Tre jamare

För snart ett år sedan var matte rejält förkyld. I och för sig är det rätt trevligt för oss missar, för det brukar innebära att hon är hemma från jobbet med allt vad det medför i fråga om tätare förekommande måltider. Den här gången ledde det också till att vi fick vår egen blogg. *spinner* Matte, som inte hade en aning om hur man gjorde, hade då tid att sitta i lugn och ro och knåpa ihop en blogg till oss. Eftersom hon ändå var hemma från jobbet, gjorde det inte så mycket att hon fick utbrott eller att hon bröt ihop med jämna mellanrum. Det var när tekniken ville något annat än matte ville.


Ett av de tidigaste inläggen handlade om hur vi kissemissar kom fram till vad bloggen skulle heta. (Detta går att läsa om här.) Många trevliga namnförslag kasserades, men ett av dem har vi dammat av igen i dagsläget, nämligen Tre jamare. Vi har vissa funderingar på att ge oss in i bryggeribranschen.

Isak: Du matte, vet du om att möss inte flyter så bra?

Denna fråga fick matte, när hon observerat Isaks ivriga omkringvispande med tassen i vattenskålen. Nja, matte måste förstås medge att hon hade tämligen dåliga kunskaper om mössens simförmåga. Dock fiskade hon upp den lilla myntade musen, som vid det laget var grundligt genomdränkt.

 Ville Mus vid poolkanten.

 Rasmus: Oroa dig inte, Ville. Jag ska göra nos-mot-nos-metoden.

Mycket riktigt satte lillmissen igång med att daska till Ville med tassen så att han blev lite torrare. Lite kattgjord andning blev det också.

Rasmus: Och vad tittar ni på? Personalen har väl rätt till friskvård.

När matte lite försiktigt undrade vad som stod på, berättade vi om våra visioner.

Findus: Du förstår, matte, kranvatten är inte så skoj i längden.

Findus: Nu är det ju snart jul. Och vad köper ni tvåbeningar att dricka? Julöl, glögg och julmust, för att inte jama om vad de som går till Apoteket Röda Näsan kommer hem med.

Matte: Men jag tycker ju inte om öl. *förvirrad* Och Röda Näsan brukar jag verkligen inte titta in på. Vad har det med Ville Mus simtur att göra?

Findus: Mjoo, förstår du, vi börjar bli lite less på kranvatten. Till jul vore det väl trevligare med lite andra drycker!

Matte (harklar sig och säger försiktigt): Grabbar, vad har ni tänkt er nu?

Rasmus: Se här! *slår ut med tassarna* Vi har startat ett bryggeri. Ville Mus är en av personalen.

Findus: Vår specialitet är festliga drycker för katter. Isak höll på med provtillverkning.

Matte: Och vad skulle det bli för dryck? 

Isak: KattMUSt. Det självklara valet till skinkan.

Findus: Sedan har vi funderat på musserande drycker också. Lite porlande och bubblande, alltså, till festliga tillfällen.

Rasmus: Och de myntade mössen ska vara med och göra mynta-te, tänkte vi. Doftar ljuvligt gott!

Matte är i vanlig ordning lite långsam med att förstå alla fördelar med ett eget bryggeri, men vi tror att Tre jamare kan bli en succé. Vad säger ni, vänner?

Nämen, är det inte...?

När vi fick se det här klippet, började både vi och matte gnugga ögonen med tassarna. Och fingrarna. Missarna såg väldigt bekanta ut på något vis. En grårandig, en rödstrimmig och en helsvart. Men hallåjam!? Inte brukar väl mattes röda lillbamsing tassa omkring i sparkdräkt? Och Isak vill bestämt dementera att han har mössa med rosa bollar på.


Nää, det måste vara en tillfällighet att kissarna såg ut som vi. *pustar ut* Fast undrar om man skulle öva in en tuff sång och ställa sig innanför porten och jama? Så kunde människorna i huset kasta Dentisar i våra utlagda matskålar när de är på väg till och från jobbet. Det bor mååånga människor i vårt hus! *slickar nosarna* Fast som vanligt skulle väl matte ha en massa synpunkter. Det är nog bäst att öva i smyg...

Är det månne våra dubbel... eh, trippelgångare, det här? *fniss*

Besten är tillbaka!

Idag upphävdes ett stort klagojam genom hela StationsOmrådet. Matte hade i smyg utfört avancerad halskirurgi på snabeldraken, och jämmer och elände, nu vrålar den besten lika grymt och hungrigt som förr.


Rasmus, som är en handlingens katt om än han är minstingen i familjen, började genast smida planer. Beslutsamt lade han sig i hårdträning för att komma i form och sedan ta itu med monstret en gång för alla. Lillmissen började med kattups efter Nea och Simbas anvisningar. Måste erkänna att vi är stolta över grabben. *stryker bort en tår ur ögat*

Rasmus: Kan Nea så kan jag! *huff och puff*

Första Kattvent

Snart julen är här, uppå dörren han bankar
och matte hon går i de djupaste tankar.
Där tyst mellan städskrubb och julpynt hon vankar
vad ska jag i fönstren i år sätta upp?


Två ljusstakar här finns, så röda och fina
att matchas av stjärnströdda ljusslingsgardiner.
Fast ljusstakarna vill ju alls inte skina
sen de åkt i golvet med buller och bång.


Och stjärnljusgardiner?" Nej, nej", matte fnissar,
"de passar ju inte med avknipsarkissar".
Sån tur att här finns Nalles julkulemissar
de hänger vi upp på paradplats i år!

 Söt svart tomtekisse.

Tomtekattens fina lilla grå tomtemisse.

Tassnot: Stationskatterna vill härmed påjama, att de inte har minsta aning om hur det kommer sig att adventsljusstakarna ville hoppa ned på golvet!

CSI - kan ni komma?

Vi tre Stationskatter känner oss aningen misstänkta för den senaste tidens prasselkupper. Matte gör nog så gott hon kan, men vi undrar om experthjälp kanske borde tillkallas.


Tänk om CSI kunde komma? Eller den här kissen, som har den stiliga titeln Grissom´s assistant? Nog kunde vi behöva förstärkning i utredningen!


see more Lolcats and funny pictures

Vidare utredning

Jamlundakuriren kan meddela, att prasselutredningen på StationsOmrådet har fortskridit. Stationskattsmatten övermannades av sömnen i sin vakttjänst, men i tidigt morgonljus uppsökte hon brottsplatsen. Där, i hörnet nära balkongdörren, återfanns skvallrande små vita flagor på golvet. 


Tre av varandra oberoende svansförsedda vittnen hävdade att detta måste vara spår av det kalla vita som faller ned utomhus. En närmare undersökning fastslog att så inte var fallet. Det vita var tunna pappersflagor som härrörde från papperet uppklistrat på sovrumsväggen. Då Stationskatternas matte hade tämligen diffus uppfattning om hur en korrekt säkring och behandling av spår går till, hämtade hon ett limstift och utförde diverse restaureringsarbeten på platsen.


Påföljande natt lyckades tvåbeningen få en skymt av brottslingen. En pälsklädd, gråstrimmig yngling jagades under vattenbeskjutning från platsen. Efter en stund visade också en påpälsad rödhårig herre intresse för brottsplatsen, vilket födde spekulationer om en medbrottsling.


Den senaste händelseutvecklingen är att tvåbeningen hittade större vita flagor i sovrummet vid hemkomsten från sitt jobb. Detta tyder på att prasselkuppen fortgått under dagtid. Matten avböjer att kommentera, men anonyma källor nära utredningen uppger för vår kurrespondent att matten är ilsken som en hel bikupa. Källan berättar vidare att det råder oro i Området för sanktioner. Det ryktas om en nära förestående omplacering av en bokhylla för att blockera tillträde till brottsplatsen. Vidare har människan ertappats med att bära omkring på en klosax. 


Detta var allt för idag från kurirens utsände.  Händelsernas utveckling ska noga bevakas och rapporteras. 

Återfallsförbrytare

Jamlundakuriren kan idag rapportera om att StationsOmrådet haft besök av en förhärdad brottsling. Mitt i natten väcktes Stationskatternas människa av mystiska ljud i sovrummet. 


Prassel, prassel, ritsch lät det, uppger tvåbeningen för vår utsände kurrespondent. Då Stationskatternas matte trots alla sina brister, såsom snålhet med kattgodis, ändå försöker vara en god granne som respekterar tystnad nattetid, så visk-ryter hon yrvaket:
-Vad gör du? 


Prasslandet upphör omedelbart, och beskjuten av mattes pistol flyr brottslingen platsen. Åkallande diverse rysliga namn stiger tvåbeningen upp och laddar om pistolen under vattenkranen. Än är nattens prövningar inte över. Snart hörs visselsnusande andetag i mörkret, men då inkräktaren hör matte treva efter lampans strömbrytare vänder han på tassen och rusar sin väg i mörkret. Detta upprepas ett antal gånger, tills sömnen återigen övermannar tvåbeningen.


Vad är orsaken till prasselsmusslet? Är det mattes sparade 10000-kronorssedlar i Monopolpengar som är bytet? En undansmusslad kattgodispåse som lockar? Missa inte den uppföljande artikeln  som utlovas i kommande nummer av Jamlundakuriren.

Är det inte dags snart?

Findus: Är det inte dags snart? *suckar*

Två veckor kvar! Måndag 6 december är datumet som är inringat i katthemsalmanackan. Den dagen ska matte få med sig en inköpslista som hon får lov att fixa efter jobbet.

• krongrädde
• Dentabits
• torkad kattmynta
• lite räkor
• mjölklinser med mynta
• sist men inte minst: Shrek 4-dvd:n!

Vi gillar Shrek, både matte och vi. Men ännu mer gillar vi Puss in boots! Visserligen har vi hört ryktas om att han är lite *hrm* olik sig i den här filmen, men han kanske bara har uppgraderat pälsen? Hur som helst, Puss är en cool kille, så filmen måste vi se. 

Filmen som bara ska handla om Puss in boots kommer visst inte förrän i november nästa år. Dit är det visst flera kattiljoner timmar, påstår matte. Får väl försöka tåla oss då. Men det blir svårt.

Tänk... en film med bara Puss in boots!

Mössmingel

Findus: Näpp. Inga bilder. Jag surar faktiskt!

Matte hittade så fina, spännande bilder på en blogg. Vi tittade och beundrade. Mjaaa, man kan säga att vi inte kunde se oss mätta på fotona.

Rasmus: Hörde nog vad du sa, matte. *mutter*

Det fullkomligt vimlade av små sötnosar på bilderna. Ja, inte bara nosar utan även de små tassarna och morrhåren var gulliga. Lillmissen noterade särskilt att de oknipsade svansarna såg ut att vara delikattesser. Vi tyckte att de kunde passa utmärkt som lekkamrater till oss. Men vet ni vad matte har fräckheten att antyda? Att vi det var risk för att vi skulle förstöra de små parvlarna. Varför säger hon sådana konstiga och ogrundade saker? *häpna*

Isak: Kan jag inte få titta på bilderna bara en gång till? *bedjande*

Vad är det då för söta bilder vi jamar om? Det är på en massa små kuliga möss. Det är möss som målar porträtt, möss som badar i en tekopp, bakande, dansande, kakknaprande möss... Titta själva in hos dem HÄR. Det är väldans spännande att lära sig lite om hur mössen lever. Och inte skulle vi förstöra något! Bara leka med dem lite grann...

Te är godast i kattmugg

I köksskåpet kan man hitta en del saker som nästan blivit bortglömda. En rad muggar, till exempel, som har haft annat porslin uppstaplat framför sig. Det lustiga är, att matte alltid trott att hon inte har så mycket kattprylar hemma. Alltså saker med kattmotiv. Vem hade kunnat ana...


Det finns naturligtvis en mängd söta och skojiga saker med katter på, men för att inte bli fullständigt översvämmad av grunkor så vill matte att de ska ha en funktion också. Detta var resultatet av skåpstädningen. 

Mattes kattmuggar.

Nu står muggarna långt fram, så att de är lätta att nå. För så är det bara: te smakar godast i en kattmugg! Och kanske särskilt om den muggen sålts till förmån för ett katthem?

Post är skoj

För det mesta får vi bara tråkig post. Reklam, och det är sällan det är någon god kattmat eller kulig kattleksak med där. Men igår släppte postis ned en annan sorts papper. Avi stod det på den, och så stod det att det var från Smulan och Amanda.


Tyvärr traskade inte matte iväg och hämtade paketet igår kväll, men idag ville vi inte höra på några undanflykter. Kommit snö? Äschjam, hon får väl klä på sig ordentligt.

Titta! Paketet är adresserat till oss! Bort med tassarna, matte.

 Så mycket fint inuti! *svansdans* Musebusar och godis.

 Findus: Är det inte något som har försvunnit härifrån? Lillmissen!

 De här myntamössen såg väldans fina ut. *snusa, nosa*

  Rasmus: Vadå? Jag har väl inte knyckt stora musebusen heller. Du ser väl hur oskyldigt jag ligger här. *harkel*

Isak: Joho, jag såg dig nog allt! Du kattnappade stora muslingen och sprang iväg. 

Den stora musen var en sådan modell som Smulan och Amanda har jamat om tidigare. Matte drar i en tråd i baken så  kilar den väg över golvet.  Hur skoj som helst att jaga! Och de andra mössen doftade läckert av my-myyy-*snusa*-myyyynta!

Kattgodiset lade matte beslag på. Hon är ju värre än Kommandoran i Emilböckerna! Hon, som tar fattighjonens julmat som mor i Katthult har gett dem. *stampar med tassen* Fast vi fick förstås smaka av Temptations. De var goda! Förstår inte varför matte inte kan låta oss sköta godisransonerna själva? Så slipper godisaskarna ta upp plats i köksskåpen.

Test: Jobbar din människa för mycket?

Häromkvällen läste vi, att smarta kissen Nikita och hennes kompisar på Södertälje katthem skulle ställa blogghjälpen mot väggen. De tyckte, att hon ibland kunde skylla på jobbet när viktiga kattsaker skulle uträttas. Hmm, undrar om inte vi också borde tuffa till oss lite och fråga matte om det där jobbet som hon ofta skyller på?


Rasmus: Hörru matte, varför har du varit så lat med att hjälpa oss att blogga den här veckan? *strängt*
Matte: Jamen, det har varit så mycket på jobbet. 4 personer har varit lediga eller sjuka, och det är mycket om man bara är 10 stycken i vanliga fall. *ynkar sig*
Findus: Inga men! Det är faktiskt helt onödigt att du är så många timmar på jobbet varje vecka!
Matte: Jooo, det förstås. Men vill ni inte att jag ska ha råd att köpa Dentisar och Kungliga Kaninen till er? Och en och annan myntad mus?
Isak: Muslingar hit och muslingar dit. Det finns annat viktigt också. Se här, vi har fått post från Smulan och Amanda som du måste hämta ut. *pekar med hela tassen*
Matte: Inte ikväll, väl? Jag är ju så trött... och förresten är det sent.
Rasmus: Inga men, jamar vi ju! Jourbutiken har faktiskt öppet till klockan sent. Ända till elva. Marsch iväg!


Vår erfarenhet efter den här veckan är att matte gärna skyller på jobbet. Fast ibland jamar hon förstås sanning också. Det brukar märkas på hennes uppförande. För att hjälpa våra medkatter att kunna diagnosticera om deras människor jobbar för mycket, har vi sammanställt ett litet test.

• Är din människa alldeles för trött att gosa när du kommer och nosbuffar halvfyra på morgonen så att h*n morrar åt dig som en skällis i stället för att klia dina öron?
• Är det bråttom, bråttom på morgonen så att Bregottpaketet glöms framme och du kan slicka i dig så mycket du vill?
• När din människa ska titta på en film på kvällen, glömmer h*n att slå på DVD-spelaren och sitter och stirrar rakt fram på myrornas krig på TV utan att märka något?
• Får du kvällsmat tre gånger för att din människa glömt om h*n redan gett dig mat?
• Håller du på att bli utestängd i trapphuset av din stressade människa?

Om du svarat "MJAAA" på tre eller fler av frågorna är det stor risk för att din människa stressar för mycket på jobbet!  Ta ett allvarligt jam med denna/e om vad som är viktigt här i livet, nämligen glada och nöjda kissar!  (Tyvärr måste vi meddela att vi misslyckats med att uppfostra vår människa. Vi kunde tassa ned MJAAA på alla frågor i testet.) 

see more Lolcats and funny pictures

Fnissande lussande

Nu har tävlingarna för årets Lussekatt börjat poppa upp lite här och där, har vi sett. Matte har nog inte tänkt anmäla oss, men vi kände att vi kunde behöva fräscha upp minnet lite. Det är bra att kunna jama med i texterna när man ser Lucia på TV tidigt på morgonen. Matte sitter med tekoppen i handen och tittar, och kanske vi kan få någon extra ranson Dentisar att knapra på? Därför googlade vi lite om Luciatexter. Än slank vi hit,  än slank vi dit, och än slank vi in på en skojig sida, Saltmannen.


Saltmannen visar knasigheter om felhörda låttexter, där någon sjungit med i sångerna men inte riktigt förstått/hört texten utan sjungit med egna ord. Ibland med riktigt dråpliga reslutat. *fniss* Människorna har ju förstås inte lika bra hörsel som vi kissemissar har, och då kan det bli rejält fel. En liten dos knasigheter på temat Luciasånger kommer här.

• Lusse Bulle, Lusse Bulle, elva nätter före jul.
• Lusse lelle, Lusse lelle, älvan äter före jul. 

Här sjunger kören inte fel. Bara överjordiskt vackert.

• Staffan var en stalledräng med taco i sin hjärna.
• Staffan var en stall-legend.

En liten julsång slinker med också:

• En liten tid vi leva här, med mycket möbler och ett stort svärd. Hej Tomtegubbar...

Matte och vi har en annan favorit bland felhörningarna. Den får komma med ändå, fast det inte är en Luciasång.

• Teddybjörnen Fredriksson, hans moster var afghan.

Kan skällisen verkligen vara björnens moster? *förvirrade*

Räksjukan

En snopen matte skulle lägga in en burk Ben&Jerry-glass i frysen. Snopen, därför att frysens strömbrytare var avslagen. Hur gärna hon än skulle vilja skylla detta trista fenomen på någon annan, fick matte inse att det nog var hon själv som låg bakom. För en tid sedan skulle hon slå om funktionsläget från snabbinfrysning till normalläge men tryckte på fel knapp i hastigheten, nämligen strömbrytaren. *skakar på huvudet*


Allt som låg i frysen var fortfarande kylskåpskallt, men fullständigt upptinat. Mest var det ointressanta saker som bär och grönsaker. Lite kryddväxter fanns det också. Men sedan uppdagades den riktiga förlusten.

Isak: Det doftar väldans gott här. *snusa, sniffa* Tror bestämt det finns räkor i närheten!

Hela påsen med frysta räkor var alldeles upptinad och vattnig. Vi jamade förstås ändå, att vi ville ha en riktig räkfrossa, men det ville inte matte gå med på. Hon sa att vi kunde få vinterRÄKsjuka. Det lät ganska trevligt, och det sa vi åt matte. Fast matte envisades med att det minsann inte alls var så trevligt med räksjuka. Eller sa hon kräksjuka? I vilket fall, det var med stor sorg vi såg henne kasta bort påsen med räkorna. Bakslug som matte är ibland, så gick hon genast ut med soppåsen, så det går inte att sopsortera i natt heller. *suckar*

Virvlande vindar

Virvlande vindar var vad som mötte oss, när vi äntligen fick matte att pallra sig ur sängen i morse. Inte inomhus, förstås. Men när vi satte oss på fönsterbrädan var det riktigt spännande att titta ut. Det virvlade omkring en massa löv i en snirklig dans utanför rutan. När man bor så högt upp som vi, är det inget man ser varje dag, precis. 

 Isak: Kom grabbar, får ni se!

 Rasmus: Nä, nu tror jag att jag myntat för mycket! Är det löven som dansar hula hula här utanför?

Blott en skugga som virvlar förbi...

Findus hade inte tid att sitta i fönstret och spana ut just då. Medan matte stod och försökte fånga virvlande löv på bild, var ju bordet obevakat. Sådana chanser ska inte försummas.

