onsdag 11 augusti 2010

Sorgeliga saker hända...

...eller kanske borde man jama om vådan av rusmedel? Gustav berättade för ett tag sedan om en sisalmatta, som hans matte köpt. Det såg hur mysigt ut som helst på bilderna, där Gustav låg och njöt på sin matta. Därför passade matte på att köpa en matta, när hon var inne på Arken Zoo för att handla kattmat och kattsand. 


Isak: Riktigt skön att ligga på.
Findus: Åh! En liten mus att leka med finns det också!
Rasmus: Tycker musis har för lång svans. *knips*

Allt gick väldigt gemytligt till, och vi kunde dela på mattan alla tre. Ända tills matte tog fram kattmyntan och strödde på. Då blev plötsligt mattan ett Revir. Rena fylleslagsmålen utbröt.

Isak: Luktar gott! *rulla*
Isak: *gnugga, gnida* Rasmus: Vill också prova, ju!
Isak: Nix. Jag var här först! *fräs*
Isak: Kom an då. *vifta, vifta*

Knappt hade Isak blivit av med en inkräktare, förrän en annan utmanare dök upp.

Findus: Nu har du varit här länge nog. Flytta på dig! *morr*
Findus: Min. Bara min. *kramar mattan*
Findus: Måste gnugga hela pälsen. *kurr*

Men säg den frid som varar? Nu, tyckte Rasmus, var det verkligen hans tur!

Rasmus: Men jag då? Nu är det min tur.
Rasmus: Skyll dig själv! *biter i tassen*

Självklart fick Rasmus också prova myntamattan, men ungefär här tog batterierna slut till mattes kamera.  Konstigt att lite kattmynta kan få oss att ryka ihop så här. Vi som brukar komma så bra överens. Gustav, hur lyckades du få ha mattan i fred för Piff och Puff?

14 kommentarer:

  1. Aj då, det verkar farligt det där. Man borde kanske kräva varningstext på myntan. Ni vet sån där som finns på paket med stinkpinnar. Men jamlars så kul ni verkar ha det. Man verkligen ser hur ni slåss så blodet sprutar och tussarna flyger och.. uhm, blodet flyter. Här ser jag minsann stora möjligheter till en film. En Cat-Fu film. Hiii-Y'am!

    SvaraRadera
  2. Mattan ser jättekul ut och det är toppenfina bilder på er! Kattmynta ska man vara försiktig med verkar det som..Nosbuff

    SvaraRadera
  3. Rena drågen för tre små stations"änglar".
    Hur var det ni skrev Myntologa kattoider, var det inte så??? Verkar ta fram era egon lite väl mycket *fniss*
    Men vi är säkra på att ni samsas om mattan när doften har lagt sig lite.
    Mjauis!

    SvaraRadera
  4. Vilka härliga bilder på, eh hrm, knarkarna!
    Vi har en likadan matta, dock utan knark. Matte odlade sådant där knark i en kruka en gång, och vi blev lite konstiga och slogs också, men det var såklart hääärligt också ;-)

    SvaraRadera
  5. Sippo - en Cat Fu-film? Mjaaa, men vi brukar ju faktiskt inte slåss. Möjligen om vi blev sponsrade av en myntaleverantör. Den där kattmyntan kan verkligen få en kisse att bli till sig i pälsen. *viftar Cat Fu-slag med tassarna*

    Dui och Deco - man får inte överdosera myntan. Mattan var skön att vässa klorna på, och så kliade den ryggpälsen så bra också. Kurr och burr.

    Smulan och Amanda - jo, det gick betydligt lugnare till efter en stund. Nog var det kattoider, alltid. Vi ville inte ens dela med oss av ett litet hörn av mattan. *skamset* Tassen.

    Molly och Grabbarna - knarkare? Ehem. Måste nog hålla oss undan övervakningskameran i fortsättningen. Men mattan är skön, med eller utan mynta. Konstigt nog slåss vi inte om myntan i krukorna. Det kanske finns många sorter, en del som doftar mer gott än andra. *kurr*

    SvaraRadera
  6. Vilka härliga bilder er matte tar varje gång! Man kanske skulle jama till matte om en sån matta...
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
  7. Vi fick en sån matta när Gustav hade visat sin, men matte präpparerade den inte. Däremot fick vi 6 myntatabletter vardera. Helt rättvist - som alltid - men vi blev så kånstiga, så vi började gnaga och bita i mattes händer. De lucktade ju så himla gott....
    Himla tur att vi katter har hussar och mattar, som kåntrållerar vårt MISSbruk. Vi får nog så många myntatabbissar på samma gång fler gånger. Hur många brukar ni andra få?
    Tassen från
    Mozart och Vincent
    PS
    Matte säger, att vi har nyktrat till.
    /DS

    SvaraRadera
  8. Det är för sorgligt, men min matte skrattade så magen hoppade när hon såg bilderna och läste texten. Jag kan inte se det minsta roliga i det? Tror att vi har en väldigt precis rangordning inom oss, vilket innebär *suck* att jag har minst att säga till om. Jag är helt enkelt alldeles för snäll. Matte tar på några småbitar mynta emellanåt, bara liite grand. Vi brukar ligga där i omgångar utan att bli osams. Hoppas ni också kan komma överens om turordningen utan ytterligare gruff!

    SvaraRadera
  9. Kanske skulle matte köpa varsin matta till er för husfridens skull? Kattmynta verkar vara farliga saker. Det är inte värt att bli osams för, eller var det bara kul bus?

    SvaraRadera
  10. Alice - tackar! Den är riktigt skön, den här mattan. Jama med matte om en sådan, eller annan grov matta kanske. De djupa "fårorna" i mattan samlar upp kattmyntan så bra. Nosbuff.

    Mozart och Vincent - välkomna hit till oss. Kanske var det klokt av matte att inte mynta ner mattan. Matte ska nog inte strö lika mycket nästa gång. *host* Vi brukar få 2-3 mjölklinser var med kattmynta i. Är det sådana ni får också? Men nu ska vi nog ta ett jam med matte om att öka ransonen. 6 st låter mycket mer lagom, tycker vi. *mums* Kurr och burr.

    Gustav - människor roas ibland av saker som vi katter inte förstår. Matte, till exempel, som stod och blixtrade med kameran i det oändliga när vi undersökte mattan. Varför det? Tror i alla fall att matte sa något om mindre kattmynta nästa gång. *suck* Nåjam, vi vill ju inte slåss, förstås. Men nog är det härligt med myntarus! Tassen!

    Kattson - varsin matta? *drömmer* Det blev kanske lite överdos av kattmynta där, tror matte. Men det luktar ju så gott! Lite irriterade var vi nog, men det var inte slagsmål för att göra varandra illa, som tur var. Vi tyckte bara, att de andra tog alldeles för lång tid på sig... Kurr och burr.

    SvaraRadera
  11. Kattmynta är en kransblommig medicinalväxt. Trots namnet är det inte en mynta utan tillhör nepetasläktet. Enligt zoologen Desmond Morris är katter narkomaner. Kattmynta innehåller en olja - hepatalakton – en omättad lakton, som hos vissa katter fungerar som marijuana gör på vissa människor. Genom att inandas doften av kattmynta – Nepeta cataria – får katten en ”tiominuterstripp” i fullständig extas. Även reserverade kattpersonligheter kan hamna i rent upplösningstillstånd, när de utsätts för myntans kemiska förening men kattmyntan orsakar inga bestående skador, dock kan katten bli tillvand om den utsätts för ofta. Vi Biekatter reagerar inte alls numera. Samma reaktion hos katten kan uppnås med inandandet av Valeriana officinalis-droppar, som i små doser framkallar excitation men verkar förlamande i stora doser. Ett fullständigt mysterium är, att om vi katter slickar i sig kattmynta eller valeriana fungerar växterna som lugnande medel. Hur de kan vara ”uppåtjack” på utsidan och ”nedåtjack” på insidan är fullständigt förnuftsvidrigt. Cirka 50 % av våra tamkatter, honor såväl som hanar och kastrater reagerar positivt på dessa dofter. Förutom katter lockar kattmynta även till sig bin och fjärilar om den växer i rabatten som hos oss undrar om de också blir påverkade ”funderar”. Är någon som vill ha några kilo mrnta från vår rabatt?
    Moses

    SvaraRadera
  12. Moses - wow, en rabatt med flera kilo mynta! Vilken lyx! Kanske tur att ni inte blir påverkade längre. Skumt, det där med att man ska bli lugnare av att slicka i sig den. Vi gör faktiskt så emellanåt, men påtagligt lugnare har vi inte blivit. Men det kanske beror på att vi har snusat i oss så mycket innan? Kurr och burr.

    SvaraRadera
  13. Prinsen och Zammy rök ju nästan ihop över kattmynta. Men Zammy har det ju i sin trädgård.
    I mängder.

    SvaraRadera
  14. Inkan8 - det inlägget om Prinsen och Zammy var nog bland det roligaste matte har läst. *fniss* Det har var torkad kattmynta, fast att rulla sig i stora mängder färsk låter ju underbart! Får man någonsin missarna att gå därifrån? Kurr och burr.

    SvaraRadera