför utsikten att få en utbildad Rasmus att tampas mot, att hon satte upp en post-it lapp över din kommentar. Så inte Rasmus skulle se den, alltså. Tack för de snälla orden, vi ska försöka förklara för vår människa, vi med. Kurr och burr.

    SvaraRadera
  4. *Uärck* Pepparmint och citronolja låter som en rikgtigt läskig blandning. Han växer nog upp och blir en förståndig Emil *eh* Rasmus vad det lider ska du se. Lite hyss måste en katt få ha, men det är förstås inte bra om det blir till snörhärvor i magen. Era människor får köpa skor utan snöre...

    SvaraRadera
  5. Maya - visst är det väl en kattlig rättighet att få göra lite hyss? Vi hör att du är en klok missa. Ska snarast skicka matte och köpa skor med kardborreband. I värsta fall får hon väl gå till barnavdelningen och vika tassarna dubbelt när hon provar skorna.

    SvaraRadera
  6. Maya - matte missade sista delen av vår kommentar. Så här skulle det vara:

    Maya - visst är det väl en kattlig rättighet att få göra lite hyss? Vi hör att du är en klok missa. Ska snarast skicka matte och köpa skor med kardborreband. I värsta fall får hon väl gå till barnavdelningen och vika tassarna dubbelt när hon provar skorna. *fniss* Fast det är klart, stövlar och andra skor går väl bra till nöds. Kurr och burr.

    SvaraRadera