Findus: Gott vatten, fast vattenskålen var i pyrigaste laget. Tack, jag var riktigt törstig! Men vilket glas är ditt, matte?

Måndagar

Nu är det ju så, att vi kissar är förnuftiga varelser och inte lägger så stor vikt vid vilken veckodag det är. Däremot kan graden av förvirring i mattes uppträdande ge en viss vägledning om det är jobbdag eller ledigdag.


Helgdagar myser vi i lugn och ro i sängen. Matte tassar lugnt igenom lägenheten utan att nästan trampa oss på svansarna och frukosten äts i lugn och ro. Det finns tid och utrymme för en massa gos och kli.


Vardagar är lite annorlunda, kan man jama. Allt går i ett flygande fläng och man får liksom inte busa klart innan matte försvinner. Och det värsta av allt.... 


see more Lolcats and funny pictures

Lång nos, matte!

Nu har vi tittat på hur ni som lämnat tassavtryck i enkäten har svarat. Enkäten gällde ju vad ni ansåg vara en rimlig förklaring till de mystiska hålen i mattes halsduk. Vi kan konstatera, att matte får stå där med lång nos. *hihi* Tänk att hon alltid ska vara så misstänksam.


Totalt lämnades 16 tassavtryck. Det gick bra att välja flera alternativ. Så här såg svaren ut.

Avknipsarkatten Rasmus: 2 tassar

Spökkattdräkt: 5 tassar

Dammrådisarnas mellanmål: 13 tassar

Mera kuddkrig

Nä, nu mjausingen har Findus och Rasmus fått så mycket uppmärksamhet så nu är det min tur, tyckte Isak. Det är faktiskt läbbigt med gosabstinens. Isak lade sig i sin favoritställning med lilldatorn som kudde och inbjöd till klapp- och klipaus. (Bilden är någon vecka gammal, men det såg ungefär likadant ut idag.)

Isak: Här når du jättebra att klia bakom öronen, matte. *spinner*

För att riktigt visa hur mycket han tycker om matte, passade Mysak på att ge en massa datasupport. Han förminskade texten, hjälpte till att skriva lite kattentarer på andra  missevänners bloggar och passade på att hämta hem en fil. Dock protesterade matte när hon helt plötsligt såg texten om att denna fil kan skada datorn och avbröt det hela. Lite fräckt, men man kan ju alltid göra ett nytt försök när hon hämtar kläderna från tvättstugan.

Sedan måste matte berätta, att hon blev mäkta imponerad av Findus tassfärdighet med tangentbordet idag. Han ställde sig på tangentbordet och lyckades åstadkomma ett snabel-a. Hur stor är chansen för det?

Skvallerbyttan är tillbaka

Skvallerbytta-bing-bång är tillbaka. Ni vet, han som slickar alla skålar. Med andra jam, Findus petar i sig sin eller andras mat, det är inte så noga vilket, tycker han. Matte är överlycklig, fast hon annars brukar vara noga med att de andra missarna ska få ha sin mat i fred. Konstiga människa. 


see more Lolcats and funny picture

Snälla Findus, ät någonting!

Det är konstigt att saker och ting kan ändras så fort. När det gäller mat, så har matte alltid varit lite av en hönsmamma vad det gäller Isak. Han äter inte riktigt lika fort som vi andra och kan gärna leka med maten, vilket medfört en viss risk för att hans mat på något mystiskt vis bara kan försvinna.


Nu är rollerna ombytta. Matte går omkring och vaktar på sin lillbamsing Findus. I morse ville han inte äta RC Oral torrfoder, som han annars älskar. Matte blev förvånad, och hämtade lite lightfoder. Det gick inte heller ned. Mjau bitar i sås och Purina kycklingmousse bara slickade gullefjun lite på. När inte ens några Dentisar smakade, började matte nästan hyperventilera. Det är så olikt Findus, så att matte knappt blivit mer förvånad om det växt ut vingar eller ett extra par ben under natten.

 Snälla mattes gulleplutt, ät någonting!

Mattes nallebjörn dricker i alla fall, vilket känns som en lättnad.  I munnen syns inget särskilt, så det är nog inget som gör ont. Lådan vakar matte över som en hök, eller hönsmamma, vilken liknelse som nu passar bäst?

Efter jobbet hade matte hoppats att lite torrisar skulle slinka ned, men icke. Däremot lite tonfisk, fast en hel del blev kvar på fatet. I alla fall tills de andra kissarna kom dit. Nu i kväll blir det soffmys och lite försiktig magmassage, ifall det är den som bråkar. Gissa om matte kommer att ha ögon och öron på helspänn?

Mystisk åverkan

I veckan upptäcktes en mystisk åverkan på en av mattes favorithalsdukar. I stället för att vara lite slött draperad över galgen med vinterjackan, så låg den på golvet. Underliga håligheter hade till synes spontant uppstått i tyget.

 Findus: Hallåjam, det var värst vilken luftig sjal du har fått, matte.

Matte, vars misstänksamma natur vi tror att vi omnämnt  en eller ett par gånger tidigare här i vår blogg, tycktes mena att kvittermissen hade något med sakernas tillstånd att göra. Självfallet ville Rasmus varken bekräfta eller förneka någon inblandning. Han ansåg, att en låg profil var mest gynnsam med tanke på veckans Dentisranson.

 Rasmus: Det är nog en spökkattdräkt från Halloween som någon bus- eller godiskatt har glömt?

Se här, man trär in huvudet i stora hålet och framtassarna i de små på sidan. *trampa, böka*

Nu verkade det dessvärre så, att matte tycktes  fast övertygad om att buskatten kunde sökas på ganska nära håll. Inom lägenhetens väggar, så att jama. Då kände sig Rasmus manad att påpeka, att Snabeldraken fortfarande var halshuggen. Alltså har dammråttorna vuxit sig stora och feta och börjar snart djärvt ströva fritt inom stationsområdet.  Ett samtal till skadedjurssanerarna kan inom kort vara av nöden. Förmodligen, resonerade lillmissen, hade dammrådisarna i sin stora hunger tuggat i sig av halsduken.

Detta låter som fullt rimliga förklaringar, tycker vi, men matte är visst inte fullständigt övertygad. Vad tror ni? Tassa ned ditt jam i undersökningen här intill. Det är tillåtet att välja flera svar i enkäten, och det går att lämna tassavtryck fram till och med lördag 6 november.

Snoddas

Matte glömde nog att stänga till badrumsskåpet helt igår innan hon gick och lade sig. Därinne finns spännande skatter som mattes tandborste, hårklämmor, snoddar och diverse greppvänliga tuber med hudkräm i. Tillfället kunde alltså inte gå oss ur tassarna.


Om man hoppar upp i handfatet och ställer sig på bakbenen med framtassarna stödda mot badrumsskåpet så når man så lagom upp dit. På morgonen upptäckte matte att hela skåpet var länsat på hårsnoddar. Två av oss är på sannolika skäl misstänkta för inbrottet i skåpet. 


Svarte Mysak har ända sedan han var liten kattunge tyckt om att bära omkring små lätta saker i munnen och har tidigare visat sin skicklighet i snoddbortföring. Snoddarna har dock tidigare alltid återlämnats oskadda till sin ägare.

Svarte Mysak - cat burglar?

Då de bortförda offren denna gång återfanns svårt lemlästade, faller misstankar även på lilla avknipsarkatten, från denna dag också känd under benämningen Snoddas. Offren påträffades under köksbordet avknipsade på mitten. I vissa fall, då snoddarna hölls samman av små metallclips, har snittet lagts med stor precision på varsin sida om clipet.

Snoddas - hårbandens skräck?

Då inga vittnen trätt fram, har undersökningen lagts ned och matte har införskaffat nya hårsnoddar.

Vilken lirare

Hmm, vi är inte helt säkra på om matte har tomtar på loftet, eller möjligen ekorrar på hjärnan. Men vi vill bara jama, att om vi inte kan få sätta upp en ynka liten talgboll hos oss, så kan vi faktiskt nöja oss med att få titta på en sådan här finurlig liten Kurre.

Matte bara fnissade när hon såg det. Tydligen är det en flera år gammal reklam, men eftersom matte sällan ser på TV har hon helt missat det när det begav sig. Finns det inga braiga reklamsnuttar med oss katter